Hur skrivs engelskans binge i svenskan? Språktombolan 16

Hur tar du reda på varifrån ett ord kommer? Var hittar du information om ett ords ursprung och när det etablerade sig i svenskan? Och hur kan du på egen hand undersöka hur ett ord används? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om olika typer av hjälpmedel och tjänster för den som är intresserad av ord.

Bör det heta var eller vart är nyckeln? Vilka knep finns det för att skriva korrekt? Och är distinktionen mellan var och vart på utdöende? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om en klassisk språkriktighetsfråga.

Vilket är bästa sättet att skriva det inlånade verbet binge i svenskan? Och hur böjs egentligen orange? I det här avsnittet samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om lånord som är knepiga att anpassa till svenskan.

I nya tv-serien Snacka om språk tar Rachel Mohlin upp olika aspekter på svenska språket. Här samtalar hon med Språktidningens Anders Svensson om allt från dialekttvätt och språkpoliseri till scenspråk och imitationer. Läs Rachel Mohlins krönika i Språktidningen om hur hon gör när hon imiterar kända personser: https://spraktidningen.se/kronikor/vaga-harmas/

Indirekta översättningar tar vägen över ett tredje språk. Men vad är det för typ av böcker som översätts med hjälp av ett tredje språk? Hur arbetar översättarna med texterna? Finns det några risker med indirekta översättningar? Och vilka är fördelarna för förlagen? I det här avsnittet samtalar Anja Allwood, doktor i nordiska språk vid Göteborgs universitet, med Språktidningens Anders Svensson om indirekta översättningar.

Varför ökar användningen av ”eftersom att” dramatiskt trots att det lilla ordet ”att” egentligen är överflödigt? Går den här utvecklingen att hejda? Och är det nödvändigt att skriva ”kommer att” eller går det bra att stryka ”att” i den här konstruktionen? I det här avsnittet samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om konstruktioner med ”att”.

Hur används afterwork i svenskan? Varför talas det i svenskan om freestyle, smoking, flipper, overall och pocket när andra ord används i engelskan? Och vad är egentligen en pseudoanglicism? I det här avsnittet samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om svenska ord som ger sken av att vara engelska.

Doping eller dopning, mobbing eller mobbning, dejting eller dejtning, gejming eller gejmning? Hur används substantivändelserna -ing och -ning i svenskan? Och hur hanterar vi den här typen av lån från engelskan? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om försvenskningar av lånord.

Heter det ”på” eller ”i Island”? När kan det vara motiverat att säga ”i Lidingö” i stället för ”på Lidingö”? Och vad är det för skillnad mellan att ”arbeta i Umeå kommun” och att ”arbeta på Umeå kommun”? I det här avsnittet samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om prepositioner i svenskan.

Heter det ”vara en nagel i ögat på någon” eller ”vara en vagel i ögat på någon”? Varifrån kommer uttrycken? Och vad är det för ”nagel” som åsyftas? I det här avsnittet samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om två snarlika uttryck.