Dit rädslan bär oss – om hat och hot med Armita Törngren Golkar, Daniel Poohl och Fängelsemuseum i Gävle.

Vad säger forskningen, är Sverigedemokraternas väljare rasister? Och är det egentligen liberala eller konservativa krafter som vinner i längden? Hur och varför rör sig väljare mellan olika politiska partier? Och vilka värderingar ligger till grund för att välja ett visst parti och inte ett annat? Hur ser de svenska partiernas interna kulturer ut och hur påverkar det partiernas sätt att arbeta och kommunicera till oss som ska välja mellan dem?Välkommen att lyssna på en intellektuell blind date mellan Pontus Strimling och Katarina Barrling. Pontus Strimling är nationalekonom och forskningsledare vid institutet för framtidsstudier där han främst tittar på varför normer och värderingar förändras. Katarina Barrling är docent i statsvetenskap och har bland mycket annat forskat en hel del om riksdagspartiernas interna kulturer.I detta avsnitt får samtalsdeltagarna dessutom en fråga från Västergötland med hjälp av Lödöse museum, ett i huvudsak arkeologiskt museum med tonvikt på medeltidens lämningar.

På nätet kommer vi ganska ofta i kontakt med personer vi inte valt att träffa själva. Så, vad händer egentligen helt skilda uppfattningar om världen möts? Förstår vi varandra bättre eller uppstår det en kamp som ingen kan vinna? Och hur påverkas vi av hat och hot på internet? Och har sociala mediers algoritmer påverkat polariseringen i samhället? I så fall hurdå?I det här avsnittet får vi höra Armita Törngren Golkar, doktor i psykologi samtala med stiftelsen Expos vd, Daniel Poohl. Armitas forskning har under en längre period kommit att djupdyka i social inlärning med fokus på hur rädsla påverkar våra beteenden. Stiftelsen Expo, där Daniel jobbar, har som syfte att motverka skapandet och utvecklandet av rasistiska idéer och organisationer i Sverige.Men utöver de frågor våra samtalsdeltagare ställer till varandra får Armita och Daniel svara på en fråga som tar avstamp i dåtidens skampåle. Vilka är vår tids skampålar, undrar Fängelsemuseum i Gävle.

I detta avsnitt har vi gett oss ut på samtalsturné där vårt allra första stopp blivit hos IKEA Museum i Älmhult. Samtalet kretsar kring det som får människor att välja att stanna kvar på ett och samma ställe – hela livet. I samtalet medverkar Olle Larsson, lektor i historia vid Katedralskolan i Växjö, Sara Vaarning Vetter, projektledare för ett kompetensutvecklingsprojekt (KIR) åt Älmhults kommun samt Mattias Lindqvist som leder arbetet med att få människor att vilja arbeta i, leva och besöka Älmhult på uppdrag av IKEA Älmhult AB djupdyka i dagens frågeställningar. Avsnittet är inspelat inför publik i museets foajé. Vill ditt museum arrangera ett samtal för podden? Maila [email protected] och anmäl intresse.

Är smarta prylar vår tids asbest? Har vi helt gett upp vår personliga säkerhet för att kunna använda smarta telefoner och bo i smarta hem? Vilka är de största riskerna med att stora företag som Facebook och Google samlar information om oss som använder deras tjänster? Behövs det rentutav en digital Genèvekonvention som skyddar rättigheterna för alla oss som lever allt större del av våra liv med hjälp av internet. I detta avsnitt får vi höra Anne-Marie Eklund Löwinder som är säkerhetsexpert och säkerhetschef på Internetstiftelsen. Hon är också en av sju personer i världen som har nyckeln till internet, vilket betyder att hon i praktiken har makt att faktiskt stänga av en stor del av vår verklighet. I detta avsnitt samtalar hon med Karin Pettersson som dels är kulturchef på Aftonbladet men som också skrivit boken “Internet är trasigt” tillsammans med journalisten och författaren Martin Gelin.Dessutom får Anne-Marie och Karin bita tag i en fråga från Flygvapenmuseum i Linköping som utgår från Sveriges kanske hemligaste museiföremål, ett flygplan som är 32 meter långt och väger 4 ton.

Vem bestämmer hur städer och bostäder ska fungera? Och varför ser städer, orter och områden i dem ut som de gör? Vem ska lösa bostadsmarknadens problem? Och hur skapar vi samhällen för framtiden när vi blir fler och fler på mindre utrymmen?Lyssna på Viktoria Walldin, socialantropolog som jobbar med stadsbyggnad och arkitektur på White Arkitekter där hon också ansvarar för området social hållbarhet. Viktoria samtalar med Dan Hallemar, landskapsarkitekt som sadlade om till journalist, författare och förläggare idag på Arkitektur Förlag. Dessutom driver han podden Staden. I detta avsnitt får samtalsdeltagarna också en fråga om trångboende från Mölndals stadsmuseum att bita tag i.

I detta avsnitt ska vi stanna till och tänka till en extra vända på rösträtten. För varför är det så att rösträtten bara gäller för den som är 18 år eller äldre? Och borde fler grupper representeras i demokratiska beslut? Barn har ju rättigheter till exempel, eller borde vi ta mer hänsyn till djuren? Eller framtida människors behov? Alltså de som inte fötts ännu.I det här avsnittet får vi chans att lyssna på filosofen Katharina Berndt Rasmussen vid Institutet för framtidsstudier där hon bland annat forskat om demokratiska beslutsregler ur ett moralfilosofiskt perspektiv. Mitt emot Katharina sitter professor emeritus Bengt Sandin vid Linköpings universitet som fokuserat mycket av sin forskning på barns deltagande och rösträttsålder.I avsnittet får Katharina och Bengt en fråga från Döderhultarmuseet i Oskarshamn som tar avstamp i det oäkta barn som finns med i Döderhultarns skulptur med namnet “Häradsrätten”.

Kan ett museum vara neutralt? Är museernas främsta roll att vara en offentlig plats – som vem som helst kan besöka för att titta på historiska samlingar? Eller ska museerna vara en röst i offentligheten som tycker och tänker saker utifrån det som samlats? Vad är det som gör att en del helst vill behålla det historiska sättet att se på kunskap medan andra hela tiden vill anlägga nya perspektiv på kunskapen museerna samlat genom historien? Välkommen att lyssna på ett samtal mellan Ann Follin, chef över statens museer för världskultur, Helene Larsson Pousette, nytt kulturråd i Washington och forskare Klas Grinell, docent vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs Universitet.

Vad händer om vi sätter en retoriker, en filosof, en psykolog och en digitaliseringsexpert runt ett bord och ber dem ge sin syn på ”det goda samtalet”? I den här poddsäsongens första avsnitt får vi flera svar på den frågan. Vi börjar hos Sokrates, går via anständighet, respekt och tolkningsföreträde vidare till kognitiv dissonans och förintelseförnekelsens plats i de offentliga rummen. Vi får också handfasta tips om vad vi kan göra själva för att bidra till ett bättre samtalsklimat – även när vi inte håller med den vi försöker samtala med. Avsnittet är inspelat inför publik i Historiska museets Barocksal och är också det allra första samtalet som genomfördes i vår serie av 100. I samtalet deltog Brit Stakston (digitaliseringsexpert), Zaynab Ouahabi (retoriker), Hans Ruin (professor i filosfi) och Björn Hedensjö (psykolog).

I detta avsnitt tar vi oss ann frågan om hur kultur kan användas för att luckra upp eller cementera samhällsklasser. De som samtalar är dramatikern och författaren America Vera-Zavala, kulturskribenten och författaren Isobel Hadley-Kamptz samt Göran Therborn som är professor emeritus i sociologi vid Cambridge-universitetet. Men allra först hälsar vi på hos Bohusläns museum i Uddevalla och får veta mer om en klassmarkör ur historien, ett svärd från äldre bronsåldern. Trevlig lyssning!

LIVEPODD. Vem är det som bestämmer vad politikerna bryr sig om? Forskningen visar att medias agendasättande roll minskar. Öppnar detta upp för andra? Stämmer teorin om att partipolitikerna håller på att ta tillbaka makten över agendan? Eller är det egentligen policyprofessionella som på uppdrag av organisationer, företag och tankesmedjor bestämmer vad vi tycka och tänka? Eller är det helt enkelt folket som styr? Svar på dessa frågor får vi denna veka av Ulrica Schenström (fd statsekreterare hos Fredrik Reinfeldt), Andreas Ekström (journalist, Årets talare 2019) samt Milda Malling (Södertörns Högskola) som forskar om relationer mellan journalister och deras politiska källor. Avstamp tar vi i ett brev till Gotland från Påven år 1229. Trevlig lyssning!