43. I Brogårdsbrödets spår

På den svenska västkusten pågår en tyst ostronrevolution. Det europeiska ostronet har i århundraden varit en del av kustens ekologi, ekonomi och matkultur. Men sedan 2006 har det fått sällskap av en ny art – stillahavsostronet. En invasiv art som samtidigt ses som ett problem, en resurs och kanske en del av framtidens hållbara matförsörjning.I detta avsnitt pratar vi om hur ostron blivit en arena där frågor om kulturarv, biologisk mångfald, lagstiftning och gastronomi möts. Vad händer när en främmande art börjar definiera en lokal matkultur? Kan vi äta oss ur ett invasionsproblem? Och varför har ett skaldjur blivit en symbol för både exklusivitet och folklighet? Hur länge har ostron varit del av vår matkultur?Samtalet rör sig från historiska ostronbankar och kustsamhällens försörjning till dagens ostronsafaris. Det blir ett samtal om havets förändring, människans roll i naturen och om hur framtidens mat kanske redan ligger på våra stränder.Det här avsnittet görs i samarbete med Havsbondens kök – ett projekt vid Göteborgs universitet som vill få fler att upptäcka hållbart odlad mat från havet. Medverkande:Ellen Schagerström, Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitetMattias Frihammar, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universitet.Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

I det här avsnittet reser vi tillbaka till 1920-talets Sverige via Sörängens husmodersskola i Småland. Vi djupdyker i mockatårtans kulturhistoria och traditioner och möter berättelser om husmodersutbildning, kakbak, ostkakor, puddingar och andra klassiska recept. Vi pratar om allt från surrogat och sparsamhet till fest, gemenskap och glädjen i att duka fram en hembakad tårta.Det här är ett avsnitt om recepten vi bevarar, människorna som skrev dem och smakerna som fortfarande väcker minnen. Följ med på en resa genom kulturhistoria, bakglädje och levande traditioner. Vem kan motstå en god ostkaka, nybakade småkakor eller en klassisk mockatårta? Medverkande:Carina Carlsson, mockatårteexpert, antikvarie och kultursamordnare, Lerums kommun samt medlem i forskarnätverket Matarv.Anneli Ekström, lärare och samt medlem i forskarnätverket Matarv. Medförfattare till ” Matminnen från Sörängen: en tidsresa till 1920-talets husmodersskola” i Matarvets trådar: från antik fisksås till svenskt fredagsmys (Carlssons bokförlag 2023).Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Matarvspodden gästas av masterstudent Maja Loberg för att prata om siklöjans (lågåsild) roll som matarv i regionen Innlandet, Norge. Det blir ett samtal om fiskens potential kopplat till identitet, kulturarv och hållbarhet. Vi pratar fiskets historia, handens kunskaper, matexperiment och siklöjans roll för hållbara matframtider.Medverkande: Maja Loberg, masterstudent som jobbat med ett projekt om siklöja i Norge inom ramen för projektet FoodStoriesLisa Haeger, Matarvspoddens moderator

I det här avsnittet möter stenåldern vår egen tid. Vi utforskar vad som menas med paleokost och den så kallade evolutionära kostcirkeln. Vem var Österödskvinnan? Hur såg “skafferiet” ut i stenålderns Bohuslän, och hur skiljer det sig från moderna dieter eller medelhavskost? Vi pratar obesitas, dieter och kulturarvsbruk med dietisten och näringsfysiologen Ingrid Persson, samt arkeologen och kulturarvsforskaren Maria Persson. Vi granskar varför kosttrender kommer och går, och vad trenderna säger om vår samtid.Medverkande:Maria Persson, arkeolog och kulturarvsforskare, docent, Institutionen för historiska studier, GU.Ingrid Larsson, dietist och näringsfysiolog, docent i experimentell klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och GU.Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator.

Följ med på en resa genom tid och rum till Kuba. Efter en historisk bakgrund landar vi i början av 1900-talet och får ta del av ny forskning om den svenska jordbrukskolonin Bayate på Kuba. Här levde mellan 1905-1920 runt 360 familjer och höll svenskt matarv vid liv i ett tropiskt landskap. Det här är ett samtal om mat som bär med sig minnen, migration och historia. Om hur matkultur både bevarar och förändras när den färdas över tid, regioner och hav. Medverkande:Håkan Karlsson, professor i arkeologi och kulturarvsforskare vid Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator.

I det här avsnittet tar vi med lyssnaren på en matresa genom Spaniens sju kök. Tillsammans med Spanienkännaren Thomas Gustafsson utforskar vi hur mat kan bära historia, identitet och regional tradition. Vi får insyn i hur måltider och råvaror speglar århundraden av kulturmöten, men också hur svenskt matarv är tillgängligt i Spanien i vår nya globala tid. Det här är ett samtal om gastronomi som kulturarv och mathantverk genom Spaniens mångfacetterade måltidskultur.Medverkande:Thomas Gustafsson, Spanienkännare och författare till boken Spaniens sju kök (Carlsson bokförlag 2025).Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator.

Vad säger ett bröd om en plats – och om vårt matarv? I Uppland och Mälardalen har rågbröd bakats och ätits i århundraden. I brödkulturen möts jordbruk, hushållskunskap och hantverk i en levande matarvstradition som bakats, förädlats och traderats i generationer – inte minst genom Hemmets kokbok. I detta avsnitt bekantar vi oss med två bröd: Brogårdsbröd och Upplandskubb och pratar gamla brödbakstraditioner.Medverkande:Peter Liljenstolpe, fil. doktor i arkeologi, aktuell med ett kapitel om Brogårdsbröd som matarv i antologin Rätt på rätt: matarv från när och fjärran (kommer på Carlssons bokförlag 2026).Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

I det här avsnittet möter vi religionsvetaren Martin Berntson och samtalar om Elias Fries, prästsonen som skulle komma att bli känd som mykologins fader. Som en av 1800-talets folkbildare försökte han lära svenskarna att äta svamp, något de länge betraktat som ”djurföda”. Hans vetenskapliga arbete drevs av både tro och nyfikenhet, och hans insats blev en brygga mellan humaniora och naturvetenskap, mellan förnuft och vördnad. För Fries var svampen inte bara ett födoämne – den var en port till det gudomliga i naturen.Medverkande:Martin Berntson, professor i religionsvetenskap, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitetLisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Generationer av barnboksläsare har mött mattraditioner genom böcker och filmer om Emil i Lönneberga. Och vem blir inte berörd av berättelsen om det stora tabberaset i Katthult? Tillsammans med historiker Pia Lundqvist djupdyker vi i det matarv som speglas i Emilböckerna, om matens roll till vardags och till fest, om fattigdom och välstånd och mycket mer.Medverkande:Pia Lundqvist, professor i historia, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitetLisa Haeger, Matarvspoddens moderator.

Pulvermaten avslöjar mycket om vår matkultur och när Matarvspodden möter kulturarvsforskaren Maria Persson och industrihistorikern Johannes Daun tar de oss med längst pulvermatens berg och dalbana där pulvermat pendlat mellan att vara hypermodern till att vara en utskälld del av vår matkultur. Det blir en berättelse som skildrar en del av vårt moderna konsumtions- och industrisamhälle. Det blir också en nostalgisk vandring bland hissade och dissade pulvermatsprodukter. Varför inte vispa upp en pulvermousse att avnjuta medan du följer med i denna djupdykning i pulvermatens historia! Musik i podden: Pulvermos Blues av Svenne Rubins.Medverkande:Johannes Daun, historiker, 1:e antikvarie vid Textilmuseet Borås.Maria Persson, arkeolog och kulturarvsforskare, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator.