Modernitet och antisemitism

I Malmö är det stor skillnad mellan hur olika skolor tar del av kulturutbudet som erbjuds. Det vill fortbildningsinsatsen Re:flex ändra på - tanken är att lärarna genom den ska känna sig tryggare att ta kontakt med och ta del av kulturupplevelser med eleverna. Just trygghetsaspekten är en viktig faktor för att skolornas möte med kultur ska bli lyckat, visar en färsk forskningsrapport.

I det tredje specialavsnittet möter vi Göran Larsson, professor i religionsvetenskap med inriktning mot religionshistoria vid Göteborgs universitet samt gästprofessor vid Akademien för polisiärt arbete på Borås högskola. Samtalet handlar om hur judisk-muslimska relationer sett ut genom historien och dessa kom att förändras antisemitism nådde Mellanöstern genom kristna missionärer.

I det andra specialavsnittet av Podagog Malmö berättar Lars M Andersson, universitetslektor i historia vid Uppsala universitet, om hur osäkerhet och rädsla i övergången till den moderna världen skapar nya funktioner för antisemitiska fantasier.

I detta specialavsnitt möter vi Jakob Wirén, professor i religionsteologi och teologisk sekreterare åt ärkebiskopen i Svenska kyrkan. Vi sitter i hans arbetsrum mitt emot Uppsalas domkyrka för att tala om hur antisemitismens kristna rötter. Programleder gör Björn Westerström, som arbetar med Malmö stads satsning mot antisemitism.

Att delta i InnoCarnival handlar om hållbarhet, värdeskapande lärande och mervärde av olika slag. Det menar de tre pedagoger från förskola och skola som Podagog Malmö bjöd in till det här avsnittet. Här samtalar de om sitt deltagande i projektet och vad det har betytt för barnen och eleverna.

Hur kan vi skapa en skola som stärker elevernas inre drivkraft och lust att lära? Forskning visar att bedömning kan både motivera och stressa. Vetenskapliga utvecklingsledare från Pi har undersökt hur metoderna under InnoCarnival skapar engagemang och värde för barn och elever i olika skolformer.

För några år sedan gick Nora Salova en utbildning i Barns delaktighet och utforskande som blev en riktig ögonöppnare. På sistone har hon försökt öka förståelsen för arbetssättet även hos vårdnadshavarna. För barnen, de är redan med. Det är nämligen de som styr på Lekattens förskola. – Vad du ska ska göra för att arbetssättet ska bli bra? Vara närvarande, sitta på barnens nivå. Lyssna in, och dokumentera, följa upp och gå vidare. Och analysera och följa upp vidare. Bara vara närvarande där barnen är och lyssna in och vara där det sker. Och ta barnen på allvar. Det är det man ska göra, säger Nora Salova. I senaste avsnittet av Podagog Malmö delar hon mer sig av hur hon jobbar i ett projekterande arbetssätt, men också vilken ögonöppnare utbildningen i BDU varit och hur det märks i verksamheten. 

För specialläraren Ann-Louise Lindell på Rörsjöskolan i Malmö har det muntliga berättande alltid varit ett värdefullt redskap i klassrummet; som ett sätt att fånga elevernas uppmärksamhet men också som en väg in i litteraturens värld. När Podagog Malmö träffade henne fick vi också ett smakprov på hennes förmåga att berätta.

I det här avsnittet av Podagog Malmö beger vi oss till Rosengård och Öppna förskolan Hera. Där träffar vi Ella-Kari Meyrell och Anna Broberg som nyligen fick ta emot Malmö pedagogpris för sitt arbete. 

Det är snart två år sen han var nyexad och märkte att han inte alltid kunde styra riktningen på lektionerna. Han kämpade särskilt med att hålla elevernas fokus i en musiksal med flera spännande instrument och under lektioner med många övergångar mellan arbetsmomenten.  Idag leder han sina lågstadieelever genom musiklektionerna med stor vana och större självsäkerhet och trygghet och vi får vara med.  Kevin Nguyen har bjudit in oss till musiklektionen med 2orna och i ett samtal efteråt delar han med sig av de där missarna han gjorde i början och hur erfarenheterna från klassrummet gjorde att han kunde anpassa och utveckla sin egen lärarstil.