Lyssnarfrågan #42: Kan stimulering av vagusnerven användas för att behandla sjukdom?

Den mänskliga balansen är ett mycket komplext system, och med stigande ålder ökar risken att drabbas av yrsel. En vanlig orsak till svår yrsel är kristallsjukan, ett tillstånd som kan vara obehagligt och handikappande, men också oftast mycket behandlingsbart. Läkaren och forskaren Tatjana Tomanovic berättar mer.

En lyssnares bebis hade svår kolik och hon fick rådet att utesluta mjölkprotein ur kosten. Men det finns inte evidens för det rådet menar barnläkaren och forskaren Björn Nordlund som reder ut vad vi vet om kolik och hur det kan behandlas. 

Runt tre procent av befolkningen lever med diagnosen hjärtsvikt men ytterligare 1-2 procent kan ha det utan att veta om det. Hjärtsvikt ger vaga symtom som trötthet, andfåddhet och svullna fotleder och beror på otillräcklig pumpförmåga hos hjärtat. Kroppen kompenserar med ett skadligt stresspåslag, förklarar professor Lars Lund, som hoppas hitta ännu bättre behandlingar framöver. 

Medicinvetarna har fått flera frågor om vagusnerven och hur den är kopplad till inflammatorisk sjukdom och kroppsliga funktioner. Professor Peder Olofsson reder ut saken och konstaterar att det beror på: Vagusnerven består av cirka 100 000 nervceller som påverkar många olika delar av kroppen. Mer kunskap krävs för att mer precist kunna förutsäga effekter – och biverkningar – menar han.

Termen komplementärmedicin syftar på behandlingar som inte ingår i den klassiska skolmedicinen. Det kan handla om allt från yoga till kosttillskott, och vissa av dem har god evidens för att lindra till exempel oro och ångest. Användningen av dessa alternativa behandlingar är utbredd men det tas sällan upp i vårdmöten. Forskaren Johanna Hök Nordberg brinner för en bättre dialog om hur och när dessa behandlingar kan vara till nytta.

  En lyssnares släkting drabbades av hjärtinfarkt kort efter en ALS-diagnos. Hen undrar nu om och hur de hänger ihop. Forskarstuderande och läkaren Charilaos Chourpiliadis berättar vad forskningen vet om saken.  

Globalt dör runt 50 000 kvinnor varje år på grund av havandeskapsförgiftning och tillståndet kan leda till för tidig födsel. Hör förlossningsläkaren och forskaren Ängla Mantel förklara vad vetenskapen vet om orsaker, förlopp och behandling.  

Hur ser forskningsläget ut kring migrän? Kommer man kunna behandla eller rent av bota migrän? Det undrade en lyssnare, forskaren och överläkaren Anna Sundholm ger svar.

Varför gillar vi vissa smaker men känner äckel inför andra? Och hur kan man lära sig tycka om nya smaker? Forskaren Janina Seubert studerar hur nya smakpreferenser bildas och hur kunskapen kan underlätta övergång till mer hälsosamma och hållbara födoämnen.

Det är mycket tal om vikten av återhämtning idag och rekommendationen är ofta att göra saker som ger energi. Men vad händer egentligen i kroppen när vi känner oss energiska eller, tvärtom, har brist på energi? Det undrade en lyssnare. Professor Mats Lekander svarar.