Är valet redan avgjort?

Storskalig återvandring går inte att genomföra, säger Håkan Boström. De som fantiserar om inbördeskrig och massiv återvandring söker enkla lösningar, och det Sverige som krävdes vore auktoritärt och mycket brutalare än femtiotalets. Ska Sverigedemokraterna bli en konstruktiv kraft i högern bör partiet släppa idéerna. Richard Sörman svarar att många sverigedemokrater tycker sig ha haft rätt om mycket och undrar varför de ska lyssna på dem som förde en annan politik för tio år sedan. Som kontrast spelas ett klipp från Agenda 2011, där Anna Hedenmo pressar nya centerledaren Annie Lööf om talet om trettio till fyrtio miljoner invånare. Lööf vänder sig skarpt mot beskrivningen av en svensk urbefolkning och säger att den som vill arbeta och betala skatt är välkommen. Hade hon fått sin vilja igenom hade inställningen till etnicitet inte kunnat vara lika avspänd, säger Boström. Sörman påminner i stället om Payam Molas ord om att sverigedemokrater är mindre svenskar än många invandrare. Avgörs svenskheten av värderingar eller av ursprung?

Vilken betydelse ska det svenska ursprunget ha i Sverigedemokraternas syn på svenskhet? Håkan Boström menar att de flesta håller med om att det finns etniska svenskar, men att det inte finns någon anledning – inte ens för SD – att göra etniciteten politiskt relevant. Den kulturella nationalismen ställer högre krav, säger han, medan den andra idén lätt lånar sig åt ressentiment och drar till sig personer med dålig självkänsla som bygger sin identitet på sin hudfärg. Richard Sörman ser i stället en klassfråga, till och med en klasskamp. Den bildade medelklassen uttrycker ett förakt mot Sverigevänner som särskriver, säger han, och de som tog första stöten av mångkulturen har flytt förorterna utan att eliterna tagit deras lidande på allvar: ”Nu ska de också ta ifrån oss vår ursprunglighet. Det sista vi har kvar.” Boström svarar att det låter som identitetspolitik från vänsterkanten, där man odlar sitt offerskap. Vad är problemet med att ett parti erkänner ursprungssvenskarna? Och skapas då en hierarki av svenskhet?

Svenskhet är ett laddat ämne, och Lars Trägårdh tror att det beror på hur nära det ligger frågan om nationalism. Att Richard Sörman väljer ordet ursprung gör saken mer laddad än etnicitet: ursprung kopplas till släktband bakåt i tiden, medan det etniska vetter åt två håll – mot ras men också mot kultur. Med hänvisning till Bo Rothstein i Kvartal beskriver Trägårdh en dubbel bokföring, där det framstår som oproblematiskt att tala om samer och invandrade minoriteter i sådana termer. ”Det ena gänget är offer och de andra är de maktutövande.” Samtidigt visar hans data att fler förknippar svenskhet med lagbunden ordning än med anfäder från Sverige. Hellre än nationalism borde vi tala om etatism, säger Trägårdh – identifikationen med staten och lagen, ända tillbaka till ”land ska med lag byggas”. Men lagarna är genomsyrade av svensk kultur, och nyanlända vill ha en karta och en kompass. Vad måste den som kommer hit begripa om synen på familjen och om ett samhällskontrakt där man knegar, betalar skatt och tjänar rättigheter?

Sverigedemokraternas tillbakagång i valet och partiledarens till en början låga profil har utlöst en het debatt i partiet: Vilken betydelse ska den svenska etniciteten ha i SD:s syn på svenskhet? Vad handlar konflikten om i grunden? Och säger den något större om hur Sverige som land brottas med sin identitet efter decennier av stor invandring? Med Kvartals Pelle Zackrisson, Richard Sörman, politisk chefredaktör Riks, Håkan Boström, ledarskribent på GP och historikern Lars Trägårdh. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Kvartalpublikens vassaste frågor om amerikansk ekonomi besvaras av experterna Jonas A Eriksson, Kristian Åström och Elisabet Kopelman under ledning av Magnus Thorén. Är USA konkursmässigt, eller är varningarna om stigande räntor och hotande kris överdrivna? Varför är amerikanarna inte beredda att höja skatterna för att investera mer i vård, skola och omsorg? Är dollarn på väg att förlora rollen som världsvaluta och kan landet idag kallas för en plutokrati?

Misstankar om valfusk har väckt frågor om tilliten till det svenska valsystemet. Samtidigt har Vänsterpartiets framgångar i utsatta områden utlöst en debatt om etnisk och religiös röstning – och om konflikter långt utanför Sveriges gränser kan påverka svenska val. Vad vet vi om misstankarna om valfusk, och vad säger valresultatet om demokratin och sammanhållningen i Sverige?

Två veckor efter valet har Djupet åkt till Ljusnarsberg, en av Sveriges kommuner med de allra fattigaste invånarna, där en av tio har skulder hos Kronofogden, där utflyttningen är stor och där de som stannar kvar och jobbar får försörja allt fler äldre. Och där den stora huvudvärken för lokalpolitikerna sedan flera är de rikskända spökhusen i Ställdalen, och att orten blivit känd för så kallad vandaliseringsturism. Vad säger politiker och de som bor här om vad de hoppas på efter valet?

Vilka frågor fick fäste i debatten? Hur bra flög partiernas kampanjer och vad ska man tänka om årets mediebevakning egentligen? Hör Kvartals profiler Ivar Arpi, Linda Shanwell, Federico Moreno och Lovisa Meijer diskutera och analysera valrörelsen 2026 tillsammans med Djupets programledare Jörgen Huitfeldt och Magnus Thorén.

Styrs Kinas företag av vinstkrav eller politiska mål? Hur ska vi tänka om samarbeten inom akademisk forskning, och hur kan vägen mot en god och långsiktig relation mellan oss och Kina se ut? Kvartals Ola Wong, ekonomikommentator Kristian Åström och Malin Hammarén, vd för Svenska handelskammaren i Kina svarar på lyssnarnas frågor. Programledare: Magnus Thorén.

För den som bygger sin verklighetsbild på opinionsmätningar tycks det redan klart: Tidöpartierna förlorar och S bildar regering. Men vad vet vi om hur säkra mätningarna är, hur de görs och hur de påverkar väljare och politiker? Med Dan Hedlin, professor i statistik, Tommy Möller, professor i statsvetenskap, Karin Nelsson, vd för Demoskop och Märta Stenevi, tidigare språkrör för Miljöpartiet. Programledare: Jörgen Huitfeldt.