Samerna i Finland

1919 är året då demokratins grundpelare gjuts i Finland. Samtidigt är det också ett mycket osäkert och oroligt år. I Östeuropa hade första världskriget lett till att ett maktvakuum uppstått, ett maktens tomrum som olika grupper försökte utnyttja för sina egna nationella strävanden. I Finland grundas frikårer, halvprivata arméer, utom statlig kontroll. Tusentals unga finländare samlas och anmäler sig till frändefolkskrig som ska utkämpas utanför Finlands gränser. Efter strider i Estland riktar sig blickarna mot det ryska Östkarelen - drömmen om att utöka Finlands territorium och skapa ett Storfinland verkar vara närmare att förverkligas än någonsin förr. Men vem var det som anslöt sig till frikårerna, vad var deras mål och hur gick det egentligen för dem? I Hissapoddens tjugonde avsnitt diskuterar historikerna Aapo Roselius och Anna Öhman de finska frikårerna som grundades år 1918 till det finska folkets stora förtjusning. Läs mera i A. Roselius & O. Silvennoinen: Finlands okända krig: Finska och skandinaviska frikårer i Baltikum och Ryssland 1918–20.

Sofie Munsterhjelm, senare gift Sofie von Platen, var en driftig adelskvinna i 1800-talets föränderliga Finland. Sofies barn- och ungdomsår var lyckliga och hon hade verkligen allt en ung adelsdam kunde önska sig: utbildning, societetsbildning och förmögenhet. Ett snedsteg i val av make och tillika ett fördömt äktenskap senare var hon en utblottad, förtida änka, nedgraderad till adelns absolut lägsta skikt. Trots det vägrade hon leva på allmosor från släkten utan hankade sig målmedvetet framåt för att försäkra en ståndsenlig framtid åt sina barn. Avsnittet baserar sig på professor Kirsi Vainio-Korhonens studie Sofie Munsterhjelms tid. Adelskvinnor och officerare i 1800-talets Finland som skildrar Sofies liv som adelskvinna i ett finskt samhälle i snabb förändring.

Under 1942 upprättade tyskarna ett etapp- och transportläger ute på Tulludden i Hangö. När lägret var som störst inhyste det upp till 5000 tyska soldater utspridda på 130 baracker. Tyskarnas närvaro gick inte Hangöborna obemärkt förbi och än idag är lokalbefolkningens minnen av tyskarna varma trots att samvaron inte alltid var en dans på rosor. Lägret var verksamt ända tills sommaren 1944 då tyskarna packade ner det viktigaste och drog sig tillbaka till det kollapsande tredje riket. I avsnittet medverkar krigsarkeolog Jan Fast som skriver sin doktorsavhandling om lägret. Tillsammans med sina arkeologteam har de under de senaste åtta åren grävt fram över 30 000 lägerföremål på Tulludden. Huvudsakliga källor: C.F Geust & A. Uitto (red.), Hanko toisessa maailmansodassa, Helsingfors 2011. A. Heiskanen, Salateitse Saksaan: Hitlerin valtakuntaan 1944 lähteneet suomalaiset naiset, Helsingfors 2019.

Sedan hundratals år tillbaka har Finlands geografiska läge tvingat makthavare att fundera på relationen till grannen i öst - Ryssland. Många krig och konflikter har utspelat sig mellan länderna både före och efter Finlands självständighet. Efter andra världskriget knöts VSB-pakten som stabiliserade Finlands relation till bjässen på bakgården för en tid. Utrikes- och inrikespolitiken präglades ändå av sovjetiskt inflytande fram till landets kollaps år 1991. Rysslands anfallskrig mot Ukraina som påbörjades i januari 2022 tvingade än en gång Finland till att ta ställning till vad landets relation till Ryssland ska vara. Denna gång valde man att öppet uttrycka sitt missnöje mot makthavarna i Kreml – allra tydligast genom att ansöka om medlemskap i västvärldens försvarsallians Nato. Avsnittet ger dig en koncis överblick över Finlands historiska relation till Ryssland. Huvudsakliga källor: H. Meinander, Kekkografia, Helsingfors 2010. Yle areena, Suomettumisen aika, podcast 2021. Yle areena, Kalle Haatanen: Suomi kylmässä sodassa, podcast 2012. Artiklarna “nattfrosten”, “notkrisen” från Uppslagsverket Finland, https://www.uppslagsverket.fi/ , senast sedd 30.6.2022.

Samerna är ett erkänt arktiskt urfolk på sammanlagt ca 75 000-100 000 samer utspridda i fyra länder. Ca 10 000 av dem bor i Finland. Under hundratals år har samerna utsatts för olika slags förtryck: tvångsinlösning av samisk mark, kyrklig förföljelse och religiös omvändning, rasbiologiska studier, grymma internatskolor och en kamp mot den finska statsmaktens kontroll. Hissapoddens sextonde avsnitt handlar om tvångsförfinskningen av samerna i Finland. Källor: K. Ranta, J. Kanninen: Vastatuuleen - Saamen kansan pakkosuomalaistamisesta, 2019. Jaksomedia: Lukuja rasismin historiasta Jakso 7: Tiede on oikeuttanut rasistista ajattelua, Podcast, Yle Arenan 2021. Sametingets hemsida: https://www.samediggi.fi/, senast sedd 4.1.2023.

Signe Brander var Finlands första professionella museifotograf som i början av 1900-talet hade som uppdrag att dokumentera ett Helsingfors i brytningsskede. I takt med att befolkningen ökade började gamla hus och kvarter rivas och nya områden planläggas för att göra utrymme för moderna höghus. Följ med Signe under några av hennes otaliga uppdrag som slutligen resulterade i dryga 1000 idag ovärderliga kulturhistoriska bilder av Finlands huvudstad. Huvudsakliga källor: Foto Signe Brander - kuvia Helsingistä ja helsinkiläisistä 1907-1913, Helsingfors stadsmuseum, 2014. "Signe Brander kuoli nälkiintyneenä ja haudattiin mielisairaalan joukkohautaan – tältä näyttää legendaarisen valokuvaajan Helsinki", Helsingin Sanomat 18.9.2016. "Signe Brander tallensi katoavan Helsingin", YLE webbartikel och dokumentär, 14.1.2014. Signe Brander, Biografiskt lexikon för Finland.

Aldrig tidigare har vi haft så mycket tid att spela som vi har idag, och de historiska spelen är populärare än någonsin förr. Anna träffar universitetslektor i historia och spelfantasten Derek Fewster för en en diskussion om historiebruk i spel. Diskussionen för er in på teman som hur historia används i spel, hur spelen lever i växelverkan med samhällsdiskussionen, varför historiker först kommer på plats 100 då spelmakarteamen skapas, statlig propaganda i spel och mycket mycket mer!

Under slutet av 1700-talet svepte väckelserörelser över Svea rike och tog folket med storm. I Finland bredde Bedjarrörelsen ut sig. Rörelsen fick sig snart ett extra lyft tack vare sin kännspaka frontfigur – dvalapredikanten Anna Rågel. Mot slutet av seklet lockade hon tusentals från när och fjärran till den lilla socken Sastmola i Västra Finlands kusttrakter. Huvudsakliga källor: Mia Mattsson, Den heliga svagheten Handlingsmönster bland predikande kvinnor i det svenska riket under 1700-talets senare hälft, Historisk tidskrift för Finland 2/2016. Ingvar Dahlbacka, Anna Rågel och hennes beskyddare i Kvinnligt religiöst ledarskap (red. Simon Sorgenfrei & David Thurfjell), 2020. Aarni Voipio, Folkpredikanter och falska profeter, 1928.

Då Finland år 1809 övergick från svensk till rysk överhöghet stod landet inför nya utmaningar i många avseenden. Arvet efter skilsmässan från vårt flera hundra år långa förhållande med Sverige blev bl.a. en svenskspråkig minoritet utbredd i samhällets alla klasser, och under 1800-talet blev nationalitetsfrågan en het potatis. Då den nationella identiteten skulle konstrueras, var det inte alla som var överens om att ett folk kan tala två språk - finska och svenska. Under slutet av 1800- och början av 1900-talet utvecklades målmedvetet en identitet för Finlands svenska befolkning - finlandssvenskarna. Huvudsakliga källor: Max Engman, Språkfrågan. Finlandssvenskhetens uppkomst 1812–1922, 2016. Henrik Meinander, Nationalstaten. Finlands svenskhet 1922–2015, 2016. Anna Öhman, "Bland de svenskatalande i Finland västanvindens sus aldrig skall överröstas af de finska skogarnas brusande” : Studenter och svenskhetsrörelsen : Nylands nation och de stora studentbesöken i Uppsala och Helsingfors 1909 och 1910, Pro gradu-avhandling 2017.

Under senare delen av 1600-talet nådde den hysteriska europeiska häxjakten Åland. Nu skulle det satanshärjade öriket renas under ledning av Ålands häradshövding Nils Psilander. På bara några år dömdes sju kvinnor till döden för påstådda häxerier och samspel med djävulen trots att bevisföringen haltade. Som röstskådespelare hörs Frida Oksman. Huvudsakliga källor: Antti Heikkinen, Paholaisen liittolaiset, 1969. Mirkka Lappalainen, Pohjoisen noidat – oikeus ja totuus 1600-luvun Ruotsissa ja Suomessa, 2018.