153: Tid och takt

Vad har teknikskiften och jordbävningar gemensamt? I det här avsnittet tittar vi närmare på en richterskala för teknikens omvärldspåverkan som bland annat använts för att påvisa AI-teknikens potentiellt existentiella hot (eller revolutionerande välståndsökning). Vi går igenom tre anledningar till att vara skeptisk mot den här typen av skalor.LÄNKAR:AI and the technological richter scale (utdrag publicerat på Don't worry about the vase på Substack)On the Edge: The art of risking everything (Nate Silver)Silver Bulletin (Nate Silver på Substack)Visst kommer AI med viss sannolikhet att bidra till mänsklighetens förgörelse (Berghs betraktelser)How to stay smart in a smart world - Why human intelligence still beats algorithms (Gerd Gigerenzer 2022)More or less (BBC) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är lätt att i efterhand säga vilka företag, produkter eller tjänster som inte klarade av teknikskiften och strukturomvandling, men i det här avsnittet plockar vi fram och pratar om ett par exempel på lyckad strukturomvandling och vad vi kan lära oss av dem.LÄNKAR: Biblioteket i Babel och läsandets imperativ (Catarina Starfelt, Timbro förlag)The dawn of the post-literate society - And the end of civilisation (Cultural capital)From Polaroid to vinyl, Gen Z is making retro tech one of 2025’s biggest trends: ‘These things just have more value’ (CNBC)Vad gick snett med kapitalismen (Ruchir Sharma, Timbro förlag)Poddavsnitt: Vad gick snett med kapitalismen? (Ideologipodden, Timbro) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad händer med webben (world wide web eller www) om allt fler tillskansar sig information via generativ AI-tjänster som ChatGPT utan att besöka de webbplatser som mycket av informationen kommer ifrån? Blir det webbens död, eller pånyttfödelse? I det här avsnittet pratar vi om hur webben förändrats över tid och vad det kanske kan säga om dess framtid.LÄNKAR:AI is killing the web. Can anything save it? (The Economist)Steven Pinker on Coordination, Common Knowledge, and the Retreat of Liberal Enlightenment (Conversations with Tyler Ep. 255)Progress Trap: The Modern Left and the False Authority of History (Ben Cobley) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet pratar vi om hur tid och kanske framförallt takt påverkar olika delar av vår vardag och ekonomin i stort. Tid kan sägas ha blivit en allt mer knapp resurs i takt med växande utbud och möjligheter, men hur hanterar människor det i praktiken? Vi tog hjälp av AI för att utforska tänkbara spänningar och kontraster mellan det långsamma och det snabba, med utgångspunkt i "fast food" och "slow food".LÄNKARAndreas Sabbatsår (Substack) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet delar vi med oss av ett par konkreta framtidsspaningar på fem års sikt. Det är både ett sätt att provtänka kring vart utvecklingen är på väg idag, och en markering av hur vi resonerar nu som vi kan utvärdera och lära oss något av om fem år.LÄNKAR:Fredrik N G Andersson: Klimatomställningen – vem organiserar spelplanen? (KEFU-dagen 2025)Andreas Bergh: Rädsla för makten är värre än bias (SvD)The Future of Free Inquiry: Steven Pinker in Conversation with Alice Dreger (Heterodox Academy på Youtube)Jennifer Pahlka on reforming government (Conversations with Tyler ep. 238)Jennifer Pahlka: Recoding America - Why Government Is Failing in the Digital Age and How We Can Do Better (Bokus) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet tar vi avstamp i en ny doktorsavhandling om prekära jobb och hälsa och som, bland annat, sätter trygghetsystemens roll i nytt ljus.Länkar:Non-standard employment and health : exploring the pathways to health inequality (Signild Kvart)DN Debatt. ”AI kommer att ta våra jobb – så här skapar vi nya” (Andreas Bergh och Joakim Wernberg)Dags att tänka om kring matbuden? (Linda Weidenstedt)Pandemidebatten i backspegeln – vilka slutsatser kan vi dra? (Erik Svensson)KEFU-dagen 2025:Klimatsomställningen – vem organiserar spelplanen? (Fredrik N G Andersson)Släpp flaskhalsarna loss, det är vår– en väg för uppgradering av elnätet (Jonas Birgersson)Hur ska vi tänka kring framtida produktivitetshöjningar och AI? (Joakim Wernberg) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Allt fler forskare producerar allt fler journalartiklar som i sin tur blivit allt viktigare för forskarnas meritering och karriärer, men är modellen hållbar? Och vad skulle kunna förändras? I det här avsnittet pratar vi om framtiden för vetenskaplig produktion.LÄNKAR:As Springer Nature journal clears AI papers, one university’s retractions rise drastically (Retraction Watch)Tre aktuella forskningsfuskskandaler: Bistånd, AI och hur gick det för Gino? (Berghs betraktelser) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att medverka som forskare i samhällsdebatten är svårt. Det är särskilt svårt att balansera mellan att överdriva och underskatta vilka slutsatser man kan dra från forskningen. I det här avsnittet pratar vi om vad som kan driva forskare till att säga för mycket, eller för lite, och vad man bör tänka påLÄNKAR:Prize lecture: Simon Johnson, Prize in economic sciences 2024Prize lecture: James A. Robinson, Prize in economic sciences 2024Manne Gerell, Malmö universitetThe morality of markets in theory and empirics (choi och Storr 2023) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet pratar vi om fenomenet jobbpolarisering, det vill säga att andelen jobb i nedre och övre delen av löne- eller utbildningsfördelningen tycks öka medan andelen jobb i mitten sjunker. Hur ser det ut i Sverige, vad beror det på och hur bör man tolka utvecklingen? Vi tar avstamp i en ny forskningsartikel som Andreas skrivit ihop med Martin Nordin och Cecilia Hammarlund.LÄNKAR:A study of job polarization in Sweden from an urban-rural perspective (open access)In- och utsidan av den svenska arbetsmarknaden (Georgios Sideras på Soetech.org)Kan vi förklara allt vi vet? (Georgios Sideras på Soetech.org) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet diskuterar vi hur önsketänkande kan bidra till skenande företagsvärderingar, skeva incitament och i förlängningen icke önskvärt entreprenörskap. Vi utgår från tre exempel: Theranos, Uniti och Northvolt. Vad kan vi lära oss av likheter och skillnader mellan dessa tre fall?LÄNKAR:Entrepreneurship as experimentation (Kerr m.fl., 2014)Capitalisn't The Dropout (Dramaserie baserad på berättelsen om Theranos, SVT Play)The inventor Out for blood in Silicon Valley (MAX)Var är batterierna (Uppdrag granskning om Northvolt)Skånska krisande elbilen visade sig vara kinesisk (Di) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.