Skogen & Människan

Vi har fått lära oss att daggmasken är bra för marken och jorden. Den luckrar upp, blandar om och skapar näring. Den är odlarens bästa vän. Men dyker den upp i skogen kan den bli en ostoppbar skadegörare, visar forskning. I USA och Kanada har man redan omvärderat synen på daggmasken. Här varnar man för den och ser den som invasiv. I nationalparker är det förbjudet att ta med den in när du tex ska fiska. Även i Sverige finns tecken på att daggmasken kan förändra skogar i grunden.– Om jag ser en daggmask i skogen blir jag nervös säger Adrian Wackett, markforskare från Minnesota.Daggmasken äter upp det skyddande lövlagret och tar död på skotten och undervegetationen. Den hjälper till att sprida invasiva växter, driver på torka och förändrar ekosystem i grunden.I det här avsnittet av Skogen och Människan träffar Daniel Stjärna ”maskpojken” från Minnesota som varnar oss; Stoppa masken om ni vill skydda naturen!Följ med till en granskog och jaga ”badass-maskar” med hjälp av svidande senapsblandning. Vad gör egentligen maskarna där nere? Jonatan Klaminder, professor i skoglig marklära vid SLU tar upp maskens dolda liv till ytan och låter oss höra det unika ljudet av en daggmask som gräver sig fram i jorden. Medverkande: Jonatan Klaminder, professor i skoglig marklära vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Adrian Wackett, doktorand i geovetenskap vid Stanford Doerr School of Sustainability, USA.Programledare är Daniel Stjärna, kommunikatör vid SLU. Producent Stina Näslund, tekniker Astrid Ankarcrona. Podden görs i samarbete med produktionsbolaget Filt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Extremregnen blir allt vanligare och kraftigare. Skogen och marken klarar inte att ta upp så mycket vatten på en gång. I stället drar vattnet med sig vägar och rinner in i byggnader.- Det var ju explosionsartat. Det låter grovt, men det gick verkligen jättefort. Det kom inte in eller ut något alls, alla vägar var av, säger Erik Sundin.Erik bor i Skorped i Ångermanland, en ort som fick känna av extremväder i september 2025. Regnet vräkte ner under sex timmar, vägarna eroderade sönder och skars av. Hela samhället isolerades från omvärlden. Vattnet fick även tågrälsen att flytta sig. Ett tåg spårade ur och tågvagnar föll i vattnet.- Vattnet har en förmåga att göra saker i landskapet som är svårt att förutspå ibland. Det är enorma krafter som ligger bakom här, säger skogsprofessorn Hjalmar Laudon.I det här avsnittet besöker Daniel Stjärna Skorped ett år efter översvämningarna. Det mesta är återställt, men minnena av katastrofen är många.Hur kan vi minimera riskerna att drabbas när nästa skyfall kommer? Vilken roll spelar vårt brukande av skogen för hur stora skadorna blir? Hur kan vi förutse vattnets väg genom landskapet när himlen plötsligt öppnar sig igen?Medverkande: Per Åström och Erik Sundin som bor i Skorped och som deltog i återuppbyggnaden av vägarna i samhället.Hjalmar Laudon, professor i skogslandskapets biogeokemi på SLU i Umeå.William Lidberg, docent i markvetenskap på Institutionen för skogens ekologi och skötsel på SLU i Umeå. Han forskar om hur modern modellering med AI-utvecklade kartor, smartare vägtrummor och bättre markplanering kan hjälpa oss att styra vattnet rätt innan katastrofen är ett faktum.Programledare är Daniel Stjärna, kommunikatör på SLU. Producent Stina Näslund, tekniker Astrid Ankarcrona. Podden görs i samarbete med produktionsbolaget Filt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att dra till skogs är ingen idé om du vill undvika krigets fasor. I det moderna kriget syns du överallt. Däremot har skogen en viktig roll i totalförsvaret.I det här avsnittet ger sig Daniel Stjärna ut i det gröna tillsammans med Michael Malm från Försvarsstabens strategienhet för att utforska skogens roll i händelse av krig.Michael avfärdar skogen som en bra flyktort. Drönare, flygplan med värmekameror och satelliter gör att du syns överallt, säger han. Däremot behöver du fundera över vad din roll är när kriget kommer. Skogsbruket, med virke och vägnät och maskinpark spelar avgörande roll för samhällets motståndskraft.Men vad händer med skogen när det blir krig? Skogsforskaren Maksym Matsala forskar om skogen i krigets Ukraina från Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap på SLU i Alnarp. Han berättar om hur kriget i Ukraina slår direkt mot naturen. Skogen förstörs av minor, blir förgiftad eller brinner upp i ohejdbara skogsbränder. Han säger att vi i Sverige borde börja planera för totalförsvaret i skogsbruket redan i dag. Medverkande i avsnittet: Michael Malm från Försvarsstabens stategienhet, Försvarsmakten, Maksym Matsala, skogsforskare från Ukraina på institutionen för sydsvensk skogsvetenskap. vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Programledare är Daniel Stjärna, kommunikatör på SLU. Producent Stina Näslund, tekniker Astrid Ankarcrona. Podden görs i samarbete med Produktionsbolaget filt. Musiken har producerats av Viktor Bergdahl och Aladdin Björstadius. Nyhetsklippen i avsnittet kommer från Sveriges Radio och SVT.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att restaurera skog handlar inte om varsam vård, utan om kontrollerad skada. Genom att döda träd och bränna bark återskapas vitala processer som räddar den biologiska mångfalden.Att ta hand om naturen förknippas ofta med att bevara och skydda. Men när det kommer till skogsrestaurering är verkligheten en annan. För att rädda rödlistade arter och främja den biologiska mångfalden behöver skogen ibland utsättas för kontrollerade störningar – som yxhugg, ringbarkning och eld.I det här avsnittet ger sig Daniel Stjärna ut i skogen för att restaurera tillsammans med forskare från SLU.- Vi är så duktiga på att släcka bränder i Sverige och det är dåligt för de här arterna som har anpassat sig efter den här störningen i tusentals år, säger postdoktor Emelie Fredriksson. Hon forskar om hur man kan efterlikna skogsbrand med till exempel punktbränning.Daniel tycker det känns vemodigt när han höjer yxan och utdelar nådastöten för en gran. Universitetslektor Jörgen Sjögren sätter andra ord på det: - Vi återställer en ordning för en större del av den biologiska mångfalden. Han visar hur man skapar död ved och veteraniserar träd genom katning och ringbarkning.Medverkande i avsnittet: Emelie Fredriksson, Institutionen för vilt, fisk och miljö och Jörgen Sjögren Institutionen för Skogens ekologi och skötsel, båda vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.Programledare är Daniel Stjärna, kommunikatör på SLU. Producent Stina Näslund, tekniker Astrid Ankarcrona. Podden görs i samarbete med produktionsbolaget Filt. Musiken har producerats av Viktor Bergdahl och Aladdin Björstadius. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Klimatet blir varmare och torrare och det är en utmaning för träden och skogen. De trädarter vi känner som typiska svenska kan i framtiden ersättas med andra mer torktåliga.I det här avsnittet besöker Daniel Stjärna en tortyrkammare för träd på Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp.Forskaren Leonie Schönbeck studerar hur mycket torka olika trädarter tål. Hon vill se vad som händer med träden i dödsögonblicket, när de törstar ihjäl. Hon känner sig lite elak säger hon, men det är i ett gott syfte: För att vi ska se vad träden kommer att utsättas för i framtidens klimat om sisådär 50 till 100 år."Jag skulle säga att fram till ganska nyligen så har påverkan varit ganska begränsad, men att vi börjar se effekterna av torkan de sista åren", säger Per-Ola Hedwall, universitetslektor och docent på SLU som jobbar på Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp. Han leder ett projekt där forskarna testar nya kandidater till framtidens torrare och varmare skogar. De ska plantera trädarterna bok, skogsek, bergek, skogslönn, skogslind och fågelbär, tysklönn och tyskoxel från norr till söder för att se hur de klarar de nya klimatutmaningarna.Programledare är Daniel Stjärna, kommunikatör på SLU. Producent Stina Näslund, tekniker Astrid Ankarcrona. Podden görs i samarbete med Produktionsbolaget filt. Musiken har producerats av Viktor Bergdahl och Aladdin Björstadius. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ön ligger mitt i älven i centrala Umeå. Här planeras för höghus och en ny stadsdel som liknar Manhattan i New York. Men en utrotningshotad fågel har satt stopp för planerna. När fågelskådaren Christer Olsson inventerade ön hörde han ett ovanligt trummande ljud. En vitryggig hackspett hade slagit sig ner på ön. Det finns bara femtio stycken av den här arten kvar i Sverige och den skyddas av lagen på flera olika nivåer. Kommunpolitikern Mikael Berglund hoppas att planerna på den nya stadsdelen ändå ska bli av. Kommunen har satsat pengar på att ge fågeln nya, bättre miljöer att leva i och hoppas få fågeln att flytta på sig. I det här avsnittet av Skogen och Människan åker Daniel Stjärna ut till Ön för att ta reda på om det går att rädda både fågeln och bygget. Naturvårdaren och SLU-forskaren Marlene Olsson vill försöka ena de två världarna, en växande innerstad och en hotad fågel som ska leva sida vid sida. I reservatet Stora Tuvan visar restaureringsforskaren Albin Larsson Ekström hur man kan bygga en perfekt skog för att den sällsynta arten ska trivas. Här ligger döda träd huller om buller med olika lövträd och vattendrag. Och hittills har ett par vitryggiga hackspettar setts häcka här. Programledare är Daniel Stjärna, kommunikatör på SLU. Producent Stina Näslund, tekniker Astrid Ankarcrona. Podden görs i samarbete med Produktionsbolaget Filt. Musiken har producerats av Viktor Bergdahl och Aladdin Björstadius. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att tänka cirkulärt, hållbart, återbruka och återvinna är trender som sveper genom samhället. Men gäller det även vår syn på skogens resurser? Tonvis med trävaror och möbler slängs varje dag och bränns upp i våra värmeverk, samtidigt som vi köper nya. Hur ser ett verkligt hållbart byggande ut? Och hur kan framtidens forskning ge vårt trä ett längre liv? Vi följer med hem till snickaren Anton Björklund som tagit återbruk till en helt ny nivå. Elias Ögren Nätfalk vid Gimonäs återvinningscentral avslöjar en extrem effekt av pandemins hemmabyggboom, och vi träffar SLU-forskaren Stergios Adamopoulos som utvecklar helt nya byggmaterial i hopp om att revolutionera träindustrin. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bävern har en stökig historia, och en konfliktfylld nutid. För samtidigt som vår största gnagare skapar livsmiljöer som ingen annan kan den förstöra vägar, erodera järnvägens banvallar och ödelägga skog. Har den en plats i dagens och framtidens skog? Doktoranden Lovisa Hökby berättar om bäverns historia och nutid. Mattias Sundqvist på länsstyrelsen fick oväntad hjälp med en restaurering och forskaren Frauke Ecke visar vad blir kvar när bävern flyttar ut.Programledare är Daniel Stjärna. Podden görs i samarbete med produktionsbolaget Munck. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svamparnas mikroskopiska rike har länge varit en stängd dörr för oss, men nu har forskarna utvecklat en nyckel som tar oss in. Med DNA-teknikens hjälp vänds jakten på nya arter upp-och-ner. Följ med forskaren Mari Jönsson som kartlägger sällsynta arter i ett unikt skogsförsök utanför Gällivare. Anders Dahlberg, professor i mykologi förklarar hur okända arter kan hittas med hjälp av eDNA och Elisabet Ottosson på Artdatabanken berättar om paradigmskiftet i artjakten som utmanar "fruktkroppsgänget". Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sedan decennier tillbaka är almen hotad i Sverige. Vad står på spel? Finns det någon chans att rädda almen från utrotning? Hör Tora Wall om almens kulturhistoriska betydelse, möt Audrius Menkis, som forskar på almsjukan och följ med till Astrid Lindgrens barndomshem där trädgårdsmästaren Cristopher Mörck varje dag oroar sig för att almarna på gården ska smittas.Programledare är Daniel Stjärna. Podden görs i samarbete med produktionsbolaget Munck. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.