Lyssnarfrågan #56: Hur funkar biologiska injektioner mot astma?

Ämnet pedofili väcker starka känslor hos många, med rätta, men att skjuta problematiken ifrån sig räddar knappast någon som är utsatt. Docent Christoffer Rahm har i många år utvecklat metoder för att identifiera och behandla personer med pedofil böjning. Forskningsmålet: Att förebygga övergrepp.  

Vården av personer med astma förändrades i grunden när kortisonpreparaten kom på 1980-talet. Men kortison kan orsaka biverkningar, och idag kan vissa med svår astma istället bli hjälpta av biologiska injektioner. Forskaren Marit Westman berättar mer om hur de fungerar, och när det är befogat att använda dem.

Det kan räcka med 10-100 viruspartiklar och de sprids även i luften. Men har du tur så tillhör du dem som har ett genetiskt skydd mot vinterkräksjuka. Professor Lennart Svensson berättar mer om vad vi vet om norovirus och andra magsjukor samt hur man kan skydda sig.

Att tala med en patient om svåra ämnen, som suicidtankar eller våld i nära relation och liknande, kan säkert kännas skrämmande för många i vården, inte minst om man är nyexaminerad. Kan man använda virtuella patienter, kanske med hjälp av AI, för att träna sig? Det undrade en lyssnare, svar ges av forskaren Joachim Eckerström.

Allt fler får en neuropsykiatrisk diagnos, som adhd eller autism. Hur kan man hjälpa dessa individer? Professor Sven Bölte berättar om vad forskningen hittills visar när det gäller både läkemedel och andra, icke-farmakologiska stöd, metoder och förhållningssätt.

I januari presenterades nya kostråd i USA. Delar av råden är i linje med tidigare rekommendationer, som högt intag av frukt och grönsaker. Men andra är motsatta, exempelvis förespråkas ett högre intag av protein, där rött kött pekas ut som en viktig källa. Vad gäller, enligt den kunskap vi har idag? Professor Mai-Lis Hellénius ger svar.

Behandlingen av astma och KOL revolutionerades när de inhalerade kortison-preparaten kom. Men för många drabbade innebär ändå diagnosen ett lidande och nedsatt livskvalitet. Det finns också ett mörkertal - många svenskar vet inte att deras problem skulle kunna förbättras med rätt medicinering. Hör docent Hanna Sandelowski berätta mer om astma och KOL. 

Gallreflux innebär att uppstötningar av vätska från tolvfingertarm och magsäck som innehåller galla når upp i matstrupen. Det är mindre vanligt än sura uppstötningar och kan kräva kirurgisk behandling. Jesper Lagergren, överläkare i kirurgi och professor, berättar mer

Vi drabbas alla då och då av förkylning och influensa. På individnivå är det oftast irriterande på sin höjd, men faktum är att det på samhällsnivå innebär stora kostnader i form av vabbande och sjukskrivningar. Och det finns tillfällen när tillstånden kan utvecklas till allvarligare åkommor som exempelvis lunginflammation. Hör professor Anna Smed Sörensen reda ut aktuellt kunskapsläge om förkylningar, och hur man kan försöka undvika dem.

Ataxi är ett tillstånd som beror på skador i lillhjärnan och som bland annat påverkar balans, tal och syn. En lyssnare vars syster drabbats av en viss form av ataxi hörde av sig, hör forskaren Martin Paucar Arce berätta mer om forskningen kring kartläggning, orsaker och nya behandlingsmetoder.