1. Aktiva gängkriminella – polisens bild

Det är skärtorsdag 2025. En kvinna ringer polisen och anmäler sin dotter och barnbarn försvunna i ett bostadsområde i Strängnäs.När polisen kommer till platsen hittar de dotterns bil med vidöppna dörrar och barnstolen snedvriden - som om någon hade blivit utdragen ur bilen.I detta avsnitt tar utredningsledare Daniel Eriksson och Hanna Paradis, chef för Nationella driftcentret, med dig som lyssnar in i händelseförloppet. De berättar om nya arbetssätt och de detaljerna som ledde till att ärendet klarades upp.  

I detta avsnitt fördjupar vi oss i polisens uppdrag att skydda valet – inte bara på valdagen, utan under hela valrörelsen. Vi pratar också om vilken typ av brott som påverkar en valrörelse och diskuterar var linjen går mellan yttrandefrihet och brott.Med gästerna Marie Borg, nationellt ansvarig för polisens valarbete och Carl-Johan Ahlström, nationell dialogpolis.

Brottsutvecklingen i Sverige har förändrats. Där grov kriminalitet förr krävde fysiska möten och etablerade nätverk, räcker det idag med några sekunder framför en skärm för att beställa och utföra ett dåd.Våldsbrott annonseras öppet som vanliga jobbannonser, där speciellt unga rekryteras för att utföra dödliga uppdrag åt kriminella aktörer.I detta avsnitt fördjupar sig Theodor Smedius, polisintendent vid Noa, i fenomenet Crime as a Service och hur Sverige blev först i Europa med att identifiera denna digitala rekrytering.

I detta avsnitt fördjupar sig Mats Berggren, biträdande chef för Noa, inom mängdbrott - de brott som drabbar flest människor. När en bil stjäls, ett konto kapas eller en stöld begås är det sällan en slumpmässig gärningsperson som ligger bakom. I allt större utsträckning handlar det om organiserad och gränsöverskridande brottslighet, som också inneburit förändrade förutsättningar och arbetssätt för polisen.

Internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn är en av dagens mest svårupptäckta och snabbast växande brottskategorier.I detta avsnitt medverkar rikspolischef Petra Lundh för att fördjupa sig i problematiken. Med utgångspunkt i en nyligen genomförd insats beskriver Petra bland annat arbetet i den, hur polisen hanterar problemet, behovet av att öka förmågan samt den lagstiftning som finns inom området.

Sprängningar har blivit ett kallt beräknande verktyg för att så skräck och utöva makt. Även om syftet sällan är att döda, är riskerna stora - för oskyldiga, men också för utförarna som ofta är unga. I detta avsnitt tar Malin Nygren, chef för Nationellt bombdatacenter, och Stefan Hector, biträdande rikspolischef, med oss bakom kulisserna i polisens arbete mot sprängningsvåldet. Vi får veta vilka sprängmedel som används, vilka som utför dåden och hur polisens strategi genomgått en förändring. Arbetet karaktäriseras idag av ett allt starkare förebyggande perspektiv, där målsättningen är att förhindra attentat snarare än att enbart utreda dem i efterhand.

I andra avsnittet hör vi Stefan Hector, biträdande rikspolischef, berättar om hur kriminalitet organiseras och styrs från utlandet. Vi får veta hur internationella samarbeten möjliggör gripanden och utlämningar – och vad som krävs bakom kulisserna för att bekämpa brottslighet som sträcker sig över landsgränser. Vi får även ta del av erfarenheter från internationella uppdrag och möten i olika kulturer.

I första avsnittet hör vi Johan Olsson, chef för nationella operativa avdelningen, som fördjupar sig i gängkriminaliteten. Idag bedöms cirka 17 500 personer vara aktivt inblandade i gängrelaterad brottslighet. Dessutom har ytterligare runt 50 000 personer kopplingar till dessa nätverk.Men vad betyder dessa siffror egentligen? Och hur möter polisen en brottsutveckling som är alltmer organiserad och komplex?