Varför bråkade Alexander?

I det här programmet diskuteras byskolans roll i en avfolkad glesbygd. På en kulle mellan två fjälltoppar i byn Ammarnäs i Västerbotten ligger en av Sveriges minsta skolor. När Jenny Sjöström började jobba här för snart 25 år sedan hade hon 22 elever och jobbade i ett arbetslag. Idag har hon sju elever och driver det pedagogiska arbetet ensam. Samtidigt som många andra byskolor läggs ner, lever skolan i Ammarnäs vidare. Utan den skulle byn aldrig överleva.

Felix Gyllenstig Serrao, SO-lärare på Frölundaskolan, använder datorspel som ett pedagogiskt verktyg. Digitala verktyg i skolans värld är ingen ny företeelse. Datorprogram som används för att träna eleverna i exempelvis matematikuppgifter används sedan flera år. Det Felix Gyllenstig Serrao fokuserar på är så kallad spelifiering. Genom att integrera spelelement i pedagogiken kan eleverna nå delmål och göra framsteg i en miljö som de känner igen från spelvärlden.

Lågaffektivt bemötande är ett förhållningssätt för pedagoger där ansvaret alltid ligger hos läraren om en elev bråkar och stör. Läraren måste komma på ett sätt att vinna över eleven på sin sida. Men lågaffektivt bemötande som metod har också mött motstånd, kritiker har raljerande döpt om det till låg-effektivt bemötande och menat att det leder till kravlöshet och kaos. Vi besöker Aggarpskolan i Svedala i Skåne där förstelärare Johan Sander säger sig ha uppnått goda resultat med lågaffektivt bemötande.

Som barn hade Timmy Burchard snabbt och lätt att lära. Men i skolan missade man vilken stimulans han behövde. Motivationen och betygen dalade och Timmy mådde sämre och sämre och det var nära att han aldrig tog studenten. Idag har Timmy Burchard en av Sveriges första lärartjänster med fokus på särbegåvade elever.

I en nystatsning arbetar särskolelever arbetar integrerat tillsammans med elever från både språkintroduktion och det nationella programmet. I klassen finns elever som har olika behov av stöd och tillsammans driver de lunchrestaurang två dagar i veckan. Hör lärare och elever berätta om hur de tillsammans arbetar för att nå målet, att alla elever ska få ett jobb inom restaurangbranschen.

Skolor på Statens Institutionsstyrelses ungdomshem SIS-hem är ofta föremål för kritik. Det har handlat om att eleverna fått för lite undervisningstid och att många lärare varit obehöriga. Rektorn på Ljungskolan på Ljungbackens ungdomshem berättar här om hur hon fick en undermålig skolverksamhet att bli en fungerande skola. Vi hör elever som berättar om sin skolbakgrund, hur de hamnade på Ljungbacken och varför skolan för första gången känns meningsfull.

Anna är förälder till en flicka som har flera neuropsykiatriska funktionsvariationer. Anna har kämpat för att dottern ska få gå i en resursklass men fått avslag med motiveringen att hon borde gå i en vanlig klass med insatt stöd. Men till slut blev det omöjligt för Annas dotter att gå i en stor vanlig klass, hon ville inte gå dit överhuvudtaget och stannade hemma. Anna har också startat en fotbollsklubb så att barn med NPF i området där hon bor med sin familj kan få en meningsfull fritidssysselsättning.

Michael Lindquist är lärare i ekonomi och handleder ungdomar som går olika språkförberedande program. Några av dessa elever har valt kursen UF-företagande. Att skapa företag kan vara särskilt bra för nyanlända, eftersom det är utvecklande för språket samtidigt som de lär sig om det svenska samhället. Vi hör lärare och elever berätta om sina tankar kring sin affärsidé och om deras förhoppningar om framtiden.

Aarne Nyman jobbar som brobyggare på Bodaskolan i Borås med ett särskilt uppdrag att fånga upp de romska eleverna. När Aarne började sitt arbete var frånvarotalen höga bland många av de romska eleverna. Idag har det vänt, och på skolan kan man se en konkret effekt av brobyggararbetet. Aarne har påverkat många elevers liv och deras syn på skolan.

Alexander Skytte är lärare i idrott och hälsa. Vi berättar om hans skoltid som var full av konflikter och missförstånd på grund av hans olika diagnoser. Vi hör också hans lärare från lågstadiet, Carina Jörnén, berätta om hur svårt det var för henne att försöka stötta Alexander eftersom kunskapsnivån om NPF då, för tjugo år sedan, var mycket lägre än idag.