Trumps utrikespolitik – så kan valsegern påverka oss

Det var en blixtsnabb offensiv när rebellerna tog stad efter stad. Det blev slutet på över 50 år av auktoritärt styre i Syrien. Assadregimens fall är en politisk jordbävning som nu formar om hela Mellanöstern. Men det finns ett stort problem – befriaren är en terrorstämplad islamistisk grupp med rötter i IS och Al-Qaida.Medverkande:Bitte Hammargren, frilansjournalist och associerad senior medarbetare vid UI:s Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.Firas Haki, svensk-syrier och musikjournalist på P2, Sveriges radio.Redaktör och programledare: Annica Ögren.Läs analysen Dags för Syriens ledare att agera här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Han vill köpa Grönland, har sagt att han ska avsluta kriget i Ukraina och han vill införa handelstullar mot Europa. Nu har Donald Trump tillträtt som USA:s 47:e president och han har lovat sina väljare mycket. Tre av de viktigaste personerna som han har valt för att driva sin utrikespolitik har utmärkt sig genom kontroversiella uttalanden, hökaktig politik och har alla dessutom olika bakgrunder.Medverkande:Björn Fägersten, seniorforskare vid UI:s Europaprogram.Erik Bergin, USA-analytiker på Svenska Dagbladet.Redaktör och programledare: Annica Ögren Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Supervalåret 2024 har varit en riktig nagelbitare. Med val i över 60 länder har flera miljarder människor fått chansen att rösta, vissa i mindre fria val än andra, men ändå. Så hur har det gått? Har högernationalismen tagit lika många steg framåt som bakåt? Vilka valresultat påverkar de mellanstatliga relationerna i världen mest? Och hur mår demokratin i världen över lag efter Supervalåret 2024?Medverkande:Nicholas Aylott, programchef på UI:s Europaprogram. Staffan I. Lindberg, föreståndare för demokratiforskningsinstitutet V-Dem vid Göteborgs universitet. Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den starka repressionen i Ryssland gör att demokratiförespråkare och krigsmotståndare knappt hörs eller syns, i alla fall om man tittar utifrån. Men det finns motstånd och en vilja att förändra landet. Och den går att hitta om man vet vart man ska leta. Så vem är det som vågar och kan göra motstånd inne i Ryssland? Hur behåller man sitt oberoende mot staten? Hur uppfattar de omvärldens analys av läget? Och vad går det att göra för att hjälpa de ryssar som vill få stopp på kriget och vill slåss för demokrati?Medverkande:Amanda Valentin, jurist och skribent och jobbar på civilsamhällesorganisationen Östgruppen.Stefan Ingvarsson, analytiker vid UI:s Centrum för Östeuropastudier. Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Läs rapporten Is Civil Society Still Alive In Russia? här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För snart 80 år sedan fälldes den första atombomben. För snart 55 år sedan slöts de första avtalet för att försöka trappa ner kapprustningen och få stopp på spridningen av atomvapen. Men nu har avtalen börjat löpa ut och världen har börjat rusta igen. Så hur hamnade vi här? Hur allvarligt är egentligen kärnvapenhotet? Och har vi redan glömt historien?Medverkande:Jakob Hallgren, direktör för Utrikespolitiska institutet och tidigare ambassadör för nedrustning och icke-spridningsfrågor.Isak Svensson, professor vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet och verksam vid Alva Myrdal-centrum.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergDet här avsnittet är en del av Utrikespolitiska institutets folkbildningssamarbete med Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning, AMC, vid Uppsala universitet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter över ett decennium av våldsam repression har Bashar al-Assads regim i Syrien fallit. Rouzbeh Parsi, chef på Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogam, kommenterar den historiska händelsen och de utmaningar och möjligheter Syrien och regionen har framför sig. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 29:e upplagan av FN:s Conference of the Parties, COP29, är över. Kritiker har hunnit kalla sammankomsten det kanske mest splittrade COP hittills, ändå landade man, i elfte timmen, i en överenskommelse. Men hur mår COP? Fungerar verkligen den här formen för klimatsamarbete fortfarande? Och hur påverkar krigen och Trumps valseger intresset för klimatfrågor och vägen framåt?Medverkande:Svante Axelsson, nationell samordnare på Fosilfritt Sverige. Naghmeh Nasiritousi, seniorforskare vid UI:s program för global politik och säkerhet.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergLäs Mistra-rapporten här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Opinionsmätningarna pekade på ett väldigt jämt valresultat, men Donald Trump har vunnit en tydlig och stor seger. Han har vunnit vågmästarstaterna, senaten, representanthuset och som första republikan på 20 år – folkets röst. Nu har USA troligen fyra turbulenta år framför sig. Men hur blev det så här? Och vad betyder det för USA:s utrikespolitik?Medverkande:Tina Magnergård Bjers, utrikesreporter på TT och tidigare TT:s USA-korrespondent.Björn Fägersten, seniorforskare vid UI:s Europaprogram.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är jämt mellan Donald Trump och Kamala Harris i alla mätningar och världen håller andan, för vem som sitter i Vita huset spelar inte bara roll för amerikanerna utan även för USA:s vänner och fiender runt om i världen. Men vad blir egentligen skillnaden om Trump eller Harris vinner valet? Den frågan ställer vi till UI:s experter i Utblicks 100:e avsnitt, inspelat inför publik på Playhouse teater i Stockholm. Medverkande:Gunilla Reischl, programchef vid UI:s program för global politik och säkerhet.Fredrik Löjdquist, chef för UI:s Centrum för Östeuropastudier.Björn Jerdén, chef för UI:s Nationellt kunskapscentrum om Kina.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 22 oktober möts representanter från några av världens mäktigaste länder för diskutera sina framtida samarbeten och hur de vill att världen ska fungera. Det är Brasiliens, Rysslands, Indiens, Kinas och Sydafrikas klubb Brics, som i år dessutom dragit till sig ännu fler medlemmar. Men vad är det här för sammankomst? Vad är speciellt med årets möte? Och vad spelar Brics för roll för världsordningen som vi känner den i dag?Medverkande:Henrik Chetan Aspengren, senior analytiker och projektledare för Nordic-India Relations vid UI:s Asienprogram.Rouzbeh Parsi, programchef vid UI:s Mellanöstern- och Nordafrikaprogram. Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.