442. Fem pengarisker alla har att hantera | Allt du behöver veta om risk 2026

Oavsett hur mycket pengar man har finns det ungefär fem pengarisker att ta hänsyn till i vårt liv. Det handlar om allt från risken att inte kunna leva det livet man vill till investeringsrisken i ens sparande. Det fina med dessa risker - eller snarare osäkerheter - är att med rätt kunskap och förhållningssätt behöver man inte vara rädd för dem. Snarare handlar det om att omfamna de rätta typerna av risk.I flera år har jag sagt att risk är inträdesbiljetten vi betalar för möjligheten att få avkastning. I dagens fördjupningsavsnitt (och kanske årets längsta avsnitt) dyker vi ner i resonemangen kring risk. Målet är att det ska vara ett “allt du behöver veta”-avsnitt som ger dig mer kunskap om risk än vad majoriteten av befolkningen har.Avsnittet bygger på artikeln “Var inte rädd för rätt risk” som i sin tur är en sammanställning av många års eget sparande men framförallt feedback från er i communityn. Denna artikel skulle inte varit möjligt utan er. Så ett stort tack både till dig som bidragit och till dig som är RT-supporter som gjort detta avsnitt möjligt.Hoppas att du gillar det!Jan och CarolineLänkarInvestera rätt och lättFyra-hinkar-kalkylenInnehållsförteckning00:00:00 - Introduktion till avsnittet00:03:33 - Risk som inträdesbiljett för avkastning00:07:00 - Fem risker som alla behöver hantera00:10:40 - Risk 1: Oförutsedda händelser00:11:33 - Buffertens roll på olika nivåer i rikedomstrappan00:18:57 - Det finns ingen universell definition av risk00:24:00 - Risk 2: Att inte kunna leva det liv man vill00:31:51 - Fyrahinkarmodellen och helhetsperspektivet på ekonomin00:34:06 - Investera med syfte, inte bara för att00:39:14 - Har du vunnit det ekonomiska spelet? Sluta spela00:54:34 - Risk 3: Inflationsrisken00:56:40 - Var försiktig med investeringar utan svängningar01:03:51 - Risk 4: Investeringsrisker – idiosynkratisk vs systematisk risk01:05:52 - Idiosynkratisk risk: bolagsspecifik risk du inte får betalt för01:13:04 - Systematisk risk: marknadsrisken som du får betalt för01:22:51 - SPIVA-data: 99% av aktivt förvaltade globalfonder underpresterar01:26:26 - Marknadsrisken kan vara brutal (1929 - 1932)01:38:51 - Sequence of returns-risk: ordning av avkastning01:41:55 - Risk 5: Beteenderisken – 30% sämre avkastning01:45:52 - Att missa de 10 bästa dagarna halverar avkastningen01:53:15 - Många tar för lite risk i sin totalekonomi02:03:09 - Tack till communityn för samskapandet Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om man har en partner och barn som är ekonomiskt beroende av en själv och ens inkomst, då bör man överväga en livförsäkring. Det är framförallt en trygghet för den ekonomiskt svagare parten i ett förhållande. Extra viktigt är det om man har barn från ett tidigare förhållande - i princip oavsett deras och din egen ålder. Även om det faller ut en ersättning från stat, arbetsgivare och pension är den sällan tillräckligt och en av tre som borde ha en livförsäkring har ingen. Avsnittet är reklam för Änke- och pupillkassan som vi själva haft en livförsäkring hos i 10+ år. De erbjuder ett personligt, kostnadsfritt och förutsättningslöst digitalt möte för att bolla din situation. Boka möte med Niclas eller boka med Sabina. Först till kvarn gäller. I avsnittet går vi genom alla de vanliga frågorna: Vem behöver respektive inte behöver en livförsäkring? Hur stort belopp ska man välja? Samt tillhörande misstag om bolåneskydd, att välja sin del av bolånet eller ta samma belopp på både sig själv och sin partnerHur stor är ersättningen får Anna om hennes man Martin går bort?Detta avsnitt är extra viktigt för dig som:har minderåriga hemmavarande barn barn - oavsett ålder - om de är från ett tidigare förhållandeär sambo - extra viktigt med samboavtal, då din sambo inte ärver dig som standardhar bolån (eller andra skulder)För det som händer när man går bort är att inkomsten försvinner men man står kvar med alla kostnaderna. Någon eller några miljoner som frigörs tätt inpå ett dödsfall kan göra stor skillnad i en svår situation där någon mist sin livskamrat. Att slippa ställas inför svåra ekonomiska frågeställningar kring arbete, bostad och kanske skolgång för barn i en redan tuff livssituation är absolut värt någon hundring i månaden i unga dar.Vi hoppas att du gillar avsnittet,Jan, Niclas och SabinaLänkar:Forumdiskussion →Kalkyl och jämförelse mellan Änke- och pupillkassan samt typ SkandiaLivförsäkringskalkyl: räkna fram hur stor livförsäkring du behöver och vill ge din partnerInnehållsförteckning:00:00:00 - Intro00:02:47 - Varför är livförsäkring viktigt?00:03:07 - Hur stort belopp ska man välja?00:04:45 - Vad kostar en livförsäkring?00:07:40 - Vad är särkullbarn & vad ska man tänka på?00:11:42 - Hur pratar jag livförsäkring med min partner?00:13:31 - Vem behöver inte en livförsäkring?00:19:25 - Vad är ett snittbelopp kunder försäkrar?00:20:08 - Anna & Martin: snittlöner, 2 barn, en villa för 4 milj00:37:51 - Hur jag & Caroline gjort med livförsäkring00:40:34 - Sammanfattning Anna & Martins situation00:41:30 - Änkans prismodell versus alla andra00:49:35 - Förmånstagare: vem ska få pengarna?00:51:38 - Engångs- eller månadsutbetalning?00:54:14 - Hälsodeklaration: varför det är viktigt01:01:04 - Räcker livförsäkring via jobbet eller facket?01:08:54 - Sambo utan barn: vad ska man tänka på?01:09:26 - Företagare och kompanjoner: vad ska man tänka på?01:14:23 - Livförsäkring som ensamstående förälder? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett sätt att leva ett lite rikare liv är att fånga sig själv i när man gör saker så som man alltid har gjort ("by default"). Att istället för att gå på autopilot göra mer medvetna val och vara mer "deliberate". Men även det är ofta att "välja från menyn" dvs standardlösningar. Det riktiga tricket är att aktivt skapa sitt liv enligt egna önskemål ("by design") - att välja fritt och att exempelvis be kocken laga det som inte står på menyn. Dagens avsnitt är ett reflektionssamtal med Moa Diseborn. Moa är beteendevetare och arbetar med många förmögna människor som är i olika skiften i livet - ofta relaterade till pengar och ett rikare liv. Det är först nu vi hunnit göra ett reflektionsavsnitt om Nick Maggiullis rikedomstrappa vi introducerade i somras. Vi pratar om det emotionella gapet mellan nivåerna i trappan - att siffrorna visar att man är på en nivå men känslan håller inte med. Moa resonerar kring att en förklaring kan vara identitetskonflikt där man t.ex. är uppväxt på en nivå och har sin referensram men förflyttat sig till en annan nivå, kanske till och med plötsligt. Tidigare i höstas hade jag och Moa vår andra träff i vad vi har börjat kalla för "Flocken" där vi samlade ett antal personer från communityn och Moas klienter för att under en lunch-till-lunch prata om de frågor som ofta dyker upp på den senare delen av den ekonomiska resan. Vi kommer in på allt från "golden handcuffs" där man tjänar riktigt bra (både 7- och ibland 8-siffrigt per år) men det gör inte längre livet rikare. Vi pratar även om min fascination att många som skulle kunna sluta jobba tycker att 4%-regeln är extrem svår att tillämpa och min oförståelse "men, det är ju bara en matte-övning". Men det är klart om det underliggande frågeställningen är t.ex. "vem är jag om jag inte jobbar?", "vilket liv och burn-rate jag vill ha?", "hur mycket pengar ska jag ge till barnen?", "hur uppfostrar jag ödmjuka och drivna barn?" då blir det som att försöka skruva in en skruv med en borrhammare. Hoppas att du gillar det!Hälsningar,Jan och MoaLänkar:Förutsättningslöst och kostnadsfritt nyhetsbrev →Få mer info om lunch-till-lunch-eventet i Köpenhamn 9-10 januari →Hemsida för flocken →Diskussion till avsnittet i forumetBli supporter på PatreonInnehållsförteckning:00:00:00 - Introduktion00:02:52 - Hur landade Rikedomstrappan hos Moas klienter?00:04:20 - Moas reflektioner på Rikedomstrappan00:09:24 - Att inte erkänna hur bra man har det00:10:54 - Mentala fack för pengar och arv00:14:17 - Emotionella nivån matchar inte rikedomsnivå00:18:32 - By default: livet på autopilot00:21:57 - Deliberate: medvetna val från menyn00:24:18 - By design: att skapa sin egen meny00:31:36 - Viljan att skaka om livet & värdet av oproduktiv tid00:36:44 - By default till By design som samtalsverktyg00:39:54 - De verkliga vinnarna på rikedomstrappan00:41:54 - Glädjen i konkreta besparingar vs en miljon på börsen00:47:06 - Golden handcuffs och identitetsproblem00:52:31 - One more year syndrome00:57:51 - När 4%-regeln blir ett emotionellt problem01:05:27 - Insikter från Flockens första träffar Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Få företagare har missat att reglerna för utdelning - de berömda 3:12-reglerna - med stor sannolikt kommer förändras från och med 1 januari. Då vi är många företagare i communityn får du här ett bonusavsnitt med skattejuristen Anders Fridlund.Det är en inspelning från vårt live-event som vi hade där han både presenterar de nya reglerna, svarar på frågor och går genom vem och hur man drabbas, vad man bör göra innan och efter årsskiftet samt vem som blir vinnare och förlorare. Dessutom blir det lite nörderi kring t.ex. hur samma bolag kan tillhöra två olika koncerner, något som är viktigt för dig som äger ett bolag 50/50 med en annan partner.Viktigaste punkterna:Grundbeloppet ökar men måste fördelasLönebaserat utrymme blir krångligareVinnare är ensamföretagare utan anställdaKarenstiden för träda förkortasÖverväg holdingbolag eller gåva innan årsskiftetEftersom det handlar om skatt och juridik, ta kontakt med din redovisningskonsult, revisor eller skattejurist för att se hur det slår för just dig.Anders arbetar på Forvis Mazars i Helsingborg, jag har anlitat honom historiskt, men varken jag eller han har fått någon ersättning för detta avsnitt. Detta var egentligen en av våra löpande digitala träffar vi arrangerar på önskemål av dig som är supporter. Sedan tyckte jag att detta var så pass viktigt för dig som berörs att vi lade ut det som en bonus.Inspelningen är gjord från ett live-möte så t.ex. ljudkvaliteten är inte lika bra som vanligt och bildspelet som Anders går genom syns av uppenbara skäl bara i videon.Frågor? Återkom så ska jag se om jag kan be Anders komplettera.Hälsningar,Jan och AndersTack till dig som är en RT-supporterSom vanligt, ett stort tack till dig som hejar på oss varje vecka och gör dessa reklamfria och osponsrade avsnitt möjliga. För dig som inte är en supporter än, så kan du själv välja nivå och du får dessutom lite extra-material, inbjudning till digitala tillfällen, tillgång till våra verktyg och en massa andra saker. Du kan läsa mer här.Länkar:Diskussion till avsnittetAnders Fridlund på LinkedInInnehållsförteckning:00:00:00 - Introduktion00:02:36 - Varför har 3:12-regler i Sverige?00:03:52 - Förenklingsregeln och huvudregeln00:05:14 - Nya regler 2026: grundbelopp och lönebaserat utrymme00:10:30 - Borttagning av 4%-spärren för lönebaserat utrymme00:11:40 - Makar och löneavdraget00:14:06 - Dubbelkoncerntillhörighet blir möjlig00:15:48 - Utdelningsutrymme kan inte sparas längre00:19:33 - Räkneexempel: person med två bolag och olika ägarandelar00:22:17 - Ensamföretagare med lön - jämförelse gamla vs nya regler00:30:28 - Små delägare utan lönebaserat utrymme00:34:24 - Tre delägare med olika ägarandelar - vem förlorar mest?00:38:36 - Ska man ha ett ägarbolag nästa år?00:45:18 - Förbättring av trädareglerna00:52:08 - Samma och likartad verksamhet vid träda00:56:31 - Förlorare och vinnare med de nya reglerna01:04:31 - Vad räknas som passiv i träda-bolag?01:06:42 - Vad är regeringens motiv för ändringen?01:09:32 - Makar och sambo med gemensamma barn01:11:21 - Två delägare i ett verksamhetsbolag - vad gör? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Som förälder vill man ge barnen en bra start i livet. Ett sätt att göra det på är att ge dem en grundplåt med pengar. Men samtidigt vill man ju ha barn som är både ödmjuka och drivna. Dessutom vill man ju inte ge dem en summa som stjälper mer än den hjälper. Därför brukar jag ofta rekommendera att snarare spara med barnen än att spara till dem. Man är faktiskt en bra förälder även om man inte ger barnen några pengar. 🙂Dagens avsnitt är en inspelning från en live-frågestund som vi körde på Instagram häromveckan eftersom vi hade fått in över 50 frågor om barn, barnsparande, veckopeng och liknande. Därav att avsnittet är lite ostrukturerat, utan Caroline och något sämre ljudkvalitet. Däremot hoppas jag det kompenseras med att det är värdefullt.För en översikt vilka frågor vi tar upp, se innehållsförteckningen men det är allt från skillnaden att spara i KF vs ISK, hur man kan lära barn om pengar, tips app att använda för små barn (5-10 år), hur man kan prata aktier med en 6 åring till en 14-åring, att det sämsta man kan göra med barnen är att säga “ja” och att säga “nej” när de vill ha något och en massa andra saker.Vi kommer även in på RikaTillsammans-julkalendern som du kan använda som ursäkt för att ha samtal med din tonåring om ekonomi under december månad. Mer info nedan.Ja, hoppas att du gillar detta lite bonusavsnitt!Många hälsningar,JanPS. Om du vill att vi ska köra fler sådana här live, då är det bara hojta till.Länkar:Diskussion till avsnittetLäs mer om JulkalendernTjing-appen: ekonomi för barn mellan 5-10 år (ej sponsrad)Innehållsförteckning:00:00:00 - Introduktion till avsnittet00:01:27 - RikaTillsammans julkalender 202500:05:27 - ISK eller Kapitalförsäkring för barnsparande?00:05:52 - Spara i barnets namn eller föräldrarnas namn?00:06:40 - Rimlig summa att spara till 18-årsdagen?00:09:50 - Att spara med barnen viktigare än spara till dem00:10:24 - När ska man börja med veckopeng?00:14:03 - Tjing-appen: digitala pengar från 5 års ålder00:15:56 - Hur stor ska veckopengen vara?00:16:14 - Prata autentiskt med barnen om familjens ekonomi00:18:08 - Veckopeng vs månadspeng?00:18:39 - Det finns tre sätt att tjäna pengar00:21:04 - Kontant vs digitala pengar?00:21:36 - Hur lär man barn om sunt pengatänk?00:22:19 - Julkalendern som ursäkt att prata ekonomi00:25:36 - Hur sparar man konkret till barn?00:26:31 - Spara i gemensam pott om du har fler barn00:30:36 - Tips på böcker om ekonomi till barn?00:33:21 - Ställa barn i bostadskö vs kontantinsats?00:35:27 - Ska man hjälpa barn med bostad och körkort?00:36:42 - Hur sparar man till barn med särskilda behov?00:38:06 - Kontoform för att spara till barnbarn?00:39:11 - Separation och barnsparande?00:39:42 - Ensamstående med barn - hur ska jag göra?00:40:51 - Bra fonder för barnsparande?00:44:36 - Provprat: veckopeng består av fyra delar00:47:55 - Månadens aktie: kul sätt att prata aktier00:49:27 - Sänkt veckopeng om man inte utför sysslor?00:53:46 - Hur mycket ska man hjälpa barn med sommarjobb?01:01:06 - Kunskap är viktigare än pengar, prata mer ekonomi! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Få skulle gå på en husvisning och fatta beslut baserat på ett enskilt rum utan att se till helheten. Ändå är det vad många av oss gör omedvetet i vår ekonomi. Därför argumenterar jag för att titta på sin ekonomi utifrån ett helhetsperspektiv - åtminstone då och då. T.ex. i dagens avsnitt. 😉I dagens avsnitt klär vi Fyra-hinkar-modellen i siffror med hjälp av Martin en snittsvensk. Han tjänar en snittlön på 39.900 kr brutto, amorterar på sitt boende och sparar lite mer än gemene man. Du får hänga med på hur vi tittar på fyra-hinkar-modellen utifrån några olika perspektiv:Nivå 1. Den enkla varianten med bara det finansiella sparandet i buffert- och tillväxthinkenNivå 2. Därefter hur vi bygger ut den med boendet i bevara-värdet-hinkenNivå 3. Sedan tittar vi på svenskens största sparande - pensionen och lägger in det i hinkarnaNivå 4. Avslutningsvis slår vi ihop allting och tittar utifrån perspektiven viktad årsavkastning och årsutgifter.Det som jag tycker är så fint med fyra-hinkar-modellen är att man kan “hoppa av” efter varje nivå. Är man i början av ens ekonomiska resa, så kan man som @Demmagog inspirerade till känna sig nöjd med när man betalat av eventuella dåliga lån, börjat spara till en buffert och kommit igång med ett sparande med några hundralappar i en global indexfond. Det vill säga en enkel variant av fyra-hinkar-modellen med en bufferthink och en tillväxthink.Redan här har man många gånger en bättre situation än många. Färdigt. Här kan man känna sig nöjd. Eller som Oliver på kontoret uttryckte det, ge dig själv en klapp på axeln, fira och gå och titta på Netflix.Sen kan man bygga vidare på modellen vilket vi såklart gör för det är roligt att nörda 🤣 För undvikande av missförstånd. Fyra-hinkar-modellen är en modell. Alla modeller är värdelösa men några är användbara. Om du gillar den, den hjälper dig använd den, annars skippa den.Det är första gången jag gör hela den här genomräkningen, så jag kan ha gjort fel och tar gärna feedback på det. Jag tänker också att man självklart behöver anpassa den efter sin egen situation och även se sin ekonomi från fler vinklar. Dvs. jag vill inte att någon säger: “Jan sa att” och så lägger man upp hela sin pensionsplanering på det.Så, med det sagt så hoppas vi att du gillar avsnittet!Jan och CarolineLänkar:Artikeln om fyra-hinkarSlides till avsnittetBli en supporter på Patreon för att få ta del av kalkylen Innehållsförteckning:00:00:00 - Introduktion00:03:27 - Communityns feedback från förra veckans avsnitt00:06:16 - Snittsvenskens ekonomi i siffror00:13:43 - Från resultaträkning till balansräkning00:20:08 - kalkyl för 4%-regeln \u0026 att leva på kapitalet00:32:37 - 95% av tillgångarna ligger i boendet för många00:38:27 - Glöm inte att ta med pensionen00:46:31 - Real avkastning på hela ekonomin00:52:23 - Ränta på ränta fram till pension00:58:51 - Årsutgifter som måttstock vid FIRE-kalkyl01:12:52 - Majoriteten har inte 50% aktieandel i sin ekonomi01:20:41 - Riskkapaciteten är högre än väntat i många hushåll Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fyra-hinkar-modellen gör din ekonomi bättre och därmed ditt liv rikare. Den ger en överblick, skapar ett gemensamt språk med din partner, hjälper dig att få rätt balans i sparandet, höjer sannolikt din totalavkastning och knyter ihop säcken kring många av resonemangen i communityn om sparande.Första gången vi gjorde ett avsnitt på fyra-hinkar-principen var för snart 10 år sedan. Sedan dess är det många som gett feedback att jämte indexfonder och fondrobot är det en av de stora sakerna de tagit med sig från RikaTilllsammans.Själv blev jag påmind om den tidigare i höstas efter avsnitten med Rikedomstrappan. Många jag pratade med hade fel risknivå eller upplägg på sin ekonomi i förhållande till den fas de var i på den ekonomiska resan. Därför var det dags att damma av modellen och göra en uppdaterad variant inför 2026.Tack för all hjälp med input i forumet inför!Detta avsnitt är en introduktion till Fyra-hinkar-modellen. Vi går genom de olika hinkarnas syften och upplägg, vi pratar lite om hur de fungerar i bli-rik-fasen respektive förvalta-fasen. I nästa avsnitt tänkte vi sätta siffror på de olika exemplen och illustrera mer hur man kan använda den för att utvärdera sin ekonomi.Som vanligt gäller att detta är en modell, det innebär att den inte är en naturlag, det är inte en sanning eller ens facit. Använd den om den gör din ekonomi bättre, annars inte. Vanliga variationer på modellen är att t.ex. skippa Lekhinken, eller att bara köra en två-hinkar-modell (buffert + tillväxt) eller skippa ta med olika tillgångar. Det viktiga är som alltid tankeprocessen och diskussionen.Vi hoppas att du får glädje av den och ser fram emot dina tankar, funderingar och kommentarer.Bli supporter för fler avsnitt som dessaDet är tack vare stöd från dig som är en RT-supporter på Patreon som vi kan lägga uppemot 40 timmar på ett avsnitt som detta med tillhörande Excel-kalkyl, bildspel och inte minst fördjupande artikel. Detta avsnitt är lika mycket din förtjänst som vår. Så tack!Om du inte hejar på oss än och vill se fler avsnitt som dessa, eller om det bara gör din ekonomi rikare, överväg gärna att bli en supporter. Tack på förhand:Läs mer om att bli supporterHälsningar,Jan och CarolineLänkar:Artikeln om fyra-hinkarDiskussion till avsnittetAndrés tipstjänst VQM för lekhinken (reklam)Innehållsförteckning:00:00:00 - Introduktion till avsnittet00:01:42 - Det är en modell, ingen naturlag 00:03:21 - Presentation av fyra-hinkar-modellen00:05:32 - Syftet med modellen: helhetssyn00:11:36 - Två-hinkar-modellen: enklare variant00:13:50 - Fyra-hinkar-modellen00:23:02 - Boendet som missförstådd investering00:27:21 - Amortering som sparande och boendets värdebevarande00:30:15 - Pensionens plats i hinkarna00:31:32 - Snitt Svenssons ekonomi utifrån hinkarna00:34:48 - Hinkarna utifrån risk och sparhorisont00:40:04 - Storlek på hinkarna i uppbyggnadsfasen00:42:07 - Storlek på hinkarna vid stay-rich"00:45:07 - Vid Exit får lekhinken ofta för stor roll00:49:51 - Hinkarna har olika syfte beroende på livsfas00:52:30 - Invändning: Hinkar-modellen är mental bokföring00:54:15 - Fördelning mellan hinkarna beroende på livsfas Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vem är vinnaren 2025? En amerikan som ägt en global indexfond handlad i dollar som har gått upp 18.7%? Eller, är det en svensk som ägt samma globala indexfond handlad i kronor men som gått back -1.1%?Om du är som de flesta, då säger du amerikanen, eftersom kronan stärkts för oss svenskar och vi därmed råkat ut för en valutarisk. Jag säger rätt! Men jag påstår också skillnaden är en illusion och att båda egentligen har haft samma avkastning! 🙂För egen del trodde jag aldrig att valutarisk var ett så engagerande ämnet att följande fyra påståenden kunde skapa 600+ kommentarer och arga mejl. 🙈Handelsvalutan spelar ingen roll och introducerar ingen valutarisk för en indexfond eller aktie.Bolagen som ingår i en indexfond påverkas av valutaförändring via intäkter/kostnaderDet finns ingen koppling mellan noteringsland, handelsvaluta och hur ett bolag påverkas av valutaförändringarDen relevanta valutarisken för en småsparare sitter snarare i vardagen; i ens lön, konsumtion, lån och räntetillgångar, inte i valutariskerna ovan.Avsnittet bygger på följande artikel som jag hänvisar till för källor och fördjupning. Den är lite "facit" då avsnittet är ett försök till introduktion:Artikeln →Vi har även gjort en simulator som underlättar matte-förståelsen:Simulatorn →Mycket av avsnittet kommer att kännas ointuitivt. Det är därför forskningen också kallar det för “The Money Illusion”. Vi blir lurade av vår hjärna och man behöver titta på det superrationellt. Men även om man gör det - och som Caroline tacksamt visar i avsnittet - är det lätt att gå fel.Jag har garanterat själv haft otur när jag tänkt i avsnittet och säger säkert fel någonstans utan att tänka på det. Om jag har gjort det, skriv en kommentar. I övrigt refererar jag till artikeln, det är den som är facit.Många hälsningar,Jan och CarolineLänkar:Diskussion i forumetArtikel som avsnittet bygger påInnehållsförteckning:00:00:00 - Intro00:00:21 - En amerikan, en svensk och ett berg00:04:21 - Fyra påståenden (som inte borde vara kontroversiella)00:06:57 - "Valutarisk" är egentligen tre olika saker00:09:24 - Behöver man göra något annorlunda?00:11:28 - "The Money Illusion" och globalfonder00:16:22 - Exempel på när vår hjärna lurar oss00:24:57 - Money Illusion förklarat00:27:33 - Bilpriset 1930 versus 2020 - hur ser prisutvecklingen ut?00:32:20 - Bil, kontanter eller guld 1930 - skillnaden i köpkraft00:39:49 - Handelsvalutarisk: Äga Apple-aktier00:52:51 - Företagsintern valutarisk: Kostnader påverkas av valuta00:56:23 - Konsumtionsvalutarisk: "Vad dyrt det blivit utomlands"00:59:40 - Apple-aktien kompenseras för valutaförändring01:05:47 - Bevis: dubbelnoterade aktier som AstraZeneca01:12:59 - Fler bevis med ETF:er och BPs aktie01:27:58 - Medias felaktiga beskrivning av valutarisk01:33:07 - Exempel: guld som måttstock för att jämföra01:39:19 - Investeraren från Venezuela visar extremfallet01:52:24 - Varför de flesta inte behöver göra något Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Välja den rationella bilen eller bilen vi önskar? Behålla bilen vi har fått hem att prova eller lämna tillbaka den? Häng med på vårt bakom-kulisserna samtal där vi resonerar vårt eget bilköp och ifrågasätter vårt val. Vi konstaterar att många där ute kör väldigt dyra bilar - förmodligen utan att ens vara medvetna om det… 😱🙈Fick feeling för att se om vårt rationella och ekonomiska bilval (Peugeot E-2008) i våras går enligt plan. Bil är ju notoriskt en av de svåraste sakerna att räkna rätt på. Som vanligt när det gäller oss och bil blir det en del pinsamheter… 😂Citatet från communityn jagar mig än:Det finns bara två typer av bilägare. De som inte vet vad deras bil kostar, och de som kör en för dyr bil. :joy:Jag brukar ju vidhålla tesen att boende och bostad är de två viktigaste sakerna att hålla koll på i en privatekonomi, framförallt innan nivå 4 i rikedomstrappan. Kostnaderna springer lätt iväg - som @skogstomten brukar säga:Även den billigaste bilen kostar 4.000 kr i månaden.Dessutom är många kostnader är “dolda” eftersom de inte är direkt utgifter från kontot (t.ex. värdeminskning och alternativkostnad) och det är sjukt lätt att lura sig själv.Så låt oss köra igång!PS. För tydlighetens skull, innehåller reklam för elbilhandlaren Carla. Det är så vi t.ex. kunnat ha jättemånga osponsrade avsnitt i rad.Länkar:Köp och sälj elbil hos CarlaForumdiskussion och grafer från avsnittet406. Vi har blivit med bil 🥳… men ska vi behålla eller lämna tillbaka den?Innehållsförteckning:00:00:00 - Intro00:03:21 - Det finns två typer av bilägare00:05:21 - 90% av resorna under 10 kilometer00:07:00 - Månadsstatistik: 55 mil i snitt00:10:27 - Kostnadsuppföljningen00:14:18 - Värdeminskning: 2000 kronor per månad00:18:45 - Myten om den billiga gamla Volvon00:20:24 - 50 kronor per bilresa - taxijämförelsen00:22:03 - Kostnadsjämförelse olika bilklasser Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ökar risken för att bli utsatt för ett brott när förmögenheten ökar? Ökar hotbilden när kvällstidningarna lägger ut en "rikast-i-din-kommun"-lista? Vilka är de största riskerna? Vad kan man göra åt dem? Hur ska man tänka kring sin egen, familjens och barnens säkerhet på de olika nivåerna i Rikedomstrappan? Spelar larm och hund någon roll? Det är några av frågorna i veckans två avsnitt med säkerhetsexperten Jimmy Åberg. I samband med sommarens avsnitt om Rikedomstrappan hade vi flera samtal i communityn kring säkerhet och trygghet. På rekommendation av er i communityn fick vi kontakt med Jimmy. Han har jobbat som polis i 22 år bland annat på NOA med att djupintervjua kriminella och förstå hur de tänker idag. Idag är han chef för säkerhetsrådgivarna på SRS Group som arbetar med att hjälpa personer på nivå 4 och uppåt (över 10 milj i nettoförmögenhet) med allt från en enskild säkerhetsgenomgång för familjen till fullt personskydd med livvakter. Avsnittet är INTE sponsrat, ingen ersättning har utgått varken till oss eller SRS. Det kan hända att det blir det i framtiden, men vi konstaterade båda att precis som ekonomi är säkerhetsbranschen en bransch som bara handlar om förtroende och vi ville inte kladda till det. Däremot har jag valt att dela upp avsnittet i två, där denna första delen är öppen för alla och del två är supporterexklusiv för dig på Patreon. Det finns så sjukt mycket att säga efter dessa två avsnitt, men om vi som vanligt ska börja med det som ger mest effekt och för störst skillnad så säger Jimmy: "Grunden är att du kan påverka en jättestor del av din situation och din hotbild själv." Om du vill riskiminimera och ta bort en stor risk för tråkigheter i ditt liv, så är råden: bli inte kriminell, umgås inte med kriminella, umgås inte med brukare av narkotika (innebär ofta sekundärhot), ta inte genvägar, gör inga affärer som är lite för bra för att vara sanna, lita på dina magkänsla. Vips så har du minskat risken för att bli utsatt för ett grovt brott jättemycket! Om du vill komma i kontakt med Jimmy, så är det enklast via SRS hemsida, via kommentar här eller direkt mejl på [email protected]. Tack för denna veckan och ett extra tack till dig som är Patreon-supporter som gör detta avsnitt möjligt! Många hälsningar,Jan, Caroline och JimmyLänkar:ForumdiskussionBli en supporter på PatreonInnehållsförteckning:00:00:00 - Intro00:02:33 - Välkommen Jimmy Åberg 00:05:45 - De riskbedömningar du gör varje dag utan att tänka00:06:58 - Kidnappningshotet: Varför Hollywood har fel00:15:32 - Nivå 3, Anna och Martin: Vardagsbrottsligheten00:23:00 - Konkreta tips: Rattkrycka, larm och säkra fönster00:28:39 - Nivå 4, Jens: När bedragarna börjar ringa00:33:04 - Hembesök och överfall: Mediabilden vs verkligheten00:36:00 - Varningssignalen: När du sålt bolaget och känner tomhet00:38:00 - Bakgrundskontroll: Vem släpper du in i ditt hem?00:43:44 - Nivå 5, Joakim: När alla vet att du har pengar00:56:54 - Nivå 6, Gunilla: Miljardärens dilemma01:08:17 - Cyberhot: 85% handlar om människan01:12:25 - Nivå 2, Sofia, 30 år: Början av karriären01:13:54 - Nivå 1, Emma, student: bli inte kriminell01:17:03 - Viktigaste råden för varje nivå Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.