#218 Silicon Valley

Idag samlas världsledarna i Antalya för FN:s klimattoppmöte. Men hur länge har egentligen miljön varit en politisk fråga? När började vi inse att naturen var hotad och att vi själva var en del i miljöförstöringen? I november 2021 gästades Bildningspodden av historikern David Larsson Heidenblad. I samtal med Magnus Bremmer tecknade han miljöfrågans historia, från efterkrigstidens pionjärer över 70-talets proteströrelser till vår tids klimatkamp. Ni får här höra hela avsnittet i repris. Gäst i studion: David Larsson Heidenblad, då docent i historia vid Lunds universitet och aktuell med boken "Den gröna vändningen" (Nordic Academic Press, 2021). Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Vinjett: Oskar Schönning.

Söder om San Francisco, mellan Stilla havet och Santa Cruz-bergen, ligger en långsmal dalgång. Länge var den känd för sina fruktodlingar, men under 1900-talet fylldes dalen av laboratorier, universitetsbyggnader och teknikbolag. I dag är landskapet känt över hela världen som Silicon Valley. Hur blev just denna plats centrum för världens teknikindustri? Vilken betydelse hade militären och Stanford-universitetet för dess framväxt? Och vad är egentligen sant i framtidsfabrikens egena framgångsberättelser? Bildningspodden utforskar Silicon Valley som plats, teknikcentrum och varumärke. Gäster i studion är teknikhistoriken Julia Ravanis, idéhistorikern Johan Fredrikzon och historikern David Larsson Heidenblad. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Ljudproduktion och klippning: Lars in de Betou.

År 1847 debuterade tre systrar från en avlägsen prästgård i Yorkshire med varsin roman. Med sina starka skildringar av begär, död och kvinnlig självständighet väckte "Jane Eyre", "Wuthering Heights" och "Agnes Grey" både anstöt och fascination i sin tid. I dag hör systrarna Brontës verk till litteraturhistoriens odödliga klassiker. Men Anne, Charlotte och Emilys författarskap har också omgetts av berättelser om isolering, sjuklighet och tragiskt tidiga dödsfall. Vad är egentligen sant om systrarna Brontë? Vad var det mest banbrytande med deras litteratur? Och hur har myterna om deras liv på Haworths vindpinade hedar påverkat hur vi läser deras böcker? Bildningspodden följer systrarna Brontë från barndomens fantasivärldar till det litterära genombrottet och vidare till böckernas efterliv. Gäst i studion är BIRGITTA BERGLUND, mångårig lektor och forskare i engelsk litteratur vid Lunds universitet, specialiserad på 17- och 1800-talens kvinnliga författarskap, däribland systarna Brontë. Samtalet leds av Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet och finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Läs mer på anekdot.se.

I tusentals år har människor funderat på om det finns liv på andra planeter. Men det är först under de senaste decennierna som frågan på allvar blivit möjlig att undersöka vetenskapligt. Astrobiologin söker spår av liv i vårt eget solsystem, men har även upptäckt tusentals planeter runt andra stjärnor där liv också skulle kunna finnas. Vad letar vi egentligen efter när vi letar efter liv? Hur går sökandet till mer exakt och hur stor är sannolikheten att vi hittar det? Och vad menar astrobiologerna när de talar om extremofiler, jordtvillingar och biosignaturer? Bildningspodden ger sig ut i yttre rymden och tillbaka genom kulturhistorien för att förstå människans fascination inför andra livsformer. Gäster i studion är astrobiologen Sandra Siljeström, astronomen Alexis Brandeker och idéhistorikern David Dunér. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou Inspelning, Lunds universitet: Martin Degrell Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Läs mer om Bildningspodden och magagsinets övriga utbud på anekdot.se

På söndag får alla svenska medborgare över 18 år gå till valurnorna. Men länge var det bara en bråkdel av befolkningen som hade rösträtt. Hösten 2017, i Bildningspoddens 68:e avsnitt, diskuterade vi rösträttens historia, direkt från Riksdagshuset i Stockholm. Lagom till valet får ni nu chansen att lyssna på samtalet igen. När började egentligen idén om rösträtten växa fram? Hur stor skillnad var det på suffragetterna i England och den svenska rösträttsrörelsen? Varför fick Vietnamkriget en så stor påverkan på rösträttsdebatten i USA? Och vilka begränsningar av rösträtten finns fortfarande kvar internationellt? Gäster i avsnittet är Ludvig Beckman, Christina Florin och Björn von Sydow. Ludvig Beckman är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Christina Florin är professor i historia vid Stockholms universitet. Björn von Sydow är docent i statsvetenskap och riksdagsledamot för Socialdemokraterna. Samtalet leds av Magnus Bremmer. Avsnittet publicerades första gången den 14 november 2017.

Hon har kallats allt från helgon och nationalhjälte till fanatiker och bedragare. Jeanne d'Arc (ca 1412–1431) var tonårsflickan som sade sig höra Guds röst, ledde arméer under hundraårskriget och kom att förändra Frankrikes historia. Men vad vet vi egentligen om den historiska Jeanne? Hur kommer det sig att hon blivit så mytologiserad? Och varför har så skilda rörelser – från Charles de Gaulle och den franska extremhögern till queerfeminister – gjort anspråk på hennes arv? Bildningspodden följer Jeanne d'Arcs väg från medeltida bonddotter till en av Europas mest laddade symboler. Gäster i studion är Margareta Nordquist och Sofia Lodén. Samtalet leds av Magnus Bremmer. Margaretha Nordquist är medeltidshistoriker, särskilt intresserad av politisk historia och historieskrivning. Sofia Lodén är professor i franska, specialiserad på medeltidslitteratur. Båda är verksamma vid Stockholms universitet. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat på Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitetet och finaniserat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info hittar du på anekdot.se.

Imorgon är Bildningspodden tillbaka med en ny säsong, och det mesta kommer att vara sig likt - men en sak kommer vara helt ny: Bildningspodden kommer att låta annorlunda. Från och med imorgon inleds våra avsnitt med en ny vinjett signerad Oskar Schönning, den svenske jazzkompositören som sedan tidigare tonsatt våra ljudessäer och systerpodden Bokrevyn. Här får du lyssna på den för första gången! Låten heter "Jag vet inte" och är alltså skriven av Oskar Schönning, som också spelar bas och gitarr. Trummor: Anna Lund. Saxofon och sång: Lisen Rylander Löve. Trumpet: Calle Stenman. Röst och originaltext: Annika Norlin. Producenter: Oskar Schönning och Calle Stenman.

Kan Odysseus simma? Finns det vikingar i Odysséen? Och vad tycker Homeros-experterna om Christopher Nolans "The Odyssey"? I detta bonusavsnitt av "Sommar med Odysséen" diskuterar vi sommarens Odysseusfeber, Nolans storfilm och besvarar en mängd lyssnarfrågor. Eric Cullhed, Moa Ekbom och Malin Nauwerck samtalar med Magnus Bremmer.

I det sjunde och sista avsnittet diskuterar vi Odysseus blodiga hämnd på Penelopes friare och slavinnor. Varför är hämnden så kompromisslös? Och kan hämndspiralen brytas? I Bildningspoddens sommarserie "Sommar med Odysséen" får du följa Odysseus dramatiska resa genom den grekiska övärlden. Magnus Bremmer och Malin Nauwerck guidar genom eposet tillsammans med Eric Cullhed, professor i grekiska.

I det sjätte avsnittet kommer Odysseus hem, förklädd till en gammal tiggare. Steg för steg röjs hans identitet genom igenkänning och karaktärstest. Varför måste Odysseus bevisa sig när han kommer hem? Och vad säger allt detta om berättelsens kärna? I Bildningspoddens sommarserie "Sommar med Odysséen" får du följa Odysseus dramatiska resa genom den grekiska övärlden. Magnus Bremmer och Malin Nauwerck guidar genom eposet tillsammans med Eric Cullhed, professor i grekiska.