14. Konstnärshemmen som öppnade sig för världen

Shmues! gästas av Matilda Eriksson, doktorand vid University of Oxford, som tar oss med in i två fascinerande konstnärshem: Zorngården i Mora och Villa Liebermann i Berlin. Hur blev Anders Zorns och Max Liebermanns privata hem – rotade i helt olika kulturella och geografiska miljöer – offentliga scener för smak, status och kulturell tillhörighet? Vilken roll spelade Emma Zorn, uppvuxen i en filantropisk judisk familj, i att forma både makens konstnärskap och ett centralt kapitel i det svenska kulturarvet? Vilka kopplingar finns till judiskt kulturarv? Matilda berättar hur Anders och Emma Zorn genom sina samlingar, sin materiella kultur och sina omsorgsfullt skapade miljöer inte bara byggde ett hem, utan också ett kulturellt rum öppet mot världen – långt innan Zorngården blev museum. Medverkande:-Matilda Eriksson är doktorand i historia vid University of Oxford och en del av det Arts & Humanities Research Council-finansierade paneuropeiska samarbetsforskningsprojektet 'Jewish Country Houses'.-Elisabeth Punzi, moderator och kulturarvsforskare vid Centrum för kritiska kulturarvsstudier, docent i psykologi vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitetAvsnittet produceras med stöd av Katz judiska kulturfond.

Elisabeth Punzi möter Daniel Leviathan, doktorand i judaistik vid Lunds universitet och samtalar om synagogor i Sverige och judiskt kulturarv. Vi får veta mer om skillnader mellan minjen, etablerade församlingar och synagogor. Om när de större platsbyggda synagogorna i Sverige byggdes och hur dessa speglar samhällets utveckling och förändringen av judars rättigheter.  Det blir tydligt hur de materiella spåren av judisk kultur går hand i hand med utvecklingen av immateriella aspekter – först med rättigheter i samhället följer byggandet av fristående synagogor. Och vilken ort kan egentligen stoltsera med den första synagogan i Sverige?Medverkande:Daniel Leviathan, doktorand vid Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet.Elisabeth Punzi, moderator och kulturarvsforskare vid Centrum för kritiska kulturarvsstudier, docent i psykologi vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.Detta avsnitt produceras med stöd av Levande historia i Göteborg.

Humor har beskrivits som ett klassiskt judiskt kulturarv. Många kända komiker har varit eller är judar - Groucho Marx, Fran Drecher, Larry David och Joan Rivers är några. Göteborgsvitsens ”fader” Aron Jonason var en central person i Göteborg och i Göteborgs judiska gemenskap under sin livstid. Han föddes i Göteborg 1938 och gick bort 1914 och var skribent och fotograf som tog både miljö och ateljébilder, bland annat av tidens stora författare. I detta avsnitt fördjupar vi oss i humor och roligheter tillsammans med psykologen, psykoanalytikern och författaren Ulf Karl Olov Nilsson, även känd som UKON. Vi utgår från Aron Jonason men berör också Freuds intresse för humor och hur man kan förstå humor ur ett psykoanalytiskt perspektiv. MedverkandeUlf Karl Olov Nilsson, psykolog, psykoanalytiker och författareElisabeth Punzi, moderator och kulturarvsforskare vid Centrum för kritiska kulturarvsstudier, docent i psykologi vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet

Elisabeth Punzi möter historiker Pia Lundqvist, Göteborgs universitet, och samtalat om textilhistoria med speciellt fokus på kattuntryckerier. Vi pratar textilindustri, handel med tyger och kläder och kopplingar till judiskt kulturarv i Sverige på 1800-talet. Från lyx till vardagstextil och hur det hänger ihop med kolonial och global historia. Vi får bland annat bekanta oss med Betty Pineus, Göteborg, som i två decennier drev ett av Sveriges mest framgångsrika textiltryckerier. Vi pratar väveri, handel och konfektion.Medverkande:Pia Lundqvist, lektor i historia vid Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitetElisabeth Punzi, moderator och kulturarvsforskare vid Centrum för kritiska kulturarvsstudier, docent i psykologi vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet

När Elisabeth Punzi möter Per Magnus Johansson blir det ett samtal om psykoanalysens judiska kulturarv och hur judiska psykoanalytiker hade avgörande betydelse för att psykoanalysen kom att etableras i Sverige. Samtalet handlar bland annat om Ludwig Jekels som kom från Wien till Stockholm för att stödja etablerandet av en psykoanalytisk förening och utbilda psykoanalytiker. Vi får också höra om Stefi Pedersen som utvecklade den psykoanalytiska praktiken och skrev om flykt och exil, samt om det gifta paret Lajos och Edith Székely som efter långa flyktvägar i Europa kunde finna en plats i Sverige. Vi får höra om oerhörda styrkor och förmågor samt utsatthet och trauman hos dessa personer, om vad psykoanalys innebär och vilka likheter som finns mellan psykoanalys och judiska tanketraditioner. MedverkandePer Magnus Johansson, leg. psykolog, psykoanalytiker och docent i idé- och lärdomshistoria.Elisabeth Punzi, moderator och kulturarvsforskare vid Centrum för kritiska kulturarvsstudier, docent i psykologi vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet

Elisabeth Punzi möter ekonomihistorikern Ann Ighe och Kristina Thoma-Bengtsson, guide på Nääs slott och pratar om kvinnohistoria med speciellt fokus på Euphrosyne Leman Abrahamson. Vi pratar om hennes liv och karriär som internationellt erkänd operasångerska och hennes engagemang i välgörenhet. Hur kan man hitta kvinnorna i historien, vilka strukturer påverkar kvinnors roller och synlighet i historien?Medverkande:Ann Ighe, universitetslektor i ekonomisk historia, Institutionen för ekonomi och samhälle, Göteborgs universitetKristina Thoma-Bengtsson, guide på Nääs slottElisabeth Punzi, poddens moderator, docent i psykologi vid Institutionen för socialt arbete och kulturarvsforskare vid Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet

Elisabeth Punzi möter Jens Carlesson Magalhães, doktorand i historia, och Dan Fibert, ordförande i Judiska sjuk- och begravningssällskapet. Med start i en historisk tillbakablick från den första graven från 1793 på den Gamla Mosaiska begravningsplatsen vid Svingeln samtalar vi om judiska begravningsplatser i Göteborg. Vi pratar om stadens två begravningsplatser och hur man kan se att det är just en judisk begravningsplats. Vad är likt och olikt länder emellan? Vad är beständigt och vad är föränderligt? Följ med när vi pratar om myter, begravningstraditioner, sorgebearbetning, emancipation och livets cykel. Medverkande:Jens Carlesson Magalhães, doktorand i historia vid Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.Dan Fibert, aktiv medlem i Judiska Församlingen i Göteborg, bland annat som ordförande i ”Chevrahn”, Judiska sjuk- och begravningssällskapet, grundat 1915Elisabeth Punzi, moderator och kulturarvsforskare vid Centrum för kritiska kulturarvsstudier, docent i psykologi vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

I detta avsnitt möter Elisabeth Punzi historiker Pia Lundqvist vid Göteborgs universitet och pratar om judisk liv i Göteborg med fokus på 1800-talet. Med utgångspunkt i en historisk exposé som startar med de första judarna i Göteborg i slutet av 1700-talet pratar vi judiskt liv och sysselsättningar i Göteborg under historien. Vi möter fattiga migranter, hantverkare och handelsmän, besöker stadsdelar som Linné och Haga och får ta del av judiskt liv genom Simon Abersténs livshistoria.MedverkandePia Lundqvist, lektor i historia vid Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet och aktuell med antologin Plats i staden – Göteborgs judiska 1800-talElisabeth Punzi, moderator och kulturarvsforskare vid Centrum för kritiska kulturarvsstudier, docent i psykologi vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet

Detta avsnitt ägnas åt jiddisch som språk. Hur länge har man pratat jiddisch och hur levande är språket idag? Elisabeth Punzi samtalar med Staffan Böös som undervisar i, och översätter till och från jiddisch. Vi pratar om välkända ord på jiddisch, om jiddischkulturens guldålder och några kända jiddischförfattare.Medverkande:Staffan Böös, jiddischist, översättare, lärare och språkkonsult.Elisabeth Punzi, moderator och kulturarvsforskare vid Centrum för kritiska kulturarvsstudier, docent i psykologi vid Institutionen för socialt arbete, GU.

Elisabeth Punzi möter etnologen Anders Hammarlund för att diskutera kulturarv kopplat till Nääs slott och slöjdseminarium. Vi pratar om slöjd och pedagogik, modernitet och framgångstankar. Elisabet möter också Marie Hjalmarsson Engelke, arkivarie och guide på Nääs slott som delar med sig av sina kunskaper om Nääs slott och inte minst om Sophie Elkan, författarinnan med koppling till Nääs.Nääs slott i Lerums kommun är idag Skandinaviens bäst bevarade sena 1800-tals miljö. På 1800-talet var Nääs vida känt för sitt slöjdseminarium som samlade både kvinnor och män från hela Sverige och andra länder. Slöjdseminariet bidrog till den tidens bildning och metodutveckling delvis inspirerat av den judiska reformrörelsen och tanken om att bidra till samhällsutvecklingen. Men platsen är inte bara känd för sitt slöjdseminarium utan också för jordbruket vid Stora Nääs säteri. Dessutom bodde författarinnan Sophie Elkan på Nääs på somrarna och hon arbetade som översättare på slöjdskolan där hennes bror Otto Salomon var en av upphovsmännen. MedverkandeAnders Hammarlund, etnolog och musikforskare, har verkat som forskare vid universiteten i Stockholm, Göteborg och Uppsala.Marie Hjalmarsson Engelke, författare och arkivarie, Lerums kommun, som guidar på Nääs slott.Elisabeth Punzi, moderator, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet.