Går skolattacker att förhindra?

Skolan ska vara en plats där elever ska känner sig trygga. Men ibland bryts den tryggheten av något av det mest skrämmande vi kan föreställa oss – grovt våld och skolattacker. Dessa typer av händelser kan skapa mycket oro och rädsla, men det är också viktigt att veta att de på många sätt skiljer sig åt på väsentliga plan.

När politiker blir mer synliga, till exempel under valår, ökar också deras utsatthet för hot och hat. Hösten 2025 meddelade Centerns partiledare Anna-Karin Hatt att hon lämnade sitt uppdrag, just på grund av den stora otrygghet som dagens samhällsklimat skapade. Vad gör sånt med demokratin, och med viljan att engagera sig?

Tidigare har tjejer i de kriminella miljöerna ofta beskrivits som ostraffade och passiva som förvarar droger, vapen eller pengar. Nu ser forskare och polisen en annan utveckling, där unga tjejer med lång trasslig bakgrund beställer eller själva utför grova våldsbrott. Hur går det till när flickor och unga kvinnor hamnar i grovt kriminella miljöer? 

Många i Sverige är oroliga för brottsligheten i samhället. En Brå-undersökning från hösten 2025 visade att majoriteten av Sveriges befolkning upplever att brottsligheten på nationell nivå har ökat under lång tid. Men hur ser egentligen utvecklingen för brott ut i Sverige idag? I det här avsnittet tittar vi närmare på brottsutvecklingen i Sverige sedan 2006. Medverkande: Bror Schylander, utredare på Brå, Sofie Lifvin, utredare på Brå, Max Åkerwall, polisområdeschef Stockholm Syd och Elin Bohman, pressekreterare på Brå.

Då och då förekommer att media rapporterar om välfärdsbrott. Men vad är det egentligen? Vilka är det som drabbas och vilka konsekvenser kan det få? Hur kan man arbeta förebyggande mot välfärdsbrott i exempelvis en kommun? Vi hoppas kunna reda ut en del frågetecken kring detta tillsammans med Vi har också med oss  och . Medverkande: Åsa Winfridsson, utredare på Brå. Carl-Fredrik Norgren, trygghetschef och säkerhetschef i Smedjebackens kommun. Eva-Karin Karlsson, säkerhetschef i Ljungby kommun. Samtalsledare: Monica Landergård, pressekreterare, Brå

Det här avsnittet handlar om när barn under 15 begår brott och i vissa fall mycket allvarliga brott. Medverkande: Monika Karlsson, utredare på Brå. Maria Melin från Myndigheten för delaktighet. Emma Nord, socionom som arbetar med unga i kriminalitet. Samtalsledare: Monica Landergård, pressekreterare, Brå Relaterad rapport: Barn under 15 år som begår allvarliga brott

Det här avsnittet handlar om Brås statistik över konstaterade fall av dödligt våld, men även om utvecklingen av dödligt våld över tid. Medverkande: Jan Lundbeck, statistiker, Brå Klara Hardilova Selin, utredare, Brå Samtalsledare: Monica Landergård, pressekreterare, Brå Relaterad statistik: Konstaterade fall av dödligt våld

Hatbrott och rasism mot samer och andra nationella minoriteter är inte ett nytt fenomen. Men vad är det för typ av hatbrott, i vilka sammanhang sker de och vilka konsekvenser kan utsattheten få för den som drabbas? Och hur kan vi minska och förebygga den här typen av hatbrott? Medverkande: Lou Huuva, utredare, Brå Moa Nordin, utvecklingsledare, Länsstyrelsen i Stockholm Katarina Hällgren, frilansjournalist och chefredaktör för den samiska ungdomstidningen Nuorat Samtalsledare: Monica Landergård, pressekreterare, Brå Relaterad publikation: Hatbrott mot samer  

Skjutvapenvåldet i den kriminella miljön har ökat sedan 00-talet. Vi ser också en förändring av de sammanhang där skjutningarna äger rum och vilka som blir måltavlor. I det här poddavsnittet pratar vi bland annat om vilka faktorer som har bidragit till ökningen av skjutvapenvåldet i de kriminella miljöerna; hur miljöerna är organiserade och hur ökningen av skjutvapenvåldet sett ut i olika delar av landet. Vi resonerar också kring vad som kan göras för att minska skjutningarna.   Medverkande: Henrik Angerbrandt, utredare samt Mariana Dufort, utredare, båda från Brå. Samtalsledare: Monica Landergård, pressekreterare, Brå. Publicerad: 3 oktober 2024 Relaterad publikation: Ökningen av skjutvapenvåld i Sverige

Bedrägerier är den brottstyp som har ökat mest i Sverige under de senaste åren och under 2023 anmäldes fler än 200 000 bedrägeribrott. Utsatta brottsoffer drabbas ofta av både stora ekonomiska förluster och känslor av skuld och skam. Under 2023 publicerade Brå en rapport om bedrägerier mot privatpersoner som bland annat visade att den brottsförebyggande verksamhet som bedrivs i dag inte är i närheten av tillräcklig för att komma till rätta med brottsproblemet bedrägerier mot privatpersoner. Sedan dess har flera nya initiativ och åtgärder föreslagits eller lanserats, från både banker och regeringen. Kommer åtgärderna att räcka för att minska bedrägerierna?   Medverkande: Anna Horgby, utredare, Brå Niklas Wykman, finansmarknadsminister, (M) Anna Löfdahl, tf. förbundssekreterare, PRO Peter Göransson, senior advisor, Bankföreningen Samtalsledare: Karin Svanberg, enhetschef, Brå.