Bildningspodden

Storslagen, virtuos, fartfylld och teatral – men också tillgjord, vulgär och allmänt orimlig. Barocken har haft många ansikten. I historieböckerna brukar epoken dateras cirka år 1600 till 1750 och placeras mellan renässansen och nyklassicismen. Men hur sammanfattar vi barocken som stil och historisk period? Hur hänger konstriktningen ihop med det nedvärderande ordet "barock"? Varför var motreformationen så viktig för epokens estetik? Och är barocken i själva verket postmodernismens konstnärliga tvilling? Musikvetaren Johanna Ethnersson Pontara och konsthistorikern Mårten Snickare gästar säsongsavslutningen av Bildningspodden. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Läs mer på anekdot.se

Idag är all världens faktakunskap aldrig längre bort än en skärmpekning. Egentligen behöver vi inte minnas någonting, varken kungalängder eller barnens telefonnummer, så länge vi vet hur man slår upp dem i våra digitala verktyg. Samtidigt fylls underhållningsprogrammen av "minnesmästare" som vill lära oss hur man får ett "superminne". Men vad ska vi med ett superminne till, om vi inte lockas av oändliga decimaler av PI? Kanske har vi glömt varför vi alls behöver minnas. Latinforskaren och poeten Anna Blennow funderar över minnets plats – och nödvändighet – i vår digitala tidsålder. Fler essäer – och mer info om skribenterna – hittar du på anekdot.se. Regi och ljudproduktion: Lars in de Betou Textredaktör: Hedvig Härnsten Redaktör och producent: Magnus Bremmer

Simone Weil (1909-1943) är filosofen som tog jobb på fabriksgolvet och begav sig till krigsfronten. Hon vägrade formulera tankar om sådant hon inte hade egna erfarenheter av. Under sitt korta liv, levt i skuggan av krig och nazism, drevs Weil allt längre i sökandet efter filosofisk sanning, allt närmare gränsen för vad vi kan påstå oss veta. Vad går Weils begrepp om "uppmärksamhet" och "rotfäste" ut på? Vilka erfarenheter tog hon med sig från arbetet i bilfabriken? Och var behövs hennes tänkande allra mest idag? Filosofen Christine Zyka gästar Bildningspodden och introducerar en av 1900-talets viktigaste och mest kompromisslösa tänkare. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Ljudproduktion: Lars in de Betou Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler avsnitt och mer info om våra gäster – samt fler poddar och essäer – hittar du på anekdot.se.

Till vardags möter vi statistik överallt – i tidningen, reklam och politiska debatter, på sociala medier och i sportsändningar. Det är lätt att tro att statistik bara är självklara siffror och data, men statistik är också en egen vetenskaplig disciplin. Varför behövs den? Med vilka metoder går statistiker tillväga för att ta fram och analysera statistiska resultat? Hur förhåller sig statistik till frågan om sannolikhet? Och vilka är de vanligaste misstagen när exempelvis media använder statistik? Jessica Franzén och Olle Häggström gästar Bildningspodden och ger en grundkurs i statistisk vetenskap. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou.

Alla drabbas ibland av dåligt samvete. En röst gnager inom oss och får oss att tvivla. Men idag tyder mycket på att samvetet står lågt i kurs. Starka åsikter och tvärsäkerhet fyller i det offentliga samtalet. Samtidigt har samvetet som begrepp gjort en historisk resa, från att gälla omsorgen om närstående till att också handla om omvärlden och vår planet. Filosofen Cecilia Sjöholm reflekterar över samvetet i vår polariserade samtid. Manus och inläsning: Cecilia Sjöholm. Regi och ljudläggning: Lars in de Betou Redaktör: Hedvig Härnsten Producent: Magnus Bremmer

Få saker är så förknippade med Sveriges moderna historia som ”folkhemmet”. Ordet brukar få sammanfatta 1900-talets socialdemokratiska välfärdspolitik och svenska rekordår. Men som begrepp är det både vagt och fluffigt. Och perioden beskrivs inte sällan antingen med ett nostalgiskt skimmer eller för onyanserad kritik. Vad är egentligen sant om folkhemmets Sverige? Vilka var folkhemmets viktigaste reformer och vilka inkluderades ? Hur svensk var egentligen den ”svenska modellen”? Och varför har begreppet fått förnyad aktualitet i dagens politiska landskap? Jenny Björkman, Nils Edling och Anders Neergaard gästar Bildningspodden. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Redaktör: Elin Sahlin.

Fiskforskning har länge handlat om bestånd, storfiske och andra miljöfrågor. Men på senare år har nya rön och perspektiv börjat förändra forskningen om fisk. Vad gör det med vår syn på fiske när vi vet att fiskar känner mer smärta än vad vi tidigare har förstått? Hur förändras vår bild av fiskar när vi lär oss att vissa arter tillhör den exklusiva skara djur som känner igen sig själva i en spegel? Och vad händer egentligen med flugfisket om man tar bort kroken? Bildningspodden håvar in fiskforskningens nya kunskaper. Gäster i avsnittet är filosofen Jonna Bornemark, zoofysiologen Albin Gräns och idéhistorikern Karin Dirke. Även designforskaren Erik Sandelin medverkar i ett inslag. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou

Självhjälpsböcker hör till vår tids mest lästa, men är också djupt omtvistade. Många avfärdar dem som nyliberal smörja med ett naivt fokus på individen. Men måste det verkligen finnas en motsättning mellan strävan efter social rättvisa – och viljan att förbättra sig själv? Historikern David Larsson Heidenblad läser en bespottad genre och konstaterar att stora delar av litteraturhistorien har haft ”självhjälpande” inslag. -------- Manus och inläsning: David Larsson Heidenblad. Regi och ljudläggning: Lars in de Betou Ljudproduktion: Peter Roslund, Lunds universitet Textredaktör: Hedvig Härnsten Producent och redaktör: Magnus Bremmer

Humor kan väcka samförstånd och sympati – men också raka motsatsen. Uttrycket ”det var ju bara på skoj” är ett effektivt skydd mot det faktum att humor också kan såra. Får man verkligen skämta om allt? I månadens ljudessä reflekterar filosofen Stina Bäckström kring humorns ambivalens med hjälp av antikens tänkare. Inläsning och manus: Stina Bäckström Regi och ljuddesign: Lars in de Betou Inspelningsteknik: Marcel Littek, Universität Leipzig. Textredaktör: Hedvig Härnsten Producent: Magnus Bremmer Ljudessän är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond.

Kärnkraften väckte redan från början en hätsk debatt. Idag är den återigen hett omdebatterad. Nästan alla har en uppfattning om kärnkraften. Är den en lyckad eller misslyckad teknik? Hur bör vi förhålla oss till de många oförutsedda konsekvenser och katastrofer som kärnkraften ger upphov till? Varför var 1700-talets ångmaskinsteknik avgörande för kärnkraften? Och vilken plats har energikällan i vår framtid? Vetenskapshistorikerna Anna Storm och Per Högselius gästar Bildningspodden. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou.