På språket

Varje år i december släpper Språkrådet och Språktidningen Nyordslistan. Vad är egentligen ett nyord och vilka ord kvalar in på listan? I det här avsnittet gästas vi av Susanne Haugen för att bland annat spana på vilka ord som lever kvar i språket, vilka som glöms bort och vilka som kan väcka starka känslor.

Hur är det att vänta barn när närmaste förlossningsavdelning ligger flera timmar bort? I det här avsnittet gästas vi av Hanna Morian för att samtala om gravida kvinnors berättelser om ansvar, risker, förberedelser och den känslomässiga bördan av långa avstånd till vården. Genom deras berättelser utforskar vi också vad ordet värdighet betyder inför en förlossning.

Varför heter det syre på svenska men oxygen i så många andra språk? I det här avsnittet gästas vi av miljökemisten Jerker Fick för att samtala om kemins fackspråk, dess historiska rötter och svenskans rebelliska ställning till det standardiserade kemispråket. 

Svordomar och kraftuttryck är rika på nyanser och kan användas som förstärkningsord för att uttrycka känslor och attityder. Hur grova de uppfattas beror ofta på vad som anses vara tabu inom en kultur, religion, eller ett samhälle. I det här avsnittet jämför vi svordomar i svenska, italienska och spansktalande länder.   Gäster är Elena Lindholm och Giovanni Fort, båda vid Institutionen för språkstudier.

Hur påverkar språket patientsäkerheten – och vårt förtroende för vården? I det här avsnittet pratar vi om språkets avgörande roll i mötet mellan patient och vårdgivare. För att kunna fatta informerade beslut behöver patienter förstå vad som sägs – och känna sig trygga i att kunna uttrycka sina behov och önskemål. Anna Sofia Lundgren och Elin Wallner gästar podden för att bland annat diskutera bemötande och hur sättet man pratar om symtom och diagnoser får konsekvenser för hur vården upplevs.

Valdagen den 13 september 2026 närmar sig så i detta avsnitt står språkets roll i politiken i fokus. På språket gästas av Gunilla Almström Persson, Stockholms universitet, för ett samtal om retorik, ordval och tonläge i årets valrörelse. Är motsättningarna större än förr, eller är politiken mer samstämmig än den låter? Och vilka uttryck präglar debatten just nu?

Hur tröstar man en vegan? I vilket land återföds man som hink? Vad sa morsan när hon vann på en trisslott? Svaret på dessa frågor och mer får du i detta avsnitt. Gäst är Mia Svensson, universitetslektor i franska och författare till boken Leken i språket och språket i leken. Tillsammans med Mia diskuterar programledarna Hanna Söderlund och Sandra Lundström varför vissa uttryck och skämt uppfattas som roliga medan andra inte gör det.  

"Homosexsjuka" kallades det i Dagens Nyheter 1982 – det som senare kom att kallas för hiv/aids. Spridningen av hiv i Sverige började, liksom i stora delar av världen, under 1980-talet och utvecklades till en epidemi. Tillsammans med Martina Terrazzano diskuterar vi hur mediebevakningen såg ut i Dagens Nyheter respektive Revolt, vilka mönster som verkar finnas och varför det är viktigt att förstå hur en använder språket under en epidemi.

Den så kallade gröna omställningen i norr har debatterats flitigt i traditionella medier de senaste åren, kanske särskilt i samband med etableringen av batterifabriken Northvolt och stålproducenten Stegra. Industrins expansion framstår ofta som självklar – medan kritiska röster som till exempel rör ekologiska och sociala perspektiv hamnar i skymundan. Tillsammans med Mikaela Wikström Ruona pratar vi om vad en ensidig rapportering innebär för demokratin och för klimatomställningen. 

På vilket sätt använder sig kyrkor och religiösa samfund av sociala medier och varför? Vilka kommunicerar de med? Och finns det något som utmärker kommunikationen? Stefan Gelfgren, docent i religionssociologi, gästar På språket för att diskutera trossamfund på sociala medier.