Romantik som genre

Med utgångspunkt i auktoritära gestalter diskuterar Anna Charlotta och panelen synen på makt i fiktionen. Finns det ödesmättade likheter mellan hbtqi-karaktärer och kvinnor som skaffat sig höga positioner? Och vad händer med kvinnors makt när känslor är inblandade? Vid sidan av uppenbara auktoriteter möter vi den timida deckaren Miss Marple och den lömska figuren Jafar, från Alladinfilmen. Och hur ser maktstrukturerna ut i några centrala skönlitterära verk?

Varför har kvinnliga och manliga chefer oftast olika utvecklingskurvor? Och varför skapade Sveriges första kvinnliga droskförare en sådan uppståndelse? Anna Charlotta och panelen diskuterar hur mäns och kvinnors arbetsliv skildras i populärkulturen, och hur det speglar samhällets normer.

Hur har föräldrar skildrats i populärkulturen? Har synen på mamma, pappa, barn förändrats över tid? När börjar kärnfamiljen få sällskap av andra konstellationer? Och varifrån kommer tanken på bonusmamman som en djävulsk fiende? Vi gör besök i 1950-tals serien Father Knows Best och synar centrala biroller i Askungen och Fresh Prince i Bel Air. Sociala strukturer analyseras och panelen reflekterar över hur medier har påverkat människor och samhällsutveckling.

Med utgångspunkt i politiska ställningstaganden i nöjesvärlden gräver Anna Charlotta och panelen i klassiska samhällsdebatter. Vilka kändisar har genom tiderna stöttat svenska partier och varför förändras engagemanget efter en 1970-talskatastrof? Hur påverkar populärkultur och samhällsfrågor varandra?

Med utgångspunkt i filmklassikern Borta med vinden, där skådespelaren Hattie McDaniel spelar hembiträde, diskuterar Anna Charlotta och panelen stereotypa skildringar av afroamerikaner i filmhistorien. Vilka roller har svarta skådespelare haft i amerikansk film från 1940 talet fram till idag? Och är det någon skillnad på hur kvinnliga hembiträden och manliga betjänter skildrats? Om sociala strukturer och normer i populärkulturen och hur de speglar samhället.

Anna Charlotta och panelen tar en titt på romantik som skönlitterär genre. Hur kommer det sig att kioskvältare i romance-genren inte ansetts vara fullvärdig litteratur medan massproducerade deckare ingått i försäljningsstatistiken? Och varför kallas författaren Jackie Collins för "Tant Snusk"? Hur påverkar litteratur och idéströmningar i samhället varandra?

Vilka sociala strukturer, utifrån till exempel genus, märks i barnkulturen? Med utgångspunkt i klassiska barnkaraktärer granskar Anna Charlotta och panelen barn upp till cirka 12 år i skönlitteratur, film och tv. Milstolpar från olika texter och epoker analyseras, bland andra bokfiguren Alfons Åberg och 1990-tals-serien Ebba och Didrik. Och varför var under lång tid flickorna i japansk anime mycket självständigare än i tecknad film från Europa och USA?

Med utgångspunkt i författaren Moa Martinsons bok Mor gifter sig, från 1936, diskuterar Anna Charlotta och panelen hur det såg ut när den svenska arbetarklassens skildringar av hemmet började ta plats i litteratur-Sverige. Varför var Moa Martinsons bok så viktig? Och vad är de så kallade "pojkskildringarna" hon blir upprörd över? Hur speglar skönlitteratur och samhällets idéströmningar varandra? Här presenteras några centrala svenska skönlitterära verk.

Fejkskolan tittar på varför det har varit så vanligt med stora åldersskillnader mellan kärlekspar på film. Varför får grånade herrar fortsätta spela hjältar när jämnåriga kvinnor hänvisats till tantroller? Och hur kunde krogarna förr ha inträdesregler som diskriminerade killarna - "Hon 20 - han 23"? Varför har samhället tänkt att tonårspojkar kunnat slåss för sitt land men inte ta en öl på puben?

Fejkskolan tittar på gänget genom historien. Vilka har känt sig manade att starta band, vem har stått i kulissen och vem har kommit och stört? På 1990-talet myntades begreppet Lilla Smurfans princip, om att många kända populärkulturella gäng består av flera killar och en enda tjej. Och hur har groupien beskrivits i låtar och artiklar?