Vad är frontallobsdemens? Medicinvetarna #175

Det är mycket tal om vikten av återhämtning idag och rekommendationen är ofta att göra saker som ger energi. Men vad händer egentligen i kroppen när vi känner oss energiska eller, tvärtom, har brist på energi? Det undrade en lyssnare. Professor Mats Lekander svarar.

Sänkt empati, personlighetsförändringar och hämningslöshet är utmärkande för personer som drabbats av frontallobsdemens. Det är ett samlingsnamn på flera neurodegenerativa sjukdomar som drabbar hjärnans främre delar. Hör professor Lars-Olof Wahlund berätta om riskfaktorer, symtom och hur forskarna försöker hitta behandling.

En lyssnare hörde av sig med en fundering om hur det kan komma sig att personer inte väcker sig själva när de snarkar så att alla andra blir störda. Psykologidocent Kerstin Blom, som bland annat använder KBT för personer som har störd sömn, förklarar i avsnittet.  

Få klagar på psykoterapi men forskning har visat att i cirka 10 procent av fallen mår patienten faktiskt sämre av terapin. Forskaren Sven Alfonsson har undersökt vilka faktorer som får patienter att avbryta terapi. Hör honom också berätta om vilka olika former av psykoterapi det finns, hur man ska veta om psykoterapeuten är bra och hur man studerar effekterna vetenskapligt.

En lyssnares familjemedlem är drabbad av den ovanliga demenssjukdomen CADASIL. Finns det forskning som kan ge nytt hopp om bot? Docent Helena Karlström, som forskar om sjukdomen, berättar vad vi vet idag.

En rad faktorer påverkar vår tillit till människor i vår omgivning, exempelvis personlighet, tidigare erfarenheter och fördomar. Hör forskaren Philip Pärnamets berätta mer om vad som avgör om vi litar på andra och hur man kan undersöka saken vetenskapligt. Att rasera tillit kan gå fort men vägen till förnyat förtroende kan vara lång, menar han.

  En lyssnare föddes som tvilling och de båda syskonen drabbades av graviditetskomplikationen tvillingtransfusionssyndrom. Forskaren Cecilia Pegelow Halvorsen berättar om tillståndet, då den ena tvillingen får (för mycket) blod från sitt syskon, och hur det kan behandlas - redan i magen.  

Chansen att överleva ett hjärtstopp är mycket högre inom vården än utanför, men ändå dör två av tre som drabbas. Det finns flera skäl till det, bland annat att många drabbade befinner sig i livets slutskede. Hör professor Therese Djärv berätta om hur forskning och bättre rutiner har förbättrat möjligheterna att rädda fler.

Rädd för spindlar? Det är en av de vanligaste fobierna som enkelt kan behandlas bort med en tre timmar lång session. Men många drar sig för att söka hjälp då behandlingen innefattar nära kontakt med spindlar. Hör forskaren Philip Lindner berätta om spindelfobi och hur virtual reality-teknik kan användas för hjälpen ska nå fler.

I höstas kom nyheten att förekomsten av hudcancer minskar bland yngre i Sverige. På senare år har diagnosticeringen och behandlingen av melanom förbättrats mycket, men det finns väldigt goda skäl att hålla koll på sina hudförändringar ändå. Hör docent Hildur Helgadottir berätta om det aktuella forskningsläget. Sola inte, är hennes bästa tips.