Idrottens betydelse för personer med intellektuell funktionsnedsättning

Promenad tillsammans med andra kan vara ett enkelt sätt att både röra på sig och träffa andra. Attention i Stockholms län erbjuder promenader för att underlätta för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att ta sig ut. Vi träffar initiativtagaren Lisel Humla Sjöstedt, friskvårdskonsult, och en av promenaddeltagarna, Stefan Johansson.

I det här programmet träffar vi Mike Malmer, kampsportare och guldmedaljör i judo i Special Olympics, som berättar om hur idrotten förändrat hans liv. Vi träffar också Linnea Björndahl från Parasportförbundet, ansvarig för Special Olympics Sverige, som vill få fler med intellektuell funktionsnedsättning i rörelse.

Fysisk aktivitet har många positiva effekter på både den fysiska och psykiska hälsan. Det är särskilt viktigt för barn och vuxna med funktionsnedsättning som har svårt att få in rörelse i sin vardag. Hur kan habiliteringen och andra vårdgivare hjälpa till? Hör Eva Smeds, psykolog och hälsopedagog, och Cia Mårtensson, sjukgymnast inom Habilitering & Hälsa.

När man är ny i Sverige och har ett barn med funktionsnedsättning kan det vara svårt att veta hur man kan få hjälp. Claudia Chaves Martins, kurator på Habilitering & Hälsa, och Fadwa Aquel från Studiefrämjandet och Järva autismnätverk, har erfarenhet av att ge stöd till dessa föräldrar. Fadwa är också själv förälder till ett barn med adhd och intellektuell funktionsnedsättning.

Barn och vuxna med kommunikativa och kognitiva funktionsnedsättningar har svårt att förmedla hur de mår. Hur säkerställer man då att de får rätt vård? Och hur kan man underlätta kontakten med vården?  Det tar vi reda på tillsammans med Carina Kern, undersköterska på ett boende för barn med omfattande funktionsnedsättningar, och Monika König, överläkare som ger stöd till nätverk för personer med intellektuell funktionsnedsättning och svåra beteendeproblem.

Många med autism har dåliga erfarenheter av vården. Det blir lätt missförstånd och miljön kan vara stressig. Men både kommunikation och lokaler kan anpassas så att det fungerar bättre för patienter med autism. Tillsammans med Anna PG, som har autism och Maria Bühler, psykolog och specialist i neuropsykologi tar vi reda på hur.

Emma Varga, kurator på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor, växte upp med en mamma och två yngre syskon med dövblindhet. Tillsammans med hennes syster Malin Szilva Beasley, pratar vi om hur dövblindheten påverkar syskonrelationen och vilken roll man kan få som seende och hörande i en familj med dövblindhet. Transkribering av Växa upp i en familj med dövblindhet

Hur är det att vara förälder med dövblindhet? Tillsammans med Pontus Degsell, tvåbarnspappa som har Ushers syndrom, och forskaren Moa Wahlqvist, pratar vi om hur familjen påverkas av dövblindheten och vilka strategier som kan underlätta i föräldrarollen. Transkribering av Tvåbarnspappa med dövblindhet

Hur är det att vara ung vuxen med dövblindhet? Och hur kan man som närstående förbereda sitt barn inför vuxenlivet? Tillsammans med 30-åriga Sophie Petersson som har Ushers syndrom och psykologen Sofia Hansdotter, pratar vi om hur dövblindhet kan påverka identitet, självständighet och möjligheten till jobb och studier.   Transkribering av Livet som ung vuxen med dövblindhet

Om du får reda på att ditt barn är dövblint, hur skulle du hantera det? Vi möter Leif Werling, förälder till ett barn med medfödd hörsel- och synnedsättning, som berättar om sin resa. Gäst är även kommunikationspedagogen Sari Vähänikkilä som hjälpt familjen att utveckla en kommunikation med sonen. Transkribering av Att vara förälder till barn med dövblindhet