Vetenskapsradion

En protestvåg sveper över världen. Men när plakat om arbetslöshet, korruption, levnadskostnader och skolsystemet blandas med Palestina, klimatet och bensinpriserna kan det bli svårt att få genomslag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Unga demonstrerar i hundratusental på gatorna i Paris och övriga Europa, i Asien, Afrika och Sydamerika. I några fall har det övergått i våldsamheter. På andra håll så har de fått regimer att falla, och till och med vunnit val. Det har varit ett år av manifestationer och det talas om en ”generation z” som har fått nog.Vi frågar oss vad som ligger bakom den globala protestvågen, vad som förenar och skiljer rörelserna i de olika länderna, och varför det nu återigen är Frankrike som är epicentrum för protestskalven.Protestforskaren Katrin Uba säger att det blir ett dilemma för demonstrationerna om de växer inte bara i antal medverkande utan även i antal budskap.Medverkande: Katrin Uba, professor i statskunskap vid Uppsala Universitet; Laurent Frajerman, sociolog med inriktning på sociala rörelser knuten till forskningscentret Cerlis, Paris; samt några personer engagerade i proteströrelserna i Frankrike och Italien.Reporter i Neapel: Lena NordlundLjudtekniker: Nils LundinProgramledare: Björn Guné[email protected]: Lars Broströ[email protected]

Kartläggning av 2 800 medicinstudenter i Uppsala visar hur tuberkulos, krig och fältsjuka satte punkt för många liv alltför tidigt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bo Lindberg har i inskrivningsliggare och material från studentnationerna i Uppsala kunnat följa medicinstudenter genom tre sekler, från 1600-talets prästhem till 1800-talets växande studentliv. Kartläggningen av 2 800 personer visar hur riskerna ofta följde med yrkesvalet. Omkring fem procent uppges ha dött i tuberkulos, samtidigt som diagnostiken var osäker och dödsorsaker ibland skrevs som ”tärande sjukdom”.Krig återkommer som en annan förklaring till tidiga dödsfall. Under Gustav III:s krig mot Ryssland kallades studenter ut som fältläkare och dog ofta inte av skador, utan av fältsjuka – diarrésjukdomar kopplade till dålig hygien. Samtidigt förändras läkarutbildningen: medikofilen införs som förberedande steg, humoralpatologin och behandlingar som åderlåtning tappar mark, och kirurgi blir en del av studierna.I materialet syns också enskilda människoöden, som den första kvinnan som skrevs in på läkarutbildningen i Uppsala efter att universiteten öppnats för kvinnorReporter: Cecilia Ohlé[email protected]: Lars Broströ[email protected]

Stridsvagnsspår och explosioner skapar livsmiljöer för sällsynta växter och insekter. På Smålands skjutfält trivs arter som annars riskerar att försvinna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 18/11-2025.Krig i Europa och det svenska försvaret ökar sin aktivitet. Fler skott avlossas, fler granater sprängs, och stridsvagnarna dundrar fram och spränger sönder och river upp djupa sår i naturen på de svenska övningsfälten.Det här är bra för försvaret av Sverige, men naturvården gynnas också.Vi följer med biologen och insektsforskaren Niklas Johansson ut på Skillingaryds skjutfält i Småland där många sällsynta växter och djur gynnas av militärens aktivitet.Reporter: Gustaf [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Urfolksforskning strävar efter nya metoder och samiska röster i processen, från forskning om samer till forskning med och av samer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskningsantologi ”Marken, vattnet och tankarna” har tagits fram i samband med ”Sanningskommissionen för det samiska folket”. Den samlar ett femtiotal forskare som beskriver forskning i Sápmi på ett populärvetenskapligt sätt, där historieprofessorn Gunlög Fur och docenten Anna-Lill Drugge varit ett par av redaktörerna.Forskarna sätter fokus på hur kunskap om Sápmi har producerats och använts. Historiskt har forskning varit tätt sammankopplad med svensk samepolitik, rasbiologi och skolreformer som nomadskolan. Konsekvenserna blev bland annat en statlig uppdelning mellan renskötande samer och andra samer som skulle assimileras, en konfliktlinje som fortfarande märks.Antologin tar också upp begreppen inre kolonisering och svensk kolonialism. När silverfynd väckte det svenska styrets intresse på 1600-talet knöts resurser och krigsekonomi samman med ambitioner om kristendom och ett ”civiliserat” levnadssätt, samtidigt som samiska röster och anspråk trängdes undan. Tidiga empiriska skildringar, som Lapponia, byggde på insamlat material via präster och samiska utsagor, men genom ett tydligt utifrånperspektiv.I dag växer urfolksforskning som vill flytta tyngdpunkten från forskning om samer till forskning med och av samer, med nya metoder och större utrymme för samiska perspektiv. Ett exempel är samarbeten mellan klimatforskare och renskötare, där kunskap om snötäcke och lavar kan förfina prognosmodeller för klimatförändringar. Samtidigt pekas blinda fläckar ut: samiskt liv utanför samebyar och historien i sydsamiskt område är fortfarande sämre kartlagt.Medverkar i samtalet gör Gunlög Fur, professor i historia vid Linneuniversitet samt Anna-Lill Drugge, docent i samiska studier vid Umeå universitet. Tyra Fjellgren och Mirja Fjellgren Utsi, från ungdomsorganisationen Sáminuorra, längtar efter att flera ska lära sig väldigt grundläggande saker om den samiska kulturen. De båda läste upp vittnesmål när Sanningskommissionen överlämnade sin slutrapport i Staare/Östersund till kulturminister Parisa Liljestrand 30 september 2026.Reporter: Annika Ö[email protected]: Lars Broströ[email protected]

Nu är det hög tid att byta till vinterdäck. Men vid valet av däck finns det mer att fundera på än valet mellan dubbat och odubbat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När första snön kommer blir det rusning till däckverkstäderna. Men då bör vinterdäcken såklart redan sitta på. Enligt däckbranschen är det när dygnets medeltemperatur går under 7 grader som det är dags att byta.Varför just då? Och om man kör på dubbfria däck, varför måste man byta över huvud taget?Vi tittar närmare på vad som skiljer sommardäck och dubbfria vinterdäck - och får höra hur man vet om de dubbfria vinterdäcken är tillverkade för nordisk vinter. Inte alla däck som är märkta med alptopp och snöstjärna och därför är lagliga i Sverige är faktiskt anpassade för vårt klimat.Vi besöker VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut i Linköping, och träffar forskningsledaren Mattias Hjort.Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

FN:s möte om biologisk mångfald, COP 17, är avslutat. Vetenskapsradions Sara Sällström listar tre saker att ta med sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. FN:s stora möte om biologisk mångfald, COP 17, har avslutats i Jerevan i Armenien. Världens länder har stämt av hur arbetet går med de globala naturmålen till 2030 – målen som ska bromsa förlusten av arter, ekosystem och livsmiljöer. I programmet går vi igenom det viktigaste att ta med sig från mötet: glappet mellan löften och åtgärder, den svåra frågan om pengar till naturvård, naturskadliga subventioner, framsteg för restaurering och skydd av natur – och den oväntade diskussionen om vetenskapens roll i FN-förhandlingarna. Reporter: Sara Sällströ[email protected]/producent: Lars Broströ[email protected]

”Eva” snubblade i en butik och bröt lårbenshalsen. Det visade sig att hon blivit benskör. Varannan kvinna och var fjärde man får sköra ben. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251124.Benskörhet är en folksjukdom som kommit i skymundan, säger äldreforskaren Karin Modig. Det finns läkemedel som stärker skelettet. Men det är vanligt att den som brutit sig inte får någon uppföljning. I Vetenskapsradion berättar Karin Modig vad man kan göra själv för att minska risken för benbrott och vad som saknas i vården för att fler ska få hjälp.Medverkande:”Eva” som brutit sig flera gångerKarin Modig, epidemiolog och äldreforskare vid Karolinska institutet.Reporter: Cecilia Ohlé[email protected]: Lars Broströ[email protected]: David [email protected]

Regeringen vill nå 110 procents minskning till 2050. CCS, bio-CCS och Direct Air Capture lyfts, men tekniken är dyr och omogen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Danmark rankas bland de mest ambitiösa länderna i klimatpolitiken och har satt ett tydligt mål om minusutsläpp. Regeringens plan är en 110 procents minskning av utsläppen 2050 jämfört med 1990, alltså att mer koldioxid ska tas upp än släppas ut. Bakgrunden är en växande insikt om att 1,5 gradersmålet kommer att överskridas och att nettonoll inte räcker för att vända temperaturökningen.För att nå dit pekas flera spår ut. Elektrifiering av transporterna har gått snabbt, med 68 procent elbilar bland nya bilar. Samtidigt lyfts infångning och lagring av koldioxid, CCS, fram för industrier som har svårt att ställa om. För minusutsläpp diskuteras även Direct Air Capture and Storage och bio-CCS, men tekniken beskrivs som kostsam och fortfarande inte färdig att användas i stor skala.Den största knäckfrågan är lantbruket, som står för omkring en tredjedel av utsläppen. I den gröna treparten från 2024 har stat, lantbruk- och naturorganisationer enats om åtgärder som även ska förbättra vattenkvalitet och biologisk mångfald. Där ingår bland annat en växthusgasskatt på djur från 2030, ny skog och återvätning av utdikade marker.Reporter: Daniel Värjö[email protected]: Lars Broströ[email protected]: David [email protected]

Frågan är hur mycket tillgänglighet vi vill ha när ökad uppkoppling samtidigt kan göra samhället mer sårbart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Digital service ska vara enkel, men varje ny uppkoppling kan också bli en angreppspunkt. Efter IT-attacken mot Svedala drogs internetkabeln ur och systemen stängdes ner. Kommunen tvingades jobba utan uppkopplade datorer och mobiler, med papper och penna i delar av verksamheten och utskrivna backup-pärmar inom äldreomsorgen. En tillfällig hemsida sattes upp för att guida invånare till telefonkontakt när mejlen inte fungerade.Samtidigt ökar attacker mot kommuner och regioner kraftigt, enligt SKR, och tempot drivs upp av AI som kan automatisera sökandet efter svagheter och testa enorma mängder angreppsvarianter på kort tid. Händelser som läckta personnummer i Danmark och ett AI-intrång i Australiens sjukförsäkringssystem visar hur brett hotet slår.Regeringen har gett Myndigheten för digital förvaltning i uppdrag att utreda en gemensam digital ingång till offentlig service, ibland kallad medborgarappen. Idén är att samla vägar in till exempelvis bygglov och skolkontakter, men en samlad ingång kan också bli en känsligare måltavla. Nationellt cybersäkerhetscenter pekar på behovet av konsekvenstänk och riskbedömning: vad måste fungera, vilken information är skyddsvärd och vilka system bör vara isolerade, särskilt operativ teknik och styrsystem.I programmet hörs:Johan Thulin, cybersäkerhetsstrateg på SKR (Sveriges kommuner och regioner), Viktoria Hagelstedt, avdelningschef på DIGG (Myndigheten för digital förvaltning), Anne-Marie Eklund Löwinder, oberoende säkerhetsexpert, John Billow, chef för NCSC (Nationellt cybersäkerhetscenter), Mikael Asplund, biträdande professor i datavetenskap vid Linköpings universitet och avdelningschef för avdelningen Cybersäkerhet på Institutionen för datavetenskap och Johan Lundgren, kommundirektör i Svedala.Reporter: Anders [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Han öppnade en ny väg in i hjärnans mysterier. Nobelpristagaren Karl Deisseroth skapade forskningsfältet där ljus kan styra nervceller - optogenetik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En urgammal alg som alla trodde var ointressant har lett fram till ett sätt där forskare kan styra nervceller i levande djur. Allt i från törst, hunger eller viljan att ta hand om sin avkomma kan påverkas.Möt psykiatrikern och bioingenjören Karl Deisseroth vid Stanford University i Silicon Valley i USA som vill hjälpa patienter med psykiska sjukdomar. Han är en av tre som tilldelas 2026 års nobelpris i fysiologi eller medicin.Han upptäckt har gett nya ledtrådar till hur känslor, trauman och psykiska sjukdomar uppstår.Forskningsfältet kallas optogenetik eftersom det handlar om både ljus och genredigering.Hör om ett enkelt experiment som du kan testa på en vän.Reporter: Annika Ö[email protected]: Lars Broströ[email protected]