Lärare & Forskning

Eleverna i en klass i årskurs 6 fick, som en del av sin svensk- och SO-undervisning, i uppgift att skapa bildspel som jämför Sverige med ett land i en annan klimatzon. När bildspelen utformades gruppvis fokuserade eleverna på texten och lät bilderna komma i andra hand. Det hände också att bilder som eleverna valde inte var relevanta för innehållet och vissa bilder valdes i enbart dekorativt syfte. Forskaren Sylvana Sofkova Hashemi, professor i ämnesdidaktik med inriktning mot svenska vid Göteborgs universitet, konstaterar i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning att uppgiften, att länka samman och överföra faktatext till ett bildspel, skapade tydliga utmaningar för eleverna. Hon konstaterar också att läraren nästan enbart försökte befästa elevernas ämneskunskaper i geografi och återkopplade inte om presentationens utformning. Men i vilka moment av undervisningen hade meningsskapande med olika uttrycksformer kunnat få större utrymme och bidragit till elevernas kunskapsutveckling? Studien presenteras även i artikeln Lärares och elevers design i digitalt multimodalt meningsskapande som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Forskul nr 3, 2025, volym 13. Även Petra Magnusson, Högskolan Kristianstad, och Anna Åkerfeldt, Stockholms universitet, är författare till artikeln. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag. 

Att som lärare i förskolan delta aktivt i en spontan lek och dela med sig av nya, okända begrepp som "spruta" eller "borra" kan leda till att barnen som deltar i leken lär sig och själva börjar använda begreppen. Det visar en studie med flerspråkiga barn på en  förskola. Men vad krävs av läraren för att leken ska bli lärande? Är den språkdidaktiska leken undervisning på samma sätt som i ett klassrum? Kan alla förskolebarn lära av en undervisande lek? Hiba Abou-Taouk, tidigare förskollärare som nu doktorerar vid Göteborgs universitet, Cecilia Wallerstedt, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och Malin Nilsen, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet är gäster i det här avsnittet och svarar på bland de frågorna och många fler. Studien presenteras även i artikeln Narrativ lek som språkutvecklande praktik – Förskollärares stöttning av begreppsbildning hos flerspråkiga barn i förskolan, i den vetenskapliga tidskriften Forskul nr 1, 2026, volym 14. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

I matematikundervisning kan det innebära en särskild utmaning att få elever att förstå och räkna med tal i bråkform. Särskilt knepigt kan det vara för elever att förstå bråktal som delar av en helhet. Att samma bråk, exempelvis en fjärdedel, kan representera helt olika mängder kan vara svårt att förstå liksom att ett större tal i ett bråk kan innebära en mindre andel som att en fjärdedel är större än en åttondel. För att undervisa om bråk i matematik behöver läraren veta om eleven kan urskilja flera egenskaper och principer för bråk, så att eleven kan dra slutsatser även när uppgifterna kräver mer än en viss metod. Hur man som lärare kan bedöma om eleven verkligen förstår matematiken och inte bara tillämpar en metod har forskaren Frida Harvey vid Örebro universitet och läraren Magnus Esbjörner undersökt tillsammans med andra forskare och lärare. De kom bland annat fram till fyra nivåer där elever går från att urskilja och identifiera ett fåtal egenskaper och principer för bråk – till att urskilja flera egenskaper och principer som de kan använda för att dra slutsatser även när uppgifterna kräver mer än en viss metod. Frida Harvey och Magnus Esbjörner är gäster i det här avsnittet av Lärare & Forskning. Studien presenteras också i artikeln Progression i elevers begreppsliga kunskap om tal i bråkform som delar av helhet. Artikeln finns i Forskul nr 2, 2025, volym 13. Även forskaren Anna Teledahl och läraren Samuel von Malortie är medförfattare till artikeln. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

I år är det valår i Sverige och i USA hålls mellanårsval: vilka möjligheter för undervisningen ger ett valår och vilken betydelse har elevers inflytande för deras demokratilärande? I det här avsnittet av Lärare & Forsknings livepodd möts de tidigare lärarna Lisa Isenström, lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, och Ulf Blossing, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, i ett samtal om lärande om demokrati och mänskliga rättigheter, elevinflytande och hur man kan ta vara på ett aktuellt politiskt val. I samtalet besvaras frågor om vilken betydelse det har att ta elevers synpunkter och åsikter på allvar, vad demokrati i klassrummet innebär och hur ett aktuellt politiskt val kan tas tillvara i undervisningen, enligt forskningen. Samtalet spelades in i samband med Lärarnas forskningskonvent vid Karlstads universitet 12:e augusti 2026.  

Inflammation är en grundläggande försvarsreaktion i våra kroppar som elever på vård- och omsorgsprogrammet måste kunna upptäcka och förstå. Om en inflammation inte upptäcks kan det leda till livshotande skador. Men det är en komplex process: den pågår över tid, sker på flera nivåer och blandas lätt ihop med infektion. Lärare som uppmärksammade att elever ofta har svårt att förstå den här processen har tillsammans med två forskare, Maria Christidis och Viveca Lindberg, tagit fram undervisning som tydligt ledde till en ökad förståelse och kunskap. Med den utvecklade undervisningen kunde de flesta elever beskriva symptomen och vad som händer i kroppen. Viveca Lindberg, professor emerita vid institutionen för ämnesdidaktik, Stockholms universitet, och lärarna Louise Aspegren och Lena Jönsson, som båda undervisar på gymnasier i Stockholms stad, är gäster i det här avsnittet och berättar om varför det är svårt att förstå inflammationsprocessen och varför det som lärare är en utmaning att undervisa om den och vad de i undervisningen tillförde för att öka elevernas lärande och förståelse. Studien presenteras också i artikeln Från utsidan till insidan – att förstå inflammationsprocessen. Artikeln finns i Forskul nr 1, 2026, volym 14. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

När en elev ska lösa en uppgift inom de fysiskt gestaltande momenten av teaterämnet, exempelvis samspel, så räcker det inte med att eleven använder ord för att visa sitt kunnande. Eleven måste samspela med sin kropp, med rörelser, och läraren måste i sin tur veta hur kunnandet yttrar sig för att kunna planera undervisningen, ge relevant återkoppling och bedöma eleverna. Pernilla Ahlstrand är teaterlärare och forskar och undervisar vid Göteborgs universitet. I en studie undersökte hon hur gymnasieelevers kunnande i att samspela gick att se och sätta ord på. Pernilla studerade en grundläggande övning i gestaltning som kallas spegelövning där två personer ska följa varandras rörelser: spegla den andre personens rörelser med kroppen. I det här avsnittet av Lärare & Forskning berättar Pernilla Ahlstrand vad det innebär att kunna samspela och hur lärare kan se och bedöma det kunnandet. Pernilla, som genomförde studien tillsammans med ett lärarlag i dans- och teater, diskuterar också svårigheten att överföra kunnande från klassrummet till scenen och hur den överföringen kan hanteras i undervisningen. Studien presenteras även i den vetenskapliga tidskriften Forskul nr 1, 2021, i artikeln Förmågan att kunna samspela – en studie gällande teaterkunnande på gymnasiet  Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag. 

Kan lärare med vissa handlingar få elever i årskurs 2 att ta initiativet och leda utforskandet i matematikundervisningen? Det tog forskare och lärare tillsammans reda på i en studie om undervisning om cirkeln. Exempelvis visade det sig att när läraren medvetet riktade uppmärksamheten mot de geometriska begrepp som var i fokus genom att iscensätta utmaningar för eleverna så ökade elevernas engagemang och de tog initiativ till att utforska cirkeln och de geometriska begrepp som behövs för att beskriva och resonera om den. Det här avsnittets gäster är den tidigare läraren och specialpedagogen Helena Eriksson, som är lektor och forskare vid institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet, och Gunilla Pettersson Berggren som är lågstadielärare och förstelärare med ansvar för forsknings- och utvecklingsarbete på Sjöstadsskolan i Stockholm. Gunilla har även en master i didaktik. Helena och Gunilla berättar om vilka lärarhandlingar som ledde till att eleverna blev mer aktivt deltagande i resonemangen och kunde utveckla en förståelse om cirkeln och de geometriska begrepp som beskriver den. Studien presenteras även i den vetenskapliga tidskriften Forskul nr 3, 2024, i artikeln Lärares möjligheter att främja elevers teoretiska arbete med geometriska begrepp – lärandeverksamhet om cirkel Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag. 

Hur kan man utveckla yngre elevers algebraiska tänkande: att se mönster, samband och förstå regler i matematik? En grupp forskare utformade, tillsammans med lärare på en skola, undervisning för årskurs 1 med syftet att utveckla förståelse för matematik utan att använda siffror. Bland annat användes teorierna bakom så kallad lärandeverksamhet vilket bygger på aktiviteter där eleverna kan utveckla ett behov för att lära.  Ett exempel är kunskap om likhet och likhetstecknet. Studier visar att många yngre, och även äldre elever på skolor i Sverige, uppfattar likhetstecknet som del av en process. I klassrummet med undervisning utan siffror lyckades lärarna skapa en situation där eleverna efterfrågade ett sätt att uttrycka likhet och forskarnas slutsats är att eleverna fick en djupare förståelse av matematik. "Om man jobbar med siffrorna först och inte förstår själva konceptet så finns det en risk att man får en begränsad förståelse av likhetstecknet", säger Inger Eriksson som är professor i pedagogik vid Stockholms universitet och en av gästerna i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning. Marianne Adolfsson Boman var en av lärarna på skolan och gästar också det här avsnittet. Resultatet av studien tyder på att eleverna utvecklade en djupare förståelse tack vare undervisningen med utforskande uppgifter i matematik utan siffror. Studien presenteras också i artikeln Att introducera likhetstecken i ett algebraiskt sammanhang för elever i årskurs 1, i den vetenskapliga tidskriften Forskul nr 10, 2013. Medförfattare är också Anders Jansson, Mona Hverven och Torbjörn Tambour vid Stockholms universitet. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag. 

Att redovisa, hänvisa och resonera om källtexter kan utvecklas med undervisning om så kallad referenshantering. För att utveckla elevers akademiska skrivande genomförde en forskare och två lärare en studie där de tillsammans planerade, genomförde och analyserade undervisning i referenshantering. Tester före och efter undervisningen visade att eleverna bland annat behöver förstå att sättet man använder och redovisar källor på varierar beroende på ämne och texttyp och att det finns olika regler för hur referenser skrivs och för hur man visar på skillnaden mellan egna tankar och andras. Josefin Hellman, forskare vid Södertörns högskola och utbildad gymnasielärare i svenska och psykologi, är tillsammans med Viktor Björklund, lärare i svenska och religion på Anna Whitlocksgymnasium i Stockholm, det här avsnittets gäster. De berättar om slutsatser från studien som exempelvis att det finns vissa kritiska aspekter för lärandet och hur undervisning kan utformas för att göra aspekterna synliga. Studien beskrivs också i artikeln Referenshantering i gymnasieskolan – undervisning för skrivutveckling och diskursiv flexibilitet, i den vetenskapliga tidskriften Forskul, volym 13, nr 1, 2025. Även Cecilia Oskarsson, lärare på Anna Whitlocks gymnasium, är författare till artikeln. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag. 

Vad är undervisningsutveckling och vad ska utvecklas? Ska elevernas eller lärarnas lärande utvecklas och varför vill forskare att lärare ska engageras i forskningsprocessen redan i ett tidigt skede? Vilka mål ska undervisningsutvecklingen sikta mot och hur ska det gå till i praktiken när lärare redan har fullt upp med sin undervisning? Ulrika Bergmark och Ola Uhrqvist år båda tidigare gymnasielärare, men har nu lång erfarenhet av forskning och arbetar nära lärare och klassrum. I det här avsnittet delar de med sig av inspiration, kunskap och erfarenheter som kan hjälpa lärare att ta del av forskningsresultat och kanske själva ta ett första steg mot att delta i forskning. Ulrika Bergmark är professor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet och vetenskaplig ledare vid utbildningsförvaltningen i Piteå kommun. Hon är tidigare gymnasielärare i svenska och religion. Ola Uhrqvist är är tidigare gymnasielärare i historia, religion och filosofi och arbetar i dag med undervisning och kursutveckling på Linköpings universitet där han har lärande för hållbar utveckling i fokus för sin forskning. Ulrika och Ola är det här avsnittets gäster och samtalet spelades in i samband med Lärarnas forskningskonvent – STEM, vid Linköpings universitet i Norrköping den 4:e februari 2026.