#1 Sommar med Odysséen: Introduktion

I det tredje avsnittet möter vi Penelope, Odysseus fru, som väntar hemma på ön Ithaka. Hur har hennes väntan tolkats i litteraturhistorien?  Vad är hemligheten med Penelopes berömda väv och på vilka sätt är hon Odysseus jämlike? I Bildningspoddens sommarserie "Sommar med Odysséen" får du följa Odysseus dramatiska resa genom den grekiska övärlden. Magnus Bremmer och Malin Nauwerck guidar genom eposet tillsammans med Eric Cullhed, professor i grekiska.

I det andra avsnittet av ”Sommar med Odysséen” tar berättelsen sin början och vi möter Telemachos, Odysseus son. Mobbad och mordhotad av moderns friare får han ett oväntat besök av gudinnan Athena som förändrar allt. Är detta litteraturhistoriens första uppväxtskildring? Och vem blir Telemachos under berättelsens gång? I Bildningspoddens specialproducerade sommarserie "Sommar med Odysséen" får du följa Odysseus dramatiska resa genom den grekiska övärlden. Magnus Bremmer och Malin Nauwerck guidar genom eposet tillsammans med Eric Cullhed, professor i grekiska.

Vad handlar Odysséen om? Vad behöver man förstå för att börja läsa den? Vet vi vem Homeros var? Och vad kan hans epos säga oss idag? I första avsnittet av ”Sommar med Odysséen” får du en introduktion till verket, dess historia, form och aktualitet idag. Följ Odysseus dramatiska resa genom den grekiska övärlden i Bildningspoddens specialproducerade sommarserie "Sommar med Odysséen! Magnus Bremmer och Malin Nauwerck guidar genom eposet tillsammans med Eric Cullhed, professor i grekiska.

Följ Odysseus dramatiska resa genom den grekiska övärlden i Bildningspoddens specialproducerade sommarserie! Homeros epos Iliaden och Odysséen brukar kallas den västerländska litteraturens vagga, men de antika äventyren är lika aktuella idag – i omskrivningar, filmatiseringar och populärkulturella referenser. Vad är det som gör att vi fortfarande läser Odysséen, nästan tre tusen år efter att den diktades? Vad handlar den om och vad kan den säga oss i vår egen tid? I "Sommar med Odysséen" guidar Magnus Bremmer och Malin Nauwerck genom eposet tillsammans med Eric Cullhed, professor i grekiska. Serien passar både den som aldrig läst och de som vill lära sig ännu mer, med eller utan boken i hand. Serien sänds i sju delar, inleds den 1 juli och publiceras veckovis ända fram till den 12 augusti.

Skäms hundar? Kan hästar räkna? Och hur hittar en flyttfågel hela vägen från Stockholm till Moçambique? Etologi är läran om djurs beteende, men också ett ämne som väcker stora frågor om intelligens, instinkt, känslor och medvetande. Hur uppstod etologin som vetenskap? Varför har forskare så ofta tolkat djur genom mänskliga erfarenheter och värderingar? Och vad händer om vi försöker förstå djur på deras egna villkor snarare än våra? Bildningspodden avslutar säsongen med att följa etologins historia från Darwin till dagens kognitionsforskning och vetenskapliga debatter om djurs känsloliv. Gäster i studion är etologen Johan Lind och idéhistorikern Karin Dirke. Samtalet leds av Ruhi Tyson. Ljudproduktion och klippning: Lars in de Betou. Producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet, finaniserat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Läs mer på anekdot.se

I början av 1920-talet blev stadsdelen Harlem i New York epicentrum för en kulturell guldålder. Med nyskapande jazz, konst och litteratur erövrade svarta amerikaner en egen identitet, självständig från slaveriets långa skuggor och det vita Amerikas rasistiska stereotyper. Rösterna av musiker som Louis Armstrong och Billie Holiday, intellektuella som William Du Bois och författare som Langston Hughes och Zora Neale Hurston skulle höras långt utanför USA:s gränser. Vad tände gnistan till denna intellektuella och konstnärliga blomstring? Vilka är rörelsens viktigaste förgrundsfigurer och vad gick deras idéer ut på? Vilken betydelse fick konstnärerna och författarna i den pågående medborgarrättskampen? Och vad kan Harlemrenässansen lära oss idag? Litteraturvetarna Lena Ahlin och Judith Kiros gästar Bildningspodden. Samtalsledare: Ruhi Tyson Ljudteknik och klippning: Lars in de Betou Producent och redaktör: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat på Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond.

Världen svämmar över av skräp. Det moderna konsumtionssamhället producerar avfall i en rasande takt, långt mer än vad vi kan göra oss av med. Just nu väger all plast på jorden dubbelt så mycket som planetens alla djur. Samtidigt skyms det mesta av skräpet från människors åsyn  i de priviligierade delarna av världen. Var kommer allt skräp ifrån? Hur har synen på skräp förändrats under 1900-talet? Hur uppstod slit- och släng-kulturen? Och vad är egentligen skräpocen? Bildningspodden sorterar vad vi vet om skräp med miljövetaren Bethanie Carney Almroth och litteraturvetaren Lydia Wistisen. Samtalsledare: Ruhi Tyson. Klippning: Lars in de Betou Ljudproduktion, GU: Patrik Vörén. Producent: Magnus Bremmer

Varför diktar Ann Jäderlund om våren? Vilken roll spelar pappersbokens utseende för hur läsningen känns? Och hur är det att vara syskon till ett barn med särskilda behov? Bokrevyn bläddrar mellan bokkonst, brända klassiker, npf-litteratur och vårdikter i veckans avsnitt. Dessutom svep över nyutgivet och lästips från redaktionen. Böckerna som recenseras är Johanna Schaibles bilderbok "God morgon/God natt" (Lilla Piratförlaget, övers. Lotta Olsson, 64 s.) och Ann Jäderlunds diktsamling "Solen syns och solen svävar" (Albert Bonniers förlag, 150 s.) I avsnittet diskuteras också Alexander Andrées Döda diktares öden. Historien om den antika litteraturens otroliga överlevnad (Natur & Kultur, 303 s.) och Johanna Segerströms Skuggsyster. Psykologens råd och erfarenheter av att ha ett syskon med särskilda behov (Natur & Kultur, 158 s.) Veckans recensenter är bokhistorikern Kristina Lundblad och litteraturvetaren Osvald Wiklander. I studion: Hedvig Ljungar, Judith Kiros och Magnus Bremmer. /// AVSNITTETS INNEHÅLL: 00.25 Välkomna! 04.53 Kristina Lundblad recenserar Johanna Schaibles Godmorgon/Godnatt. 20.01 Svepet: aktuella böcker och debatt om litteraturens ställning 28.18 Osvald Wiklander recenserar Ann Jäderlunds Solen syns och solen svävar 42.12 Lästips från redaktionen: Alexander Andrées Döda diktares öden och Johanna Segerströms Skuggsyster. 50.19 Avslutning /// Utöver recenserade och diskuterade böcker nämns också Bengt Ohlssons "Brandbergen" (Albert Bonniers förlag, 288 s.), Tove Folkessons "Min farsa var kommunist" (Norstedts, 229 s.), Iman Mohammeds Odödligt (Norstedts, 82 s.) och Jonna Bornemarks "De undanträngda" (Volante, 254 s.). Bokrevyn är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetskademien och Riksbankens Jubileumsfond. Läs mer på anekdot.se.

Den tyske filosofen och sociologen Jürgen Habermas (1929-2026) var en av de sista stora 1900-talstänkarna. Han är känd för sina idéer om upplysning, rationalitet, demokrati och kommunikation – och fick som "public intellectual" genomslag långt utanför forskarkretsar. Hur kan vi sammanfatta Habermas tänkande och inflytande idag efter hans död? Vad menade han med begrepp som "kommunikativt handlande" och "borgerlig offentlighet"? Bildningspodden introducerar en av det senaste halvseklets mest citerade teoretiker. Gäster i studion är Eva Erman, statsvetare vid Stockholms universitet, och Mikael Carleheden, sociolog vid Köpenhamns universitet, båda specialiserade på Habermas tänkande. Samtalsledare: Ruhi Tyson. Inspelningsteknik och klippning: Lars in de Betou. Producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, producerat vid Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer info på anekdot.se

Area 51, månlandningen som aldrig hände och hemliga sällskap som styr världen från kulisserna. Konspirationsteorier finns av alla tänkbara slag. Vissa menar att de aldrig varit vanligare än i vår tid. Men vad är egentligen en konspirationsteori? Vad skiljer teorierna från legitima misstankar? Hur gammalt är egentligen fenomenet? Och vilken betydelse har sekulariseringen och mediealiseringen av samhället haft för deras spridning?  Bildningspodden undersöker konspirationsteoriernas historia, lockelse och funktion. Gäster i studion är socialantropologen Annika Rabo och idéhistorikern Andreas Jahrehorn Önnerfors. Samtalsledare: Ruhi Tyson. Redaktör: Elin Sahlin Klippning: Lars in de Betou. Producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, producerat vid Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info hittar du på anekdot.se