Kan jag använda AI utan att bli dum i huvudet?

Christer Ulfbåge var upprörd. Skulle inte Sveriges television sända ishockey-vm? Sport på TV hade i Sverige blivit en mänsklig rättighet, och Jan Stenbecks köp av ishockeyn blev starten på en bubbla som exploderade 2023.  Olof Lundh berättar historien om hur Norden blev en av världens högst värderade rättighetsmarknader – från engelsk rävjakt till krashade teknikaktier.

I ett decennium har det ramlat in rapporter om att en av världens vanligaste saker – sand – är på väg att ta slut. Hur är det möjligt, och varför verkar det aldrig hända något? 

Ju mer artificiell intelligens tar sig in i våra liv, desto fler frågor ställer den. Är det rätt att använda ai på ett sätt som gör att folk blir av med sina jobb? Är det rätt att använda maskiner tränade på stulet, upphovsrättsskyddat material? Är det rätt att låta några av världens största företag skapa en allvetande robot utifrån mänsklighetens samlade kunskap och sälja tillbaka den till oss, utan att säga hur det går till?

Det ska göra oss effektivare, ta bort allt som är tråkigt, och rädda världen. Men kanske förslappar artificiell intelligens våra hjärnor, och gör oss till dumma drönare, oförmögna att tänka. Finns det ett sätt att undvika AI-brainrot? HÄR finns ett kanonerbjudande för att prenumerera på Dagens industri!

Det nya försvaret del tre: När Ryssland invaderade Ukraina fanns en rådande sanning: Det här kommer bli ett annat typ av krig, och internet kommer att vara en avgörande del av det. Men ju längre kriget har pågått, desto mindre har det rapporterats om hackers och internets betydelse för modern krigföring. Vad hände egentligen?

Det nya försvaret del två: Kärnkraft, armbandsuret och internet – hundratals uppfinningar härstammar från det militära. Men håller den gamla sanningen om slagfältet som en plats för innovation på att bli förlegad? I dagens krigszoner blir privatutvecklad drönarteknik, AI och molntjänster allt viktigare, och Pentagon pumpar in pengar i några av världens största techbolag. Vad händer när det offentliga blir beroende av det privata även i krig?

Det nya försvaret del ett: Den 18 mars 2025 var en historisk dag. Efter decennier av restriktiv ekonomisk politik släppte Tyskland sin skuldbroms. Helt plötsligt fanns det inte längre något tak för hur mycket Europas bjässe kunde spendera. Men hur ska EU, med hög skuldsättning och ansträngda statsbudgetar, finansiera ett helt nytt försvar? Ser vi en ny europeisk skuldkris eller kan det kanske vara hotet om krig som får fart på Europas ekonomi? 

De pryder kungakronor, värderas till miljardbelopp och är obligatoriska på förlovningsringar. I ett århundrade har diamanter varit den ultimata ädelstenen. Men faktum är att de varken är särskilt ovanliga, eller har egenskaper som andra ädelstenar inte har. Så varför är vi så upphängda på genomskinliga kolbitar? Svaret börjar i Sydafrika med en man, och ett företag som uppfann en marknad. 

Vi avslutar vårterminen med att låta några av våra favoritpersoner spå resten av året. Om vad vi köper, betalar med, och vilka scams vi går på 2025. Dessutom: Var nästa unicorn skapas. Reporter: Gunnar Harrius Medverkande: Mikael Olsson - Dagens industri, Niklas Laninge - Opti, Moa Johansson - Chalmers, Cecilia Gave - Stockholms Auktionsverk, Malin Wennberg - Stockholms universitet, Helene Groth - Gaia, Olof Hallonsten - Lunds universitet.

Konstnestorn Lars Nittves uppdrag är enkelt: Han ska dubbla värdet på en portfölj med konstverk. Men är han utlämnad till en av världens märkligaste marknaders nycker, eller finns det faktiskt en formel för att få värdet på konst att växa? Reporter: Jonas Leijonhufvud Programledare: Gunnar Harrius