Naturpanelen om långlivade julgranar och arga koltrastar

Ostronrev bidrar till livet i havet på flera sätt. Vi hör hur det går för ostronen direkt från Tjärnö. Och hemma hos Sara och Petter Albinsson trivs grodorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För 200 år sedan bredde ostron ut sig längs Europas kuster – i vidsträckta rev. De byggde upp ett tredimensionellt landskap som gav plats åt många andra levande organismer. Men överfisket gjorde att reven till stora delar försvann. Nu har arbetet börjat med att restaurera reven. Sverige har en av de största ostronpopulationerna i Europa och kan fungera för referensområde för att återskapa de ostronrev som en gång fanns. Vår fältreporter Lisa Henkow sänder direkt från Tjärnö i Bohuslän tillsammans med Åsa Strand, ostronexpert och marin naturvårdsförvaltare vid Kosterhavets nationalpark, och tittar närmare både på europeiska ostron och stillahavsostron.Och så besöker vi Sara och Petter Albinsson på ”Grodgården” i Skåne. Hit flyttade de för 20 år sedan med en förhoppning att hjälpa sex arter av hotade groddjur i trakterna. Sedan dess har de grävt dammar, anlagt sandblottor, låtit träd och buskar få växa upp och gjort en hel del andra förändringar i den biologiska mångfaldens namn.Nästa vecka börjar ”Den stora älgvandringen” på SVT. Vi laddar upp genom att ringa upp Anna Brunzell som just nu är stugvärd i Teusajuare där hon spanar ut över en älgtät dalgång. Rekordet i år har varit 23 älgar under en och samma dag.Vi fick ett mejl från Maria och John från västkusten: ”Jag och min man har haft en fågel som med sin sång gäckat oss i två år. Vilken fågel är det?” De har tagit hjälp av nätsök och AI, utan resultat. I Naturmorgon får de svaret!För sex år sedan var Karl-Erik Johansson med i Naturmorgon och frågade hur han skulle göra för at få mistel att växa på sitt äppelträd. Redan då hade han försökt i flera år utan framgång. Han fick tips av botanist Sofie Olofsson och nu har han hört av sig till oss för att berätta att det äntligen har lyckats! Vi ringer upp honom för att höra hur han burit sig åt och varför han kämpat så hårt för detta.I veckans kråkvinkel av Helena Söderlundh hyllas en vardaglig sjö mitt i stan.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.Veckans naturfråga:Arten vi söker bör ingen sätta sig påinte i något växthus och heller inte i Mexiko. Ändå antyder namnet, att vi önskar att en familjemedlem vilar en stund på denna suckulent, som mer liknar än boll än en plymå.Den odlas vida omkring men har blivit allt ovanligare i sin hemma-öken.Skicka ditt svar till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.Glöm inte att skriva din postadress.Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!Förra veckan frågade vi efter gaffelantilop. Vinnarna var Hans Larsson i Dala-Järna, Gunilla Vidstige i Borgholm och Eva Lindelöf i Spånga.   Grattis alla tre!

Hoten är många mot vadarfåglarna på Hallands strandängar där morgonens fältreporter finns. Vi följer också med på en botanisk resa till Chile. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skärfläckorna är på väg in över Hallands strandängar. Men hur går det egentligen för strandängens vadarfåglar? Hoten är många: brist på betesdjur, mängder av gäss som förvandlar strandängarna till golfgreener utan skydd för ägg och ungar, rovdjur på marken och i luften. Morgonens fältreporter Lena Näslund möter Jimmy Stigh som följt fåglarna i Båtafjorden och Bua-området sedan 1980-talet och Mikael Hellman från Länsstyrelsen i Halland för att höra vad man kan göra åt situationen – och förstås också spana efter nyanlända vadarfåglar i aprilmorgonen.Och så ska vi till Chile, där botanisterna Stina Weststrand och Åsa Krüger från Göteborgs botaniska trädgård varit för att leta växter tillsammans med kollegor från Norge, Storbritannien och Chile. Hälften av växterna i Chile är endemiska – de finns bara här i hela världen. Som chileklockan, vars röda stora blommor pollineras av kolibrier.Vi har tidigare berättat i Naturmorgon om arbetet för att få tillbaka fisken atlantstör i svenska vatten. Nu har en av de små störarna som släppts ut i Göta älv vuxit till sig och återfunnits flera år senare, ute i Nordsjön! Vi ringer upp Linnéa Jägrud, projektledare på Sportfiskarna.Med en knapp månad kvar till Fågelsångsnatten här i P1 laddar vi upp med en helt nyinspelad och väldigt vacker dubbeltrast. Den sjunger nu tidigt på våren och det är biologen Bo Söderström som fångat den på band. Vi ringer upp Bo för att höra varför han gillar dubbeltrast – och om hans förhoppningar att fånga tjäderspel i sina mikrofoner under Fågelsångsnatten.Vi har kommit en bit in i april och på de flesta håll i landet avlöser vårtecknen varandra. Tranans första rop, blåsippor, vitsippor, tussilago, grodornas lek, doften av det första vårregnet, koltrastens kvällsserenad, nyvakna igelkottar, myror som värmer sig i vårsolen, deklarationen och det första myggbettet – det är bara några exempel på vilka vårtecken som ni som lyssnar tycker är viktigast.Men vad går man och väntar på i exempelvis Brasilien? Ja, kanske jakarandas överdådiga blomning! I veckans kråkvinkel tittar Jenny Berntson Djurvall ut i världen på andra sorters vårtecken.Programledare är Mats Ottosson.Veckans naturfråga:Nu söker vi en amerikansk snabblöpare. I sprint kan den komma upp i nästan 100 km/tim på sina klövar. Den har inget med matbestick att göra, även om det låter så.Kanske kan du se den beta bredvid bison på prärien eller i västra USA:s halvöknar. Skicka ditt svar till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.Glöm inte att skriva din postadress.Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!Förra veckan frågade vi efter råka. Vinnarna var Anders och Tuva Björling, Göteborg, Lena van den Brink, Munkflohögen, Ebba Morelli, Göteborg. Grattis alla tre!

Vi spanar efter dalripa, fjällripa och snösparv i Jämtlandsfjällen. Och tar reda på varför grågässen inte flyttar lika långt nu för tiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu på vårvintern är det många som drar till fjälls. Men vilka fjällfåglar kan man stöta på? Det undersöker fältreporter Joacim Lindwall tillsammans med fågelexpert Johan Råghall, i de välbesökta Jämtlandsfjällen. De hoppas på fjällripa, dalripa och snösparv. Kanske även lite siskor, och hökuggla som har haft ett bra år här. Följ med på en skidtur i fjällbjörkskog och på fjällhed i närheten av Storulvåns fjällstation. Det blir också ett besök på dubbelbeckasinens spelplats - en art som Johan Råghall jobbat mycket med, men som inte anländer förrän heden är snöfri. Vi ringer också upp Maria Hörnell Willebrand som forskar om ripor vid norska Universitet i Innlandet för att få en inblick i hur fjällripa och dalripa flyttar – och vad de äter.Hundra mil söderut, i Skåne, träffar vi Camilla Olsson som forskar om grågässens nya flyttvanor. Förut brukade grågässen flytta till Spanien på hösten, men numera flyttar de bara så långt de behöver. Och skånska grågäss flyttar inte alls.Vid Mjölkekilen i Marstrand på västkusten fångade Naturmorgons lyssnare Lotta Fjeldså några gravänders breakdance och parningsrop på film. Vi har pratat med henne om detta livliga vårtecken.Och på tal om änder bjuder vi på en sprillans ny fågelsånglektion av Mats Ottosson – om just ändernas sång.Det är ju påskafton! Vi pratar med Karin Persson, hortonom och genbankskurator vid Sveriges lantbruksuniversitet, för att få reda på varifrån påskliljan kommer och varför den har en så lustig trumpet. Och lagom till påskhararnas högtid ringer vi upp harforskaren Carl-Gustaf Thulin. Han bjuder på tre saker om harar vi kanske inte visste om.I veckans kråkvinkel önskar sig Mats Ottosson att han var en blåprickig solbadare. Kanske.Programledare är Karin Gyllenklev.Veckans naturfråga:Kanske har du händelsevis mött den här arten, det är något oavsiktligt med dess namn. Namnet avslutar även en gråtecknad släktings artnamn, men den metallglänsande organism vi söker nöjer sig med fyra bokstäver.Skicka ditt svar till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.Glöm inte att skriva din postadress.Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!Förra veckan frågade vi efter vårlök. De tre som vann var: Adrian Hevsund, Örebro, Hannes Enocksson, Södertälje och Suzanne Wesséus, Bjärnum. Grattis alla tre!

Åke Hedman, cellist och spindelexpert, letar spindlar på Alnön. Och om den nya rödlistan över hotade arter. Älg och lax är nya, medan uttern lämnat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Spindlar är rovdjur som inte väjer för att äta upp sina familjemedlemmar, har åtta ben, åtta ögon och ”hör” med sina ben. Tillsammans med spindelexperten, tillika cellisten, Åke Hedman söker vi i mossan efter nyvakna spindlar. Som medlem i SLU Artdatabankens expertkommitté validerar Åke Hedman spindelfynd från hela landet och berättar att allt fler spindlar har rödlistats - och vad det kan bero på. Fältreporter på Alnön utanför Sundsvall är Ingrid Engstedt Edfast.I veckan presenterades alltså SLU Artdatabanken den nya rödlistan över arter som riskerar att försvinna från landet. 23 000 arter har bedömts och av dem är nu 23 procent rödlistade. Det är fler än tidigare. Sara Sällström från Vetenskapsradion kommenterar den nya rödlistan, där arter som sill/strömming och lax från Östersjön, liksom älgen, är nya, medan andra arter numera bedöms som livskraftiga och inte längre finns med på listan.En av dem är uttern som på några decennier gjort en strålande comeback i den svenska naturen. Mats Ottosson träffar utterforskaren Anna Roos som berättar varför uttern var så illa ute och varför den nu är tillbaka igen.Vad är det för märkligt ljud som hördes i natten på Ljusterö i Stockholms skärgård för några veckor sedan? Det undrar Jannike Simonsson. Zooekolog Susanne Åkesson svarar.I veckans kråkvinkel längtar Karin Gyllenklev bort från allt platt hemma vid skrivbordet, ut till ojämnheterna i naturen.Programledare är Joacim Lindwall.Veckans naturfråga:En aktuell årstid inleder namnet på släktet vi söker.Sedan tycks det fortsätta i köket, men rent botaniskt är det istället ner i jorden vi ska.Alla 6 svenska arter har gula kalkblad.Skicka ditt svar till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.Glöm inte att skriva din postadress.Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!Förra veckan frågade vi efter hasselsnok. De tre som vann var: Boel Dirke, Stockholm, Christina Jorstedt, Uddevalla, Anita Mikko, Boden. Grattis alla tre!

Bakterier jagar i flock och svamphyfer är som motorvägar. Följ med in i underjordens mikroliv. Vi träffar också Thord Fransson, tidigare chef för Ringmärkningscentralen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi krymper oss till underjordens myllrande värld. Här är svamphyferna som motorvägar, bakterierna jagar i flock och amöborna flyter fram. Mikrolivet i jorden avslöjas i realtid i forskaren Edith Hammers filmer – svamparna är aktiva och rörliga, de encelliga ciliaterna är skickliga rovdjur och amöborna riktigt stora. Edith Hammer och hennes kollegor vid Lunds universitet låter organismerna självmant flytta in i ett mikrochip i jorden och tar sedan med sig det till mikroskopet för att se vad de håller på med. Fältreporter Lisa Henkow finns på plats vid Ekologihuset i Lund denna morgon för att tillsammans med Edith Hammer titta in i detta fönster till underjorden.I över hundra år har det ringmärkts fåglar i Sverige. Navet för denna verksamhet är Ringmärkningscentralen på Naturhistoriska riksmuseeet i Stockholm. Joacim Lindwall möter Thord Fransson som jobbat där i 40 år, för att höra varför vi ringmärker fåglar och varför han fastnade för fåglar från första början.Varför har så många grodor dött i Sören Lydéns damm i Eksjö? Grodkännaren Sara Albinsson svarar.Det finns fler sätt att sjunga än med näbben! I en sprillans ny fågelsånglektion av Mats Ottosson lär vi oss känna igen nio fågelarter som sjunger med vingarna.Och så pratar vi med Anders Lindström, entomologen som gjort Sveriges första fynd av en svamp som infekterar och tar död på spindlar.Det har varit vårdagjämning i veckan. Och medan södra delen av Sverige pratar om våren gläds Ingrid Engstedt Edfast åt den femte årstiden i norr. Hör henne i veckans kråkvinkel.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.Veckans naturfråga:Om vintern hänger de i dvala. Om sommaren jobbar de med insektsbekämpning.I denna djurgrupp söker vi en specifik art, en tålig med gyllene skimmer, som låter höra av sig på 30 kilo-hertz.Namnet inleds med det håll en kall vind kan komma ifrån.Skicka ditt svar senast torsdag 26/3 till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress.Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!Förra veckan frågade vi efter hasselsnok. De tre som vann var: Hasse Larsson, Dala-Järna, Maria Blomqvist, Alafors, Margareta Norberg, Umeå. Grattis alla tre!

Från spillkråka till tretåig hackspett, från stor till liten, generalist till specialist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns åtta olika hackspettar i vårt land och fem av dem finns det chans att se eller höra i Älvsbacka i Värmland. Fältreporter Jonatan Martinsson spetsar öronen tillsammans med naturvårdsexpert Jan Bengtsson och Fredrik Wilde, naturbevakare på länsstyrelsen i Värmland. Fullt möjligt alltså att gråspett, gröngöling, spillkråka, större och mindre hackspett presenterar sig i direktsändning!Dessutom kommer vi få höra den vitryggiga hackspetten trumma. Mats Ottosson fick den på band när han besökte Gysingetrakten för ett litet tag sen. Den vitryggiga hackspetten har varit på utrotningens gräns och vänt, här i Sverige. Den är en utpräglad specialist på lövträdslevande vedinsekter. Gammal och insektsrik lövskog är det ont om idag. Men det finns en försiktig ljusning, inte minst längs norrlandskusten.Hackspettar som är generalister, alltså kan äta lite vad som helst i skogen, klarar sig ofta bra. Värre är det för den tretåiga hackspetten. Vedlevande larver från olika skalbaggar är vad den behöver och det finns det mest av i naturskogar. Niklas Aronsson från Birdlife Sverige är gäst i programmet och berättar mer om denna art. Han kan också berätta om den lite säregna spetten göktyta, en flyttfågel som vi fortfarande väntar på.Och någon av dessa eminenta experter kan också svara på en del lyssnarfrågor - som varför en del hackspettar hackar på skyltar och plåt?Mellanspetten dog ut från Sverige på 1980-talet. Men i polska Białowieża finns den. Vi återhör när Jenny Berntson Djurvall och Lasse Willén fick uppleva en hel mellanspettsfamilj våren 2006.Hackspettar finns på många platser på jorden, där det finns träd. En liten utflykt till Okinawa i Japan ger oss ett exklusivt möte med den endemiska arten okinawaspett.Veckans kråkvinkel är signerad Lisa Henkow. Hon har funderat på hur hennes syn på naturen och livet på jorden, skulle förändras om det visade sig att utomjordingar finns. 

Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas naturfrågor. Om bland annat julgranar, koltrastar och larver som ställer sig i givakt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fyra gånger varje vintersäsong samlas en expertpanel i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund för att svara på lyssnarnas frågor om naturens mysterier. Nu är vi framme vid säsongens sista frågeprogram – ett vårtecken så gott som något.Den här gången tar Naturpanelen sig an frågor om varför koltrastar slåss så mycket om äpplena vid fågelmatningen, vad djuren gör i skogen när en storm drar fram, varför en hel rad med larver ställde sig som i givakt och varför ekorrarna ser ut att leka kurragömma på en tallstam. Och hur länge kan en julgran leva inomhus egentligen – ända fram till påska?Det går också bra att mejla in sin fråga på [email protected] eller att ringa under direktsändningen på telefonnummer 040-227 270.Experterna i Naturpanelen är som alltid: zooekolog Susanne Åkesson, entomolog Mikael Sörensson och botanist Sofie Olofsson.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

I sitt jobb som viltforskningsassistent har Bosse Söderberg kommit riktigt nära djur som rävar, kronhjortar och vildsvin. Och så möter vi havsörnen som blev nästan 36 år gammal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vår fältreporter Lena Näslund följer med Bosse Söderberg till Rävberget utanför Nyköping – en plats där han följt några av alla de rävar han satt sändare på. I boken ”Viltpredikan” berättar han om sina erfarenheter med vildsvin, kronhjortar och rävar under många år som forskningsassistent, bland annat i de sörmländska hemtrakterna.Och så ger sig reporter Joacim Lindwall in bland snirkliga korridorer på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm för att möta Sveriges äldsta havsörn. Den hittades på norra Öland och blev nästan 36 år gammal. Vad kan en sådan örn berätta?Under vintern går fladdermössen i dvala. Men de verkar inte sova hela tiden... I alla fall inte i Niklas Palmcrantz stuga som på sportlovet varit full av flygande dvärgpipistreller. Han har inget emot dem, men försöker få dem att flytta in i bjälklaget igen där de övervintrar. Jeroen van der Kooij, fladdermusexpert, berättar om dvärgpipistrellernas vinterliv och hur Niklas kan tänka om sina medboende i stugan.Det låga vattenståndet vi haft i Östersjön de senaste veckorna har fått öar att födas, vrak att blottas och gäddor att gå på grund. I veckans kråkvinkel förundras Karin Gyllenklev över denna gigantiska in- och utandning som pågår just nu.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi lyssnar efter ugglor i en halländsk skog tillsammans med ugglefotografen Axel Graneskog. Och i ett nedfruset Sverige spanar vi rördrom, vattenrall och piplärkor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Även om det är ovanligt vintrigt på de flesta håll finns det vårtecken att hålla utkik efter. Som att ugglorna börjar ropa in sina revir nu i februari. Morgonens fältreporter Helena Söderlundh och ugglefotografen Axel Graneskog finns i en skog på gränsen mellan Småland och Halland, med öronen öppna för sparvuggla, pärluggla, lappuggla och kattuggla. Axel har alltid varit naturintresserad, men som gitarrist i ett hårdrocksband har musiken upptagit stor del av hans lediga tid. Men för fem-sex år sedan började han satsa på naturfotograferingen på allvar, och då alldeles särskilt att fånga ugglor på bild. Han ger oss de bästa tipsen för att höra ugglor, berättar vilka arter som är svårast att fota och hur det är att följa en ugglefamilj under en hel säsong.Denna kalla vinter bjuder på en del utmaningar för de fåglar som inte drog söderut i höstas utan stannade kvar. Särskilt för fåglar som är beroende av öppet vatten. Jenny Berntson Djurvall åkte till Färjestaden på Öland där två rördrommar övervintrar i vassen – och stödutfodras med strömming.Det blir fler fågelmöten i vintertid. På tångbankarna vid Hallandskusten spatserar så här års gråbruna piplärkor – fågelvärldens oansenliga doldisar. Men de är fågelskådaren Reino Anderssons favoriter. Reporter Mats Ottosson har hängt med honom ut för att spana efter övervintrande skärpiplärkor och vattenpiplärkor.Många djur sover sig igenom vintern. Som en del fjärilar. Men Simon Syvertsson i Cambridge sprang på ett påfågelöga som verkade ha vaknat till - och som väste åt honom! Vi ringer upp Simon för att höra mer om upplevelsen.Märkligt ofta blir det samma motiv varje gång vi tar upp vår mobil för att fotografera. Som för veckans kråkvinklare Joacim Lindwall. I hans kamerarulle finns samma myr förevigad, om och om och om igen.Programledare är Karin Gyllenklev.

I östra Finland nära den ryska gränsen ylar ett tiotal vargar i natten. Och på Hasslö hör vi om resan från hängiven fågelskådare till att studera småfjärilar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Höstlövens nästan omärkliga spår av guldmalar och andra insekter – för en del är det ett februarinöje! Niclas Wahlgren plockar in löv och låter småfjärilarna kläcka fram inomhus och har på så sätt lärt sig känna igen minorna, spåren, på bladen. Vi pratar också om resan från hängiven fågelskådare till att kolla alla arter hemomkring. Fältreporter Lisa Henkow besöker Niclas på Hasslö nära Karlskrona i Blekinge och om vädret tillåter ska vi skaka mossa.Finns det något mer dramatiskt vildmarksljud än ylande vargar? Följ med till östra Finland, nära den ryska gränsen, där reporter Thomas Öberg och biolog Ola Jennersten först fått se en flock med tio vargar i tre generationer, och sedan får höra deras kvällsserenad i mörkret.Det är verkligen vintriga tider i Sverige nu. Från Johan Danielsson i Malmö har vi fått in en fråga om märkliga isklot på stranden Ribban mitt i stan - som en hel liten snöbollsfabrik! Vi ber oceanografen Anna Hagenblad reda ut vad det är för fenomen.Och i den snöiga, blockiga skogen på gränsen mellan Blekinge och Småland hittades en död älg förra helgen. Det såg ut som att den fallit, fastnat och inte kommit loss. Sorgligt förstås. Men vilka kan få nytta av älgen i sin tur – vilka kommer dit för att äta? Vi ringer upp viltekolog Camilla Wikenros vid Sveriges lantbruksuniversitet.För några veckor sen såg Britta Lagergård flera sälkutar på öarna i Björköfjorden utanför Göteborg. Får sälar ungar så här tidigt på året? Anna Roos, biolog på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, reder ut det här med hur och när de olika sälarterna får ungar.När minnet och språket bleknar finns ändå längtan ut i naturen kvar. Hör Jenny Berntson Djurvalls kråkvinkel.Programledare är Mats Ottosson.