”Valfläsk genom tiderna”

Hur oroliga ska vi vara för minskande kreditspreadar? Makrorådet slår fast att "det inte är över förrän det är över", och förklarar hur det amerikanska skuggbanksystemet kunde växa sig så stort. Dessutom kommer Kristin Magnusson Bernard kommer med "observation från verkligheten" – det vill säga ett USA utan officiell statistik och Andreas Wallström har träffat verklighetens folk – 32-åriga ingenjörer – och undrar om vi överdrivit effekten av tullarna?

Trots fina septembersiffran: för tidigt ropa hej om inflationen, Frankrikes politiska kaos fortsätter: så slår det mot grannländerna och Sverige. Och så får vi veta varför svenska långräntor stiger mest i Europa och en hela havet stormar-spaning om den amerikanska arbetsmarknaden. Som bonus: likheterna mellan EU i dag och Göteborg på 1970-talet."

Ett ovanligt nyhetstungt råd avhandlar utnämnandet Anna Breman till ny centralbankschef på Nya Zeeland. En Champions League-övergång, konstaterar Claes Måhlén. Men vem ersätter Breman och vad händer nu med balansen i Riksbanken? Susanne Spector hävdar att vi har mindre lågkonjunktur än vi tror, varnar för en bubbla i guldpriset och slår fast att hushållens återhämtningsfest inte blir så festlig.

Viktor Munkhammar ställer sig i studion tillsammans med poddkollegan Gunnar Harrius för att reda ut Riksbankens ovanligt intressanta räntebesked.

Riksbankschefen kommer till studion för att ge sin syn på det ekonomiska läget. När kan räntan sänkas? Kommer den expansiva budgeten spä på den inflation som blivit oväntat svår att skaka av sig? Och hur orolig är han för den amerikanska centralbankens oberoende? 

Därför kommer globala långräntor att fortsätta upp, därför är ekonomer arga på budgeten och därför ska Riksbanken strunta i hur regeringens skattesänkningar påverkar priserna. Dessutom: Kristin Magnusson Bernard spekulerar i hur inflationschocken kommer att påverkar framtidens penningpolitik och Andreas Wallström hittar äntligen hem i inflationsmålsdjungeln. Och så får vi den kompletta listan över 2000-talets valfläsk och ett besök bakom kulisserna på finansdepartementets budgetavdelning.

Håller Donald Trump på att ta makten över penningpolitiken? Försöket att sparka Lisa Cook tyder på det, men räcker det för presidenten? Och ska vi lita på att marknaden – på hästrygg och med klubba i hand – ser till att USA inte spårar ur? Marknaden, i form av Anna Hammer, är på plats för att svara – och spanar dessutom kring slutet på amerikansk exceptionalism. Kvar i USA frågar sig Olof Manner hur mjuka Jerome Powells signaler i Jackson Hole egentligen var? På hemmaplan: Vem ska dra det tunga lasset i Sverige – Riksbanken eller regeringen? Och kan vi hoppas på en höststorm för konsumtionen, eller kommer fönstret fortsatt lämnas på glänt?

Med nuvarande opinionstrend har Sverige 2035 bytt kronan mot euron, ekonomiskt skrämmande hög ålder på den typiska tysken och därför sänker Riksbanken räntan i nästa vecka. Kristin Magnusson Bernard och Andreas Wallström ser också en strukturellt starkare krona framför sig när svenskarna börjar flytta hem det mycket stora sparandet i utlandet och pekar ut 9 juli som sommarens viktigaste datum. Och så önskar Makrorådet glad sommar!

Makrorådet med skuld- och räntetema: Inget av de stora ratinginstituten ser längre USA som en toppkredit och underskotten växer. När börjar det brännas på allvar? I Sverige verkar det senaste kvartsseklets trend av sjunkande skuldsättning vara över, med ökade försvarsanslag som viktig orsak. Är det rimligt, och hur ska ett svenskt försvar finansieras långsiktigt? Dessutom varnar Annika Winsth för att se dagens boräntenivåer som höga och Johan Javeus kommer med valutabaserade semestertips.

Någon handelsfred råder inte men efter den senaste tidens besked åtminstone en mer verklighetsförankrad amerikansk tullpolitik. Det värsta elementet - osäkerheten - består dock, säger Anna Hammer. Nu riktas blickarna mot tioårsräntan och budgeten. På hemmaplan är det nu uppenbart att det är sänkt ränta som gäller om något ska ske med penningpolitiken. Och så tar Olof Manner med oss på en ekonomisk-geografisk seglats genom Nordostpassagen.