Win-win för Johan Holmqvist och vattenmiljön

Att bevattna vall ökar skörden, sparar pengar och är dessutom bra för vattenskyddet, eftersom en frisk gröda gör att mindre näring läcker ut i vattendragen. Vattenpodden har intervjuat Carl Andås, som sommaren 2021 undersökte utfallet av vallbevattning på två åländska mjölkgårdar.   Utgivare: Ann Nedergård, Ålands Vatten, vattenskydd.ax Intervju & produktion: April Kommunikation

Att hålla efter sina diken är bra på många sätt. Grödan på åkrarna mår bättre, växtnäringsläckaget minskar och lustgasavgången minskar. Ändå vill det inte alltid bli gjort. I det här avsnittet av Vattenpodden hör du Jenny Jochnick, åtgärdssamordnare vid Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund, som berättar allt om dikesunderhåll.   Utgivare: Ann Nedergård, Ålands Vatten, vattenskydd.ax Intervju & produktion: April Kommunikation

Granlids på Vårdö är en av Ålands äldsta äppelodlingar med anor från 1943, då större delen av äppelträden i Finland frös och förstördes. Våren 2020 stod gårdens senaste projekt färdigt – en våtmark på en halv hektar där både kricka, skrake och gräsand redan har flyttat in. I det här avsnittet av Vattenpodden hör du Maria Granlid och Kalle Koivisto berätta om hur de arbetar för att skydda vatten och miljö i sina odlingar.   Utgivare: Ann Nedergård, Ålands Vatten, vattenskydd.ax Intervju & produktion: April Kommunikation

En nyanlagd våtmark, precisionsodling på intuition eller med teknisk hjälp och helt skippade växtskyddsmedel. Harry Söderberg och Oscar Sandén är två av Ålands bärodlare som bägge drar sitt strå till stacken för att minska näringsförlusterna från jordbruksmark. I det här avsnittet av Vattenpodden pratar vi om vattenskydd och vattenanvändning inom den växande bärodlingen på Åland.       Utgivare: Ålands Vatten Ab/vattenskydd.ax Intervjuar gör: Anna Karlsson, April Kommunikation

På Åland odlas över 70 procent av alla äpplen i Finland och både frukt- och bärodlingen är en stadigt växande gren inom lantbruket. Men hur arbetar man i de här odlingarna för att näringen ska stanna där den ska vara och inte läcka ut i våra vattendrag? I det här avsnittet av Vattenpodden intervjuas Pernilla Gabrielsson som är frukt- och bärodlingsrådgivare vid Ålands Hushållningssällskap.

Ålands Vatten och vattenskydd.ax ordnade i oktober 2020 demodagen "Vad händer när analyslabbet flyttar ut på åkern?" för att sätta fokus på vikten av en välmående jord som håller näringsämnen och hushåller med vatten på ett bra sätt. Ju bättre jorden mår, desto bättre är det också för vattenskyddet. Huvudperson för dagen var Jussi Knaapi, agronom, lantbrukare och expert på jordhälsa, som föreläste och demonstrerade sin markskanner och diverse analysmetoder. I detta avsnitt pratar vi med Jussi, men också med Ann Nedergård, projektledare för vattenskydd.ax, Patricia Wiklund och projektledare för Hungry for Saltvik samt med Stefan Rumander, vd för Fastighetsverket på Åland och Dennis Grönroos, växtskyddsrådgivare vid Ålands Hushållningssällskap.

Med Raseborgs å rinner årligen upp emot 4000 kg fosfor till den skyddade inre skärgården i södra Finland, ett havsområde med exceptionellt dålig ekologisk status. – Vi har lyckats skapa diskussion mellan markägare, odlare, myndigheter och experter som tidigare inte har haft några kontaktytor, berättar Minttu Peuraniemi, tidigare projektledare. Projektet Raseborgs å har som mål att minska näringsbelastningen från ån till Finska viken betydligt. Minttu var med och startade arbetet och berättar här om vad som är på gång.     (Minttu Peuraniemi har sedan september 2020 gått vidare till nya arbetsuppgifter inom Raseborgs stad och agronomen Sara Vaskio har tagit över som projektledare för projektet.)

Från förbättrad markkemi på mikronivå till minskade fosforutsläpp och bättre jordhälsa. Strukturkalkning är en metod med god utväxling, om den används på rätt jordar. Jens Blomquist, Skånebaserad agronom, växtodlingsrådgivare och doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet berättar allt om strukturkalkning.  

Efter den torra sommaren 2018 anlade Johan Holmqvist på Södergårds i Hammarland en bevattningsdamm och skyddade samtidigt vattendragen runt omkring med en sedimenteringsdamm. Här berättar han hur det går till och vad han ser för fördelar med projektet.

– Istället för att säga till lantbrukarna att det är ni som sitter på alla möjligheter här, så har man snarare belastat dem med en massa dåligt samvete för att det är de som förstör vattendragen, säger Line Strand, växtodlingsrådgivare vid Hushållningssällskapet i Uppsala. Strukturkalkning och andra vattenskyddsåtgärder – varför ska lantbrukaren ägna sig åt sådant? Vattenpodden ringde upp Line Strand för att prata om lantbruk och vattenskydd.