En scam på 150 miljarder

Oxfordprofessorn Carl Benedikt Frey stör sig på en sak. När man pratar om AI-racet mellan USA och Kina så låter det som att länderna befinner sig i tider av aldrig förr sedd innovation och produktivitet. Men så är verkligen inte fallet. Faktum är att vi befinner oss i en värld där vi har allt svårare att öka vår produktivitet, ett slags post-produktionssamhälle. Hur hamnade vi här? Carl tittar på historiska civilisationer som en gång varit överlägsna, men sedan slutade vara det, för att se om vi kan lära oss något om hur framsteg upphör, och vad som kommer efter det.

Amerikanska polisen var nöjd: Världshistoriens största tillslag hade gjorts, och en Kinesisk bedragare hade fått tillgångar värda 15 miljarder dollar frysta. Men hur kunde en scammer tjäna lika mycket som några afv världens största företag? Vi berättar historien om Sydostasiens scam-bunkrar: platser där människor tvångsarbetar och där grisar slaktas i jakt på offrens pengar.

Vill vill ha sex! Vi vill ha sex timmars arbetsdag! Det har låtit likadant sedan 70-talet, ändå jobbar vi fortfarande 40-timmarsveckor – för vi har ju inte råd. Eller? Hur kan vi inte veta huruvida förkortad arbetstid skulle skada ekonomin, eller om den faktiskt skulle gynna den?

Christer Ulfbåge var upprörd. Skulle inte Sveriges television sända ishockey-vm? Sport på TV hade i Sverige blivit en mänsklig rättighet, och Jan Stenbecks köp av ishockeyn blev starten på en bubbla som exploderade 2023.  Olof Lundh berättar historien om hur Norden blev en av världens högst värderade rättighetsmarknader – från engelsk rävjakt till krashade teknikaktier.

I ett decennium har det ramlat in rapporter om att en av världens vanligaste saker – sand – är på väg att ta slut. Hur är det möjligt, och varför verkar det aldrig hända något? 

Ju mer artificiell intelligens tar sig in i våra liv, desto fler frågor ställer den. Är det rätt att använda ai på ett sätt som gör att folk blir av med sina jobb? Är det rätt att använda maskiner tränade på stulet, upphovsrättsskyddat material? Är det rätt att låta några av världens största företag skapa en allvetande robot utifrån mänsklighetens samlade kunskap och sälja tillbaka den till oss, utan att säga hur det går till?

Det ska göra oss effektivare, ta bort allt som är tråkigt, och rädda världen. Men kanske förslappar artificiell intelligens våra hjärnor, och gör oss till dumma drönare, oförmögna att tänka. Finns det ett sätt att undvika AI-brainrot? HÄR finns ett kanonerbjudande för att prenumerera på Dagens industri!

Det nya försvaret del tre: När Ryssland invaderade Ukraina fanns en rådande sanning: Det här kommer bli ett annat typ av krig, och internet kommer att vara en avgörande del av det. Men ju längre kriget har pågått, desto mindre har det rapporterats om hackers och internets betydelse för modern krigföring. Vad hände egentligen?

Det nya försvaret del två: Kärnkraft, armbandsuret och internet – hundratals uppfinningar härstammar från det militära. Men håller den gamla sanningen om slagfältet som en plats för innovation på att bli förlegad? I dagens krigszoner blir privatutvecklad drönarteknik, AI och molntjänster allt viktigare, och Pentagon pumpar in pengar i några av världens största techbolag. Vad händer när det offentliga blir beroende av det privata även i krig?

Det nya försvaret del ett: Den 18 mars 2025 var en historisk dag. Efter decennier av restriktiv ekonomisk politik släppte Tyskland sin skuldbroms. Helt plötsligt fanns det inte längre något tak för hur mycket Europas bjässe kunde spendera. Men hur ska EU, med hög skuldsättning och ansträngda statsbudgetar, finansiera ett helt nytt försvar? Ser vi en ny europeisk skuldkris eller kan det kanske vara hotet om krig som får fart på Europas ekonomi?