588. Vikingarnas debut? Lindisfarne 793

Svärds- och yxhugg. Skäggiga barbarer som invaderar de fromma munkarnas heliga kloster. Sommaren 793 kliver vikingen in i den skrivande kristna världens historia. Men var plundringen av Lindisfarne år 793 början på något helt nytt — eller bara ett dramatiskt ögonblick i en förändring som redan pågick? I det här avsnittet dissekerar vi den händelse som ofta pekas ut som startskottet för vikingatiden. Vi följer spåren bakåt genom handel, hallkultur, elitkonkurrens och skeppsteknologi för att förstå varför nordbor plötsligt dyker upp i de europeiska källorna. Vikingar, ABBA och engelska småkungadömen i denna histpodpärla.--Läslista (bl a)Eriksson, Kristina Ekero, Vikingatidens vagga: i vendeltidens värld, Första utgåvan, Natur & Kultur, Stockholm, 2021.Harrison, Dick & Eriksson, Kristina Ekero, Vikingaliv, 2. utg., Natur & Kultur, Stockholm, 2017.Larsson, Mats G., Tre gälder i England: i vikingarnas kölvatten över Nordsjön, Atlantis, Stockholm, 2008.Price, Neil S., Ask och Emblas barn: vikingarnas historia, 2 uppl., Daidalos, Göteborg, 2025. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Text och bokstäver är mycket äldre, ändå känns det som att de är förenade med boken. Men när uppfinningen boken anlände var det faktiskt en revolutionerande behändig teknik som förändrade mycket för människan. Den var förstås länge extremt dyr, men i det här avsnittet (346) från 2021 följer vi boken från dess födelse via boktryckarkonsten som gör den billigare - till de digitala efterföljarna. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kolet är fossiliserat solsken. En svart sten som värmt våra hem, drivit våra maskiner, byggt våra städer och förändrat världen mer än något annat naturmaterial. I det här avsnittet följer vi människans relation till kolet från Karbons sumpiga skogar via kinesiska smältverk och romerska gruvor till den brittiska industrialiseringen och ångmaskinens genombrott.Det är berättelsen om hur energi blev makt – och hur samma kraft som skapade moderniteten också lade grunden för några av våra största miljöproblem. Kolet är både vår bästa vän och vår värsta fiende. Spänningen mellan dessa krafter har vi levt med i 500 år.Läslista:Dartnell, Lewis, Ursprung: hur jorden formade oss, Första upplagan, Volante, Stockholm, 2021.Freese, Barbara, Coal: a human history, Basic Books, New York, 2016.Högselius, Per, Gräv upp, hugg ned, pumpa ut: människan och naturresurserna under 5000 år, Historiska media, Lund, 2025. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur hamnade några av världens bästa hockeyspelare i Borås och Östersund? I detta specialavsnitt följer vi spåren från Sovjetunionens statskontrollerade idrottssystem till svenska ishallar under systemets sista år. Det blir berättelser om superstjärnor, lokala eldsjälar, kulturkrockar och vad som händer när ett imperium börjar falla sönder — och konsekvenserna når ända till division 2 i Jämtland.Vi möter bland andra Nikolaj “Drutten” Drozdetskij och Vladimir Krutov, två spelare från den legendariska Röda maskinen, vars liv tog oväntade vägar när järnridån började spricka. Ett extraavsnitt om hockey, historia och människor i övergången mellan två världar.Läslista:Axelsson, David & Rydén, Johan, Den osannolika övergången: Så hamnade världsstjärnan i Borås, Borås Tidning, 2020. Axelsson, David & Rydén, Johan, En världsstjärna till reapris: ”Det kommer aldrig att hända igen”, Borås Tidning, 2020. Axelsson, David & Rydén, Johan, ”Polisen tittade på Nik, det blev inga böter, däremot fick han skriva autografer…”, Borås Tidning, 2022. Axelsson, David & Rydén, Johan, ”Rykten sa att den ryska maffian tog livet av Nik”, Borås Tidning, 2022. Henrikson, Malin, När Drutten fick mig att gråta av förnedring, Borås Tidning, 2020. Sportbilder vi minns: Hockeybomben som slog ned i Östersund – Vladimir Krutov intog Z-hallen: ”Den största värvningen i svensk idrottshistoria”, Östersunds-Posten, 2020. Wennerholm, Mats, Den nya friheten blev för mycket för Krutov, Aftonbladet/Sportbladet.Wennerholm, Mats, Det var alltid då, då – och no problem, Aftonbladet/Sportbladet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter att den andra delen av året 1655 varit ofattbart framgångsrikt för Karl X Gustav och den svenska armén i Polen, hopar sig orosmolnen runt nyåret 1656. Det är trilskande kloster som vägrar kapitulera, det leder till uppror i hela Polen och så måste det hanteras. Rätt vad det är sitter svenska armén instängd i södra änden av landet. Snart förlorar dessutom Arvid Wittenberg Warszawa varpå han bärs giktbruten iväg till en fånghåla för att dö. Allt har gått illa. Men kungen vägrar se allt i svart, han tänker återta huvudstaden!Bli prenumerant för ca 36 kr/månaden och lyssna på extraavsnitt samt vanliga avsnitt utan reklamavbrott.https://historiepodden.supercast.com/Läslista:“Ofredsår” - Peter Englund“Den oövervinnerlige” - Peter Englund“Karl X Gustav: en biografi” - Björn Asker“Karl X Gustavs krig” - Claes Göran Isacson“Svenska slagfält” Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi åker till Kenya på 1950-talet och följer det uppror som rasade mot britterna där. Detta under en tid då hittills inga kolonier i afrikanska subsahara ännu frigjorts, och britterna var inte riktigt inställda på att det var dags för något sånt. Det blir blodigt. Dessutom hamnar vi hos historikernas hantering av det hela i efterhand, vad visste man egentligen i England under efterkrigstiden om alla metoderna för att slå ner upproret, och vad visste man om lägren? Vem som egentligen forskat fram vad blir i sig en stötesten när en amerikanska dyker in på scenen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Så tar vi äntligen tag i det trassliga nystan som det Polsk-svenska kriget under 1650-talet utgör. Tanken var att avgränsa oss till dragkampen om Warszawa, det gick sådär. Det växte helt väntat till att omfatta betydligt mer, och i slutändan avhandlar detta och nästa avsnitt det första krigsåret från 1655 - till sommaren 1656. Den polska huvudstaden kommer byta ägare 3 gånger innan vi är klara, och slutligen ytterligare en gång innan kriget ebbar ut 1657. I det här avsnittet följer vi resonemangen om motiven för krig och sedan den svenska invasionen och krigsframgångarna under hösten 1655. Bli prenumerant för ca 36 kr/månaden och lyssna på extraavsnitt samt vanliga avsnitt utan reklamavbrott.https://historiepodden.supercast.com/Läslista:“Ofredsår” - Peter Englund“Den oövervinnerlige” - Peter Englund“Karl X Gustav: en biografi” - Björn Asker“Karl X Gustavs krig” - Claes Göran Isacson“Svenska slagfält” Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta dramatiska avsnitt möter vi Olympe de Gouges – dramatiker, pamflettist, salonnière, abolitionist och feministisk pionjär. Född som oäkta dotter i sydfranska Montauban tog hon sig hela vägen till Paris intellektuella salonger och revolutionens politiska centrum. Hon skrev pjäser, affischer och pamfletter om rättvisa, frihet och jämlikhet – och om kvinnors rätt att överhuvudtaget räknas som medborgare. Idéer som var mycket kontroversiella i ett Frankrike där makten snabbt gled från kung till gata till skräckvälde.Detta är berättelsen om en människa som älskade revolutionens ideal – men avskydde dess blodtörst. Som försvarade kungamakten när republiken krävde absolut lydnad. Som skrev att då kvinnor får beträdda schavotten har de också medborgaren rätt att rösta i val. En av dessa två företeelser blev hon närmare bekant med än den andra.----Läslista:Laestadius Larsson, Anna, Alla dessa djefla qvinnor: berättelsen om de första feministerna, Piratförlaget, Stockholm, 2022.Harrison, Dick, ‘Feministen förlorade huvudet i giljotinen’, Svenska Dagbladet, 28 april 2021.Gålmark, Lisa, ‘Historisk amnesi och progression: fallet Olympe de Gouges’, Tidskrift för genusvetenskap, 2018:1 (vol. 39), s. 106–114.Ekerwald, Carl-Göran, Frihet, jämlikhet, broderskap: ett försök att förstå franska revolutionen, Ny utg., Karneval, Stockholm, 2013.BBC Radio 4, In Our Time: “Olympe de Gouges”, 21 april 2022, BBC Sounds (Podcast) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dags att lägga räls, binda ihop landet och ja...nästan iallafall...grunda det moderna Sverige. För detta krävs att vi återvänder till 1800-talets andra hälft och det tidiga 1900-talet då rallare rullade ut järnvägen. Det var en tid då landet ständigt förbättrades, med hårt arbete och dålig kost slet de i sitt anletes svett vilket gjorde att både gods och passagerare kunde transporteras runt i ett mer sammanhållet effektivt land. Ett samhälle som härigenom blivit bättre än det var före dessa generationer. Allt om det här avhandlas i avsnitt 280 från 2019. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi gav oss ut i det balkanska snöovädret för att leta både OS-guld och poddguld. Vi fann kanske både och! OS i Sarajevo 1984 har sagts vara det sista bra som hände i Jugoslavien, på det temat har balkankännaren Robin inte helt oväntat ganska mycket att säga om allt från landet Jugoslavien till IOK. Daniel snöar istället in på backhopparidoler och sekundstrider i skidspår och skridskobanor. I slutändan får vi en inblick i Robins hockeykarriär med en gammal sovjetisk "nästan"-demon-tränare på isen. Det blir som en lång, härlig och kall uppladdning inför vår samtids stundande vinter-OS. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.