Vinnare och förlorare på oljekriget i Hormuz

Stoppet i Hormuzsundet, en av världens viktigaste olje- och gaspassager, väcker stor oro för världsekonomin. Det handlar ju inte bara om energitillgången, utan också om hotet om en bred ekonomisk kedjereaktion. Kommer flödet av olja i Mellanöstern att sina?  Vilka alternativ finns? Och vem vinner och förlorar på oljekrisen?Medverkande:Medverkande:Henrik Wachtmeister, forskare på Nationellt kunskapscentrum om Kina (NKK) på UI.Samuel Ciszuk, marknadsanalytiker på ELS Analysis.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De är hundratals gamla, ofta oförsäkrade och svårspårade fartyg. Den ryska skuggflottan seglar under falska flaggor och med dolda ägare när den fraktar rysk olja över världshaven, så även över Östersjön. Målet är att sälja olja, runda sanktionerna och fylla den ryska krigskassan. Men hur avgörande är skuggflottan egentligen för Rysslands ekonomi? Och varför är det så svårt att stoppa den? Medverkande:Maria Perrotta Berlin, forskare på Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm.Daniel Stenling, biträdande chef för Kustbevakningens operativa avdelning.Programledare och redaktör: Annica Ögren.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

USA och Israel har attackerat Iran och landets högsta ledare ayatollan Ali Khamenei har dödats. Iran har svarat med attacker mot flera länder i Mellanöstern. Hur ska vi förstå det som nu sker?Medverkande:Jakob Hallgren, direktör på Utrikespolitiska institutet.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mellanöstern håller andan när Abraham Lincoln närmar sig Iran. Det är ett av två hangarfartyg som USA skickat till området efter löften om att stötta det iranska folket – och för att sätta press på landets ledning. Samtidigt skakar massiva protester regimen inifrån, vars makt tycks försvagas dag för dag. Frågan är nu om världen bevittnar början på slutet för det islamiska styret i Iran? Och vem tar över om regimen faller?Medverkande:Aron Lund, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och associerad forskare till Utrikespolitiska institutet.Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi på Uppsala universitet.Programledare och redaktör: Annica Ögren.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För första gången på över femtio år står världen utan avtal som begränsar USA:s och Rysslands mest destruktiva kärnvapen. Nya START har löpt ut – och det finns nu inga bindande regler som hindrar de två största kärnvapenmakterna från att bygga upp sina arsenaler igen. Samtidigt förvärras omvärldsläget och allt fler stater rustar upp militärt. Varför kan inte ett nytt avtal skrivas? Och vad väntar i en värld utan begränsningar för kärnvapen?Medverkande: Jakob Hallgren, direktör på Utrikespolitiska institutet och tidigare ambassadör för nedrustning och icke-spridningsfrågor på Utrikesdepartementet.Emma Rosengren, forskare i internationella relationer på Stockholms universitet och associerad forskare vid Utrikespolitiska Institutets Program för global politik och säkerhet (GPS).Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Donald Trumps hot om att ta Grönland med våld skickade chockvågor genom Europa. Europeiska ledare fördömde Trump i ovanligt starka ordalag och flera länder, inklusive Sverige, skickade soldater till Grönland. Det otänkbara var plötsligt möjligt: att USA var berett att angripa ett Natoallierat land. Men på toppmötet i Davos dämpade Trump hotet om våld, men hans ambition om att ta Grönland kvarstår. Hur mycket ska Europa tåla? Och kommer Europa till sist ändå att offra Grönland?Medverkande:Calle Håkansson, forskare i europeisk säkerhet, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.August Danielson, postdoktor i statsvetenskap vid Linköpings universitet.Programledare och redaktör: Annica Ögren.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Relationen mellan världens två supermakter USA och Kina tycks ändra form. Under Donald Trumps första mandatperiod var den amerikanska retoriken hård: Kina hade vuxit sig starkt på USA:s bekostnad. Många trodde nog att det var framförallt Kina som därför skulle hamna i skottgluggen när Trump för ett knappt år sedan lanserande en ny handelspolitik. Men i själva verket blev hela världen föremål för höga tullar och Trumps Kinapolitik har sedan dess valsat fram och tillbaka. Så, vad har Trump 2.0 egentligen betytt för Kina?Medverkande: Björn Jerdén, chef för Nationella kunskapscentrum om Kina, UI.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2025 har varit ett år av krig, konflikter och oro på många ställen i världen – men i mörkret finns ljusglimtar. I Mellanöstern har terrorstämplade PKK lagt ner sina vapen, i Moldavien stod folket emot rysk påverkan i höstens val och på flera håll i världen ser vi unga vuxna som under namnet Gen Z höjer sina röster mot sociala orättvisor och politiska system. Nu summerar vi året som gått, med nedslag i frågor som ger hopp för framtiden. Medverkande:Ola Westerberg, redaktör för UI:s tidning Utrikesmagasinet.Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, UI.Fanny Wallberg, samordnare vid Centrum för Östeuropastudier, UI.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ukraina skakas av en stor korruptionsskandal i president Zelenskyjs innersta krets. Miljontals dollar har förskingrats inom den statliga energisektorn och flera ministrar, inklusive presidentens stabschef Andrij Jermak, har tvingats avgå. Hur ser korruptionen ut i Ukraina egentligen? Och vad betyder den här skandalen för Ukrainas dröm om ett EU-medlemskap?Medverkande:Klara Lindström, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på UI.Ulrik Åshuvud, generalsekreterare för Transparency International Sverige.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I en ny läcka med bilder på över 10 000 döda fångar, framkommer nu nya bevis mot den tidigare diktatorn Bashar al-Assads styre i Syrien. Det avslöjar UI:s tidning Utrikesmagasinet i dag i ett stort internationellt journalistiskt samarbete under namnet Damaskus-dossiern. Varför är de här bilderna viktiga? Och vad kan de få för konsekvenser framåt?Medverkande:Ola Westerberg, redaktör för UI:s tidning Utrikesmagasinet.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.