Finlandssvenska barn med utländsk bakgrund

Hur är det att vara ett finlandssvenskt barn med utländsk bakgrund? Vad kan föräldrar och dagis- och skolpersonal göra för att alla barn ska känna sig delaktiga och inkluderade? Bland annat dessa frågor diskuterar FamiljeLuckans praktikanter Rosanne Rehn och Nadine Nikander i podcasten. De intervjuar också Aino Jones som jobbar med att stöda familjer med utländsk bakgrund på Luckan Integration och Krista Orama som jobbar som expert inom människorätt och icke-diskrimineringsfrågor på Utrikesministeriet och även är förälder till ett finlandssvenskt barn med utländsk bakgrund.

"Det finns mycket vi kan ge för att språket kan blomstra." Det menar Johanna Sallinen från Folkhälsan och Maja Ottelin från Sydkustens ordkonstskola. I avsnittet, som är det sista för säsongen, ger de tips om hur man som förälder kan stöda sitt barns språkutveckling och inspirera till läsande. Läsinspiration och tips på språklekar: https://ordkonst.fi/sv/ordkonst/smabarn/ https://lekar.folkhalsan.fi/    https://folkhalsan.fi/fhille/ "Lilla barnkammarboken: Sånger rim och ramsor för hela kroppen" samlingsvolym med flera författare "Jinko och det finurliga fröet" av Christel Rönns "Säg hej!" av Annika Sandelin med illustrationer av Linda Bondestam, finns också som animation på Yle-arenan: https://arenan.yle.fi/1-50163837 "Rassel prassel strössel - poesi om stunder i staden" av Hanna Lundström och med illustrationer av Maija Hurme "Rassel prassel promenad - poesi bland barr och blad" av Hanna Lundström och med illustrationer av Maija Hurme "Rassel prassel puss - poesi för nybörjare" av Hanna Lundström och med illustrationer av Maija Hurme

Genussensitivitet i föräldraskapet handlar om att bli medveten om könsstereotypier och genom sitt bemötande undvika att barnets möjligheter begränsas av dess biologiska kön. Amelie Lund, lärare inom småbarnspedagogik på Barnavårdsföreningen, tipsar om hur föräldrar kan stöda jämställdhet och hjälpa barnet att våga vara sig själv samt få ett inkluderande sätt att se på genus. Amelie är socionom (högre YH) med specialisering på genusfrågor inom småbarnspedagogiken.

Visste du att Helsingfors stad erbjuder lågtröskelstöd i föräldraskapet och frågor om fostran? I dagens poddavsnitt berättar socialhandledarna Alexandra Erlund och Hanh Hoang om hurdana stödtjänster det finns för barnfamiljer i Helsingfors. Mera information om Helsingfors stads familjestöd och Behöver hjälp-knappen: https://www.hel.fi/sote/perheentuki-sv

När går vardagstjafset över i våld och hur kan man få stöd? Podcastavsnittet är uppdelat i två delar som behandlar våld ur olika perspektiv. I den första delen diskuterar Fredrika Biström och Jessika Luther från Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs om våld i parrelationen, olika former av våld (psykisk, fysisk, sexuell och ekonomiskt)  och gråzonerna dem emellan. I den andra delen samtalar Jessika med psykolog Maria Lindroos från Maria Akademin om när man som föräldrer känner att aggressioner vaknar till liv i en själv och vad man kan göra då. En bra artikel om våld i nära relationer och hur man kan få hjälp: https://yle.fi/uutiset/3-11883981 (tyvärr på finska) Facebooksidan för huvudstadens skyddshem: https://www.facebook.com/paakaupunginturvakoti/

Hur får man pengarna att räcka till i vardagen och inför framtiden? I veckans podcast pratar vi pengar tillsammans med Marthaförbundets ekonomirådgivare Marina Nygård. Hon tipsar bl.a. om hur man kan komma överens om och dela upp familjens ekonomi, hur man kan minska på utgifterna i vardagen, hur det lönar sig att spara och hur man kan lära sina barn om pengar.

Hur får man barn att äta grönsaker och vad är bra att lämna på hyllan i mataffären? Stella Lindfors från Barnavårdsföreningen intervjuar Elisabeth Eriksson från Marthaförbundet om barnfamiljers matvanor. Vill du ha mer tips gällande bra vardagsmat? På martha.fi finns bl.a. recept och färdiga veckomenyer för barnfamiljer.

Föräldraskap är en livslång relation mellan föräldern och barnet. Något som starkt påverkar kvalitén i denna relation är vår förmåga att mentalisera, d.v.s. att kunna tolka oss själva och andra och kunna se orsakerna bakom vårt egna och andras beteende. Rent praktiskt handlar mentalisering om känsloreglering och att kunna bemöta sig själv och andra på ett nyfiket och lyhört sätt. Mentalisering är en mänsklig förmåga men samtidigt är det svårt för oss att mentalisera just för att vi är ”mänskliga”. Vi tappar förmågan lätt då vi t.ex. känner oss stressade, hungriga, hotade eller rädda. Trösterikt är att konflikter alltid kan repareras efteråt och att mentaliseringsförmågan kan tränas livet ut. Sakinnehållet står Liisa Jungar från Folkhälsan för. Hon jobbar som sakkunnig i hälsofrämjande för väntande och småbarnsföräldrar.

Hur kan man stöda sitt barn till att utveckla en sund kroppsbild? Hur kan man själv lära sig att acceptera sin kropp och de förändringar som sker t.ex. i samband med en graviditet? Ira Zetterborg och Julia Backman från Livslust-projektet tipsar om hur man som förälder kan främja en positiv kroppsbild hos både sitt barn och sig själv.

Sex och små barn – hur ska man få det att gå ihop? Vi diskuterar både kroppsliga aspekter och parförhållandet, hur det blir med sex efter att man fött barn, om lust och brist på lust, hur man kan få in sexualiteten på ett hörn fast babyn tar mycket tid och plats i familjen. Du får tips på hur parförhållandet hålls levande så inte föräldrarollen tar över, hur ni hittar tid för varandra och ger erotiken plats. Sakinnehållet står Suss Åhman, sakkunnig i sexuell hälsa på Folkhälsan, för.