Därför stiger långräntorna

Är lugnet som följde på Trumps installation det före stormen? Och hur kommer Europa och övriga världen att reagera på den nygamla presidentens USA först-politik? Anna Hammer och Andreas Wallström ger svaren. De har också hittat vårtecken i det svenska konjunkturlandskapet, berättar vilka centralbanker som sänker och inte i nästa vecka och förklarar varför Kina aldrig kommer att komma ikapp USA.

Efter en stökig start på året med amerikanska tioårsräntan på finanskrisnivåer och stigande svenska boräntor tar Handelsbankens Claes Måhlén ett helhetsgrepp på marknaden. Hur hänger lång-, kort- neutral- och swapräntorna ihop med löptidspremier, lånebehov och kvantitativa lättnader? Överreagerar marknaden på amerikansk inflation och Trumpfaktorn? Och gör de allt större räntebetalningarna att det rent av våras  för statsfinanser som en faktor för räntorna igen? 

Blir onsdagens Fed-sänkning den sista i cykeln? Hur länge stannar Riksbanken styrränta på den lägstanivå som troligen nås under våren? Och vilken löneökningstakt ska man egentligen räkna med de närmaste åren? Olof Manner och Anna Hammer reder ut. Vi får också en varning för överdriven USA-optimism, en redogörelse för vad ekonomer menar när de pratar om "lönesumman" och en rekordsnabb summering av årets viktigaste ekonomihändelser.

Svag tillväxt, låg produktivitet och hot om handelskrig präglar det ekonomiska läget i EU. Samtidigt är unionens största ekonomier och traditionella motorer Tyskland och Frankrike båda i politisk kris. Vem tar ledartröjan i det här läget? Kan de multipla kriserna leda till någon form av om- eller nystart? Hur ser förutsättningarna ut för att få igenom förslagen i den så kallade Draghi-rapporten? Det och mycket annat reder Göran von Sydow, chef för Sieps, ut i ett specialavsnitt av Makrorådet.

Dagens industri har en ny podd för alla som är intresserade av pengar och samhället. Den heter Den nya ekonomin, och finns på samma plattformar där du hittar Makrorådet.

Krisen i Sydkorea är inte över och i Frankrike behöver det möjligen bli värre innan det kan bli bättre. Men i Sverige är alla förutsättningar för ett ekonomiskt lyft på plats, givet att Riksbanken fortsätter att lätta på bromsen.

Hur höga, eller låga, löneökningar tål egentligen den svenska ekonomin? I detta specialavsnitt gräver Makrorådet ner sig i den svenska avtalsrörelsen. Vad är mest överdrivet: Tysklands påverkan på den svenska ekonomin, eller KI:s produktivitetsprognos? Kerstin Hallsten, chefsekonom på Industriarbetsgivarna och Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen drabbar samman, och är sedvanligt oense om var det så kallade "märket" egentligen borde ligga.

Hur mår egentligen de amerikanska hushållen och hur slår ränteuppgången i världens största ekonomi mot Sverige? Makrorådet är oenigt om vilka bekymmer vi egentligen importerar från USA men har tankar om vad som kan lösa delar av Tysklands polykris. Dessutom berättar Swedbanks prognoschef Andreas Wallström, representant för det allt mindre ”low for long”-lägret, vid exakt vilken eurokurs kronan blir ett problem för Riksbanken medan Kristin Magnusson Bernard, vd på Första AP-fonden och kännare av finansiellt rörmokeri, spår ökad politisk beröringsskräck för expansiv finanspolitik.

Starkare dollar och stigande börser, men lägre oljepris och svagt sjunkande räntor. Susanne Spector och Anna Hammer går igenom de initiala reaktionerna på Trumps valseger men slår också fast att saker som handelspolitiken och synen på Federal Reserves oberoende blir viktigare i längden. På hemmaplan är de eniga om att Riksbanken sänker med 50 punkter på torsdagen, medan Fed går för 25. Och så får vi en optimistisk prognos om Sveriges ekonomi nästa år.

Vilka effekter får de nya stimulanserna i Kina och vad får det amerikanska presidentvalet för ekonomiska konsekver? Det och mycket mer i Makrorådet som gästas av Annika Winsth, chefsekonom Nordea och Johan Javeus senior ekonom på SEB