Vetenskapspodden

Resan mot Nordpolen 1897 borde inte ha slutat med katastrof menar Bea Uusma, som under 30 år använt en mängd vetenskapliga metoder för att förstå varför de tre männen dog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Avsnittet sändes första gången i september 2025. Modern dna-teknik på blodfläckar, korrosionsstudier över Andrées gevär och avancerade genomlysningsmetoder på hans mögliga dagbok är exempel på vad Bea Uusma använt för att lösa mysteriet, som också fick henne att utbilda sig till läkare. Nu vill hon hitta nya skelettdelar vid katastrofplatsen på Vitön att analysera forensiskt, men klimatförändringarna gör att det brådskar - snart finns kanske inget kvar där.En annan dramatisk polarexpedition var den Otto Nordenskjöld gjorde till Antarktis. Historikern Dag Avango berättar om hur mycket gick fel trots att Nordenskjöld var bättre förberedd. Avango själv har varit nära att förolyckas vid en egen tur till Arktis, men ändå reser han tillbaka till polartrakterna, för att studera expeditionernas lämningar som kulturarv.Medverkande: Bea Uusma, läkare, författare och forskningsanknuten till medicinens historia och kulturarv vid Karolinska Institutet; Dag Avango, professor i historia vid Luleå tekniska universitet.Poddledare: Lena [email protected]: Björn Guné[email protected]

Dinosaurier med anknäbb, nyheter om massutdöendets orsaker och spännande fynd i Skåne. Den senaste tiden har vi svämmats över av ny kunskap. Dags för dinospecial. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Avsnittet sändes första gången 2/11 2025.Martin Qvarnström har just fått stora pengar för sin forskning om dinosauriers spillning i fossilform, så kallade koproliter. Han har också nyligen hittat delar av stora rovdinosaurier i Skåne, och vid sidan av det gläds han över alla andra upptäckter kring urtidsdjuren som kommer nu, bland annat nu i tidskriften Science. Ny teknik ger helt nya möjligheter, säger han, vilket förändrar vår bild av dinosaurierna och deras långa tid på vår planet, och fyller i kunskapen om varför de försvann.Nu kommer också en ny bok, Sveriges geologi, där Skåne framstår som vårt eget lands ”Jurassic Park”, fast under krita-perioden. Elisabeth Einarsson, vars forskning har bidragit till boken, berättar om den, om vilka dinosaurier som var vanligast här och om hur hennes utsikt hade sett ut för 100 miljoner år sedan.Dessutom hör vi om ett oväntat sinne som verkar kunna hjälpa hundar att orientera sig.Gäster i podden: Martin Qvarnström, paleontolog vid Institutionen för orgamismbiologi, Uppsala universitet; Elisabeth Einarsson, universitetslektor i geovetenskap inriktning paleontologi och geovetenskapens didaktik på Högskolan i Kristianstad.Poddledare: Lena [email protected]: Björn Guné[email protected]

På platsen där Vasa bärgades visar sig vrakdelar finnas kvar, som nu hittats med avancerad teknik och envisa dykare som Jim Hansson. Och nya analyser av de kvarlevor som hittats på skeppet ger bättre förståelse för vilka de var. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Avsnittet sändes första gången 25/5 2025.Dykande marinarkeologen Jim Hansson är rejält upprymd över det han sett på botten utanför Beckholmen i Stockholm, alldeles i närheten av Vasamuseet. Han berättar varför fynden är så spännande och hur pusslet läggs med dem som nya bitar, i kombination med kunskap om andra vrak från stormaktstiden.Fred Hocker har varit med och lett arbetet med den nya utställningen om människorna på Vasa, och berättar om varför den man där som kallades Gustav nu är en kvinna och heter Gertrud, och hur forskarna kan veta hur Helge, som dog vid sin kanon, verkligen såg ut.Vi hör också om varför detta, tidernas kanske främsta svenska skrytfartyg, egentligen sjönk, om hur det står till med regalskeppet idag, och om vilka drömfynd som återstår för forskarna att göra.Dessutom om schimpanser som hittar läkemedel i naturen för sina skador.Gäster i podden: Jim Hansson, marinarkeolog museet Vrak; Fred Hocker, forskningsledare Vasamuseet.Poddledare: Lena [email protected]: Björn Guné[email protected]

Årets bästa forskningsgenombrott listas hos tidskriften Science, och vi lyfter våra egna höjdpunkter från 2025 med spännande reportageresor till Sardinien och Japan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förnybar energi växer nu fortare än något annat energislag någonsin gjort, berättar Klotets miljöreporter Daniel Värjö. Han har också ägnat året åt stora granskningar kring kemikalien PFAS. En nyupptäckt nära släkting till oss och neandertalarna har under året för första gången ”fått ett ansikte” - vi hör om hur denisovanerna såg ut. Och så om ett genombrott för behandling av allvarliga genetiska sjukdomar, som räddat en liten pojke. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlundProducent: Björn Guné[email protected]

Vi summerar nobelprisveckan: vem fick vilket pris och varför? Och så har vi varit på nobelbanketten – och på en alternativ variant med tyngre budskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi möter unga entusiastiska besökare till prisutdelningen och ännu yngre elever som fått skapa egna planeter till ett av nobelveckans ljuskonstverk. Högljudda diskussioner ledde fram till fysikupptäckten som ligger till grund för dagens kvantdatorer, och i veckan har pristagarna bråkat med sina frackar, får vi veta. Men hur skulle deras forskningsområde kunna låta översatt till musik? Medicinpriset var en glad överraskning för mottagarna, men själva upptäckten gjorde dem närmast besvikna, vi hör varför. Och så får vi den fantastiska berättelsen om en av årets kemipristagare som gick från fattigdom till toppforskningen. Avsnittet är till stora delar klippt ur Vetenskapsradions och Kulturredaktionens årliga direktsändning på Nobeldagen. Dessutom om hur oväntat tidigt våra föregångare verkar ha lärt sig att göra upp eld.Poddledare: Lena [email protected]: Björn Guné[email protected]

Krokodiler kan återskapa sin hörsel om den försämras. Nu vill svenska forskare ta reda på om de kan hjälpa människor att höra bättre. Hurdå? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Avsnittet är en repris från 17 augusti 2025.Nästan 500 miljoner människor i världen har en hörselnedsättning som kräver vård och mer eller mindre alla får en sämre hörsel när vi blir äldre. En nystartad forskningsgrupp i Sverige vill nu undersöka om krokodilernas förmåga att återbilda skadade hårceller i öronen kan hjälpa döva och åldershörselnedsatta människor. Är det här verkligen realistiskt och när kan det i så fall bli verklighet?Du hör också om vad lite tänder i öknen säger om människans evolution.Gäster i podden: Helge Rask-Andersen, senior professor i experimentell otologi vid Uppsala universitet och Emma Andersson, docent i utvecklingsbiologi vid Karolinska institutet.Programledare: Lena [email protected]: Jonna [email protected]

Det är fem år sedan vi firade den första coronajulen och restauranger tejpade kryss på bord. Avlägset för många av oss, men de som jobbade i vården minns utsattheten och hemska val de ställdes inför. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu har forskare, myndighetspersoner och sjukvårdspersonal mötts på ett seminarium för att summera lärdomarna från pandemin som man inte vill ska gå förlorade, för snart kan det vara dags igen. Vetenskapsradions Annika Östman har utforskat hur medier hanterade pandemin. Rapporteringen var enormt omfattade, och medieforskare kallar det för den största mediehändelsen sedan andra världskriget. Dessutom hör vi om oväntat smarta vargar. Gäster i podden: Annika Östman, medicinreporter, och Lars Broström, båda Vetenskapsradion. Poddledare: Lena [email protected]: Björn Guné[email protected]

Dagens hundar kan vara en decimeter eller en meter höga, och de kan förvarna för epilepsi, hitta knark och lära barn att läsa. Utvecklingen började tidigare än forskare trott, men vargen finns kvar långt därinne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För omkring 15 000 år uppstod de första hundarna, och idag finns det över 500 raser. Utvecklingen tog riktig fart på 1800-talet genom riktad avel, men nu visar forskning att det redan för 10 000 år sedan uppstod olika hundtyper med skilda utseenden. Våra hundars beteende väcker en del frågor, som när de plötsligt kan börja yla åt vissa ljud. Varför gör de så och vad betyder det förresten när de viftar på svansen mer åt vänster än åt höger? Tänk på Tinder så kan du få en ledtråd!Gäster i podden: Vetenskapsradions Katarina Sundberg, som doktorerat på hundars genetik kopplat till deras sjukdomar, och Camilla Widebeck, som gjort program om hundars beteende. Poddledare: Lena [email protected]: Björn Guné[email protected]

En gång hade Brasilien två stora regnskogar, och Alexandre Antonelli vill att det ska bli så igen. Så han lägger forskandet åt sidan för att agera mer handfast. Men är han för otålig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Antonelli är ett av bevarandeforskningens affischnamn, som chef vid världens främsta botaniska trädgård Kew Gardens, och professor vid Göteborgs universitet. Men när världens skogar krymper, arter försvinner och klimatförändringarna fortsätter, så känner han att det arbetet inte räcker. I stället bestämmer han sig för att köpa upp mark i sitt ursprungsland Brasilien, för att binda ihop fläckar av regnskog som återstår av den en gång så stora Atlantskogen. Men det är svårare än han räknat med. Niklas Zachrisson har följt Antonelli för SVT-dokumentären Professorn som fått nog och berättar om projektet och utmaningarna. Och Max Whitman, som forskar om den här typen av naturrestaurering, och som medverkar i dokumentären, ger några nycklar till hur insatserna kan bli lyckade. Dessutom hör vi om oväntade spår av en mammuts sista timmar i livet. Gäster i podden: Niklas Zachrisson, reporter på SVT:s och SR:s vetenskapsredaktioner; Max Whitman, postdoktor vid Institutet för forskning om målkonflikter i hållbar samhällsomställning, Uppsala Universitet. Poddledare: Lena [email protected]: Björn Guné[email protected]

Det är lätt att sticka huvudet i sanden när klimatfrågan gör sig påmind, men det finns mer meningsfulla och hjälpsamma sätt. Gruppterapi för forskare och gemenskap bland oss andra, till exempel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klimatmötet i Paris sågs som en stor framgång, men nu 10 år senare har förnekelse och misstro vuxit kring frågan. Samtidigt fortsätter utsläppen att öka, säger Marie-Louise Kristola, programledare för Klotet. Nu hoppas ledarna för mötet i Brasilien kunna väcka hopp och samarbete igen. I den nya dokumentärfilmen ”Klimatet i terapi” går en grupp klimatforskare i gruppterapi, för att kunna hantera sina känslor kring att känna till krisens omfattning och samtidigt se omgivningen och utvecklingen gå åt fel håll. Marie-Louise och Lena har sett filmen och är överens om vilken som är den starkaste scenen. Den globala uppvärmningen väcker rädsla och sorg, men det är inget fel med det, de känslorna är motiverade och kan hjälpa oss, menar retorikforskaren Maria Wolrath Söderberg, som efterlyser klarspråk, krismedvetenhet och mer gemenskap i frågan. Hon berättar också om hur vi gärna lurar oss själva kring vårt eget beteende.Dessutom hör vi om forskning som visar att vägnätet i det romerska imperiet var mycket större än man trott. Gäster i podden: Marie-Louise Kristola, programledare för SR:s miljöprogram Klotet; Maria Wolrath Söderberg, docent i retorik vid Södertörns högskola som forskar om hur människor resonerar när det gäller klimatomställning.Poddledare: Lena [email protected]: Björn Guné[email protected]