Vad är rationalitet (rational choice)

Vad har gränsen för funktion och varför är det viktigt att förstå dess roll i politiken? Hur upprätthålls gränser och hur hänger gränser och makt ihop? Tove pratar med Johanna Pettersson Fürst, docent i statsvetenskap, om gränsen som en utgångspunkt för det internationella samhället. I avsnittet nämner Johanna professor John A. Agnew och professor Stephen D. Krasner.

Vad är offentligt etos och varför är det viktigt för legitimiteten i en demokrati? Kajsa diskuterar offentligt etos med Shirin Ahlbäck Öberg, professor vid Statsvetenskapliga institutionen.

Integration är ett begrepp som ofta dyker upp i mediedebatten, särskilt i samband med migration. Men vad är det egentligen? Lutz föreslår en definition som utgår ifrån att det är en process av ömsesidig anpassning. Samtidigt menar han att integration är ett brett och multidimensionellt begrepp som är svårt att mäta och svårt att uppnå i praktiken. Tove pratar med Lutz Gschwind om ett begrepp där detaljerna blir viktiga.

Med begreppet institution kan vi mena många saker men vad är den minsta gemensamma nämnaren? Vad är skillnaden mellan formella och informella institutioner och vad menar Elin att begreppet informella institutioner kan hjälpa oss att förstå? Tove pratar med Elin Bjarnegård. I avsnittet hänvisar Elin till boken Governing the Commons: The Evolution of Institutions for Collective Action av Elinor Ostrom.

Vilken är oppositionens roll i en demokrati och varför är den så central? Kajsa har pratat med Thomas Persson, docent och universitetslektor vid Uppsala universitet, om en av demokratins grundpelare som det enligt Thomas forskats för lite om.

Vad är poängen med att tänka på individer inom politiken som rationella? Varför ska vi ändå inte anta att politiken styrs av egoism och vad menar Leif att strukturteoretiker missar?  Johan pratar med Leif Lewin, skytteansk professor emeritus i vältalighet och statskunskap, om vad vi menar med rationalitet och rational choice inom statskunskapen.

Varför håller diktaturer ibland val? Och vad är det för skillnad mellan en auktoritär och en totalitär diktatur? Kajsa pratar med Li Bennich-Björkman, skytteansk professor i vältalighet och statskunskap, som reder ut begreppet diktatur och oroas över hur detta styrelseskick breder ut sig mer och mer. I avsnittet nämns Lis bok Bakom och bortom järnridån Li hänvisar till databasen Varieries of Democracy och statsvetaren Adam Przeworski.

Vad är det bästa med polarisering och vad finns det för faror? Och vad är det för skillnad på åsiktspolarisering och affektiv polarisering? Johan pratar med Maria Nordbrandt Bergström om ett begrepp som det pratas allt mer om.

Olle Folke förklarar hur mandatfördelningen går till i Sverige och berättar att det är lite feltänkt men fungerar riktigt bra ändå. Johan får en hel del att hålla reda på. Bland annat: Mandat: plats i församling som riksdagen, fullmäktige eller Europaparlamentet. Vid val till riksdagen är det totalt 349 mandat, varav 310 fasta valkretsmandat och 39 utjämningsmandat, eller fler om det behövs. Valkrets: Valkrets är ett geografiskt avgränsat område som har ett bestämt antal mandat i församling som väljs. (När Johan börjar prata om valdistrikt är det valkrets han borde ha sagt!)

Varför kan inte den svenska bostadspolitiken låna fritt bland goda exempel från andra länder? Och varför kan politiska system vara svåra att förändra även när de är ineffektiva? Johan pratar med Bo Bengtsson, seniorprofessor i statsvetenskap, om hur stigberoende kan förklara utvecklingen och om vad som får aktörer att följa gamla stigar.