Tiktok köps av Oracle – blir plattformen Trumps nya maktverktyg?

Vad blir trenden nästa år? Kommer sociala medier att förändras eller har vi bara sett början på mängden AI-videor som kan spridas? I årets sista avsnitt spanar vi mot 2026 och vilka tekniska utvecklingar som är att vänta.

Musik genererad av AI har tagit sig in på både Billboards och Spotifys topplistor. Det här har väckt både förundran och kritik inom musikbranschen som menar att upphovsrätten är hotad. Men är det så illa? Medverkande är Palle Dahlstedt, tonsättare och professor i interaktionsdesign vid Göteborgs universitet och Paulina Modlitba, AI-expert.

Händer det att du då och då lägger ifrån dig mobilen efter en timmas skrollning med en känsla av att du slösat tid? Då är du inte ensam. Som tur är finns det andra som uppskattar tiden du lägger på skärmen; nämligen plattformarna som du skrollar på. I veckans avsnitt av Fabriken fokuserar vi på ekonomin bakom vår uppmärksamhet och hur vår tid och data genererar stora inkomster för techbolagen. Gäster är Gunnar Harrius, ekonomijournalist på Dagens Industri och teknikreportern Henning Eklund från podden Tech brief.

Lust att lämna över shoppingen till din AI? I USA är det redan möjligt att låta sin chatbot göra inköp åt en för att effektivisera köpprocessen. Hur fungerar en AI-agent och kommer ett smidigare sätt att konsumera öka våra utgifter eller blir AI-agenten lösningen på våra slösiga köpvanor? Gäster är konsumtionsforskaren Katarina Graffman och AI-experten Paulina Modlitba.

Tiktoks försäljning av den amerikanska algoritmen väntas snart vara i hamn. Nästa år är planen att teknikentreprenören Larry Ellison ska ta över ägarskapet, vilket ger företaget Oracle inflytande över hur data lagras och algoritmen styrs. Ellisons nära band till Donald Trump har fått spekulationerna att dra igång; kan köpet innebära att Tiktoks flöde anpassar sig efter presidentens preferenser? Gäster är Sophia Sinclair från SvD-podden Techbrief och USA-kännaren Jakob Stenberg som driver podden Kongressen.

Lanseringen av Sora 2 och vår ökade användning av AI lämnar avtryck på klimatet. Men vad innebär det när man pratar om AI:s klimatavtryck? Den här veckan kollar vi närmare på AI-klippens klimatutsläpp och om nöjet är värt priset vi betalar. Vi vänder också på myntet: på vilka sätt kan AI bli klimatets räddare och hur kan man använda AI på ett klimatsmart sätt? Med techstrategen Paulina Modlitba och Frida Berry Eklund, medgrundare till Klimatkollen.

Att tillbringa för mycket tid framför skärmen är ett problem i alla åldersgrupper. I en del länder finns numera diagnosen ”social media disorder” som behandlas likt andra beroenden med KBT och avgiftning. Står Sverige näst på tur för en diagnos? Gäster är Sissela Nutley som är forskare i kognitiv neurovetenskap på Karolinska institutet och journalisten Irena Pozar. Programledare Emilie Roslund.

Sedan Elon Musk tog över X har plattformen kämpat med användarantalet, speciellt här i Sverige där svenskarnas närvaro minskat markant de senaste åren. Den primära anledningen tycks, enligt rapporten "Svenskarna och internet", vara Elon Musk själv och hur hans förändringar på plattformen skapat ett hårdare samtalsklimat. Kan de hatiska tongångarna bli slutet för X i Sverige? Medverkar gör Christian Christensen, professor i journalistik, och Måns Jonasson från Internetstiftelsen. Programledare Emilie Roslund.

Efter att Anna-Karin Hatt lämnat sitt partiledaruppdrag har det hårda samtalsklimatet diskuterats vitt och brett. Många har pekat på sociala medier och menar att förklaringen finns i deras algoritmer som "belönar" innehåll som triggar negativa känslor. Men kan det även vara så att svenska nyhetsmedier nyttjar den här algoritmen när de delar artiklar på sociala medier? Vi ringer runt till cheferna på Sveriges största mediehus för att höra hur de ser på sitt eget ansvar för samtalsklimatets utveckling. Gäst är Irena Pozar och programledare är Emilie Roslund.

De senaste månaderna har cyberattackerna mot företag och offentlig sektor ökat i antal, där Miljödata och fackförbundet Vision bara är några exempel. En av anledningarna till ökningen kan förklaras genom den snabba utvecklingen av AI, som gjort angreppen både snabbare och mer svårupptäckta. Med tanke på den raska utvecklingstakten ställer vi oss frågan: Hur ska vi som samhälle lyckas skydda oss mot hackarnas nya supervapen. Är det ens möjligt att hinna ikapp?