Vad innebär det att vara woke? Språktombolan 23

Vad heter universum i plural? Heter det seminarie eller seminarium i singular? Hur uttalas prostata? Och hur böjs ord som schema, tema och forum i plural? Här samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om latinska och grekiska lånord i svenskan.

Hur går det till att ta reda på vilken pluralform ett ord har? Vilka pluralformer är lämpliga i olika sammanhang när det finns flera att välja mellan? Hur används ord som mango och policy i plural? Och vad finns det för knep att ta reda på pluralformen när det aktuella ordet saknas i ordböckerna? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om principer för att välja pluralform när valet inte är helt självklart.

Varför väljer någon att läsa Svenska Akademiens ordlista från pärm till pärm? Hur sällsynt är det med fel i ordlistan? Och vilka blir nyheterna i den nya upplagan av SAOL som utkommer i början av 2026? Här samtalar Louise Holmer, huvudredaktör för SAOL, med Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om arbetet med den kommande upplagan.

Är orden samma och likadan alltid utbytbara? Vad är det för skillnad mellan själv och ensam? Och varför uppfattar många själv som mer positivt laddat än ensam? I det här avsnittet samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om ord som ligger nära varandra i betydelse.

Hur ska olika företags logotyper skrivas i vanlig löptext? Hur ska varumärken som Iphone och Powerpoint hanteras? Och när ska det vara versal och när ska det vara gemen i olika typer av sammanhang? I det här avsnittet samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om olika typer av skrivsätt.

Vad betyder det att vara woke? Är det ett svenskt eller ett engelskt ord? Och hur förhåller sig woke till politiskt korrekt? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om ett lånord som ofta hörs i samhällsdebatten.

Vad avslöjar dialekterna om svenska språkets historia? Hur ser dagens dialektsituation ut? Och hur kommer framtidens svenska dialekter att låta? I det här avsnittet av Språktidningens podd samtalar Erik Magnusson Petzell, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om vad övergången från de och dem till dom i talet kan betyda för skriften, om framtiden för skorrande r och om göteborgarna någon gång kommer att tala stockholmska. Här skriver Erik Magnusson Petzell och forskarkollegan Jenny Nilsson om dialekterna och språkhistorien: https://spraktidningen.se/artiklar/dialekterna-avslojar-historien/

Är det bättre att skriva influerare, stalkare och gromning än influencer, stalker och grooming? Hur böjs influencer? Och varför är vissa engelska lånord så svåra att hantera i svenskan? Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson samtalar om försvenskningar av engelska lånord.

Bör det heta kommittén är försenad eller försenade? Är det grammatiken eller semantiken – alltså betydelsen – som ska styra böjningen? Språktidningens chefredaktör Anders Svensson och Språkrådets chef Lena Lind Palicki samtalar om synen på grammatisk och semantisk kongruens.

Varför blir det så missvisande när SVT talar om att hälften av svenskarna som drunknar ändå överlever? Hur kommer det sig att fackspråkliga termer ofta har betydelser som skiljer sig från hur samma ord används till vardags? Här samtalar Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, och Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, om skillnader mellan fackspråk och allmänspråk.