Moderna tider

Det var i Storbritannien under tidigt 1800-tal som de första tågen började transporteras på järnväg. År 1825 öppnades där också den första offentliga järnvägen med ånglok. Järnvägen skulle snart sprida sig vidare till Europa och världen. Den förändrade formen för hur människor reste och hur varor transporterades. Järnvägen skulle också ha en viktig roll i industrialiseringen. I Sverige stod de första stambanorna klara på 1850-talet. Under 1900-talet skedde stor teknikutveckling. Att tågen kunde drivas med el var en väldigt stor förändring. Även dieslellok och höghastighetståg såg dagens ljus. Gästar Moderna tider gör Henrik Reuterdal. Han är järnvägshistoriker och verksam Järnvägsmuseum. Han driver också en podcast på temat som heter Järnvägshistorier.

Moderna tiders filmklubb är tillbaka! Den här gången tar vi oss an Empire från 2023. Filmen utspelar sig på den danska västindiska ön Sankt Croix år 1848. Hur förhåller den sig till de historiska händelserna, och vad säger den om makt och frihet? Vi tittar närmare på filmens historiska bakgrund och hur den gestaltar ett mindre uppmärksammat kapitel i Danmarks historia. Det blir en del annat också.

Oljekriser har återkommande skakat världsekonomin och förändrat den globala politiken. Under 1970-talet ledde konflikter i Mellanöstern och OPEC:s oljeembargon till kraftigt stigande priser, inflation och ekonomisk stagnation. Senare kriser har visat hur beroende industriländerna är av stabila energileveranser. I dag påverkas oljemarknaden av krig, geopolitiska spänningar, vilket den pågående situationen vid Hormuzsundet tydligt visar. Men också produktionsbeslut och energiomställningen är viktiga faktorer. Trots försök att minska oljeberoendet förblir oljan en strategisk resurs med stor betydelse för världsekonomin. Carl Marklund är tillbaka som gäst i Moderna tider. Han är docent i nordiska studier och filosofie doktor i historia. Hans forskning är bland annat inriktad mot hybrid geopolitik och den nordiska modellen.

Moderna tider beger sig den här gången till Polismuseets magasin i Tumba. Här förvaras delar av museets stora samlingar av föremål som berättar om polisens historia i Sverige. I magasinet finns uniformer, utrustning, fotografier och andra föremål från den svenska kriminalhistorien. Samlingarna speglar polisens vardag, arbetsmetoder och tekniska utveckling, men också olika delar av det svenska samhällets historia. Tillsammans med Polismuseets föremålsintendent Jani Pellikka och författaren, före detta polisen och tidigare gästen i podden Lars-Erik Holländer får vi följa med på en rundvandring bland diverse föremål och höra mer om historierna bakom dem.

Moderna tiders filmklubb är tillbaka! Den här gången tar vi oss an The Imitation Game från 2014. Filmen berättar historien om Alan Turing och hans arbete med att knäcka den tyska Enigma-koden under andra världskriget – en insats som fick stor betydelse för de allierades krigsansträngningar. Hur väl skildrar filmen Turing, kodknäckningen och arbetet vid Bletchley Park? Hur mycket stämmer med de historiska händelserna. Vi tittar också på hur filmen skildrar andra världskrigets Storbritannien och Alan Turings liv och eftermäle. Det blir en del annat också.

Under 1800-talet växte sjukgymnastiken fram i Sverige. En viktig institution var Gymnastiska centralinstitutet som i Stockholm grundades 1813. För att behandla sjukdomar och skador användes rörelse, massage och fysisk träning. 1864 fick kvinnor tillträde till utbildningen, vilket öppnade nya möjligheter till yrkesliv och självständighet. Könsnormer och kamp om professionell status präglade samtidigt yrkets utveckling. Sjukgymnastiken knöts under 1900-talet allt närmare den medicinska vetenskapen och formades till dagens fysioterapi.   Gästar Moderna tider gör Michaela Malmberg. Hon är doktorand i historia vid Stockholms universitet. Hennes avhandling undersöker hur arbetet som sjukgymnast för kvinnor i Sverige utvecklades under 1800-talet och tidigt 1900-tal.   Om du vill stödja Moderna tider med en slant så kan du göra det här: www.patreon.com/modernatide

Mellan 1918 och 1920 härjade Spanska sjukan som värst. Det var en pandemi som orsakades av influensa A-viruset H1N1. Utbrottet sammanföll med slutskedet av första världskriget, vilket bidrog till snabb smittspridning. De drabbade var till skillnad från vanliga säsongsinfluensor till stor del unga och tidigare friska personer. Antalet dödsfall i världen är svårt att fastställa, men har uppskattats till mellan 50 och 100 miljoner.     Gästar Moderna tider gör Therese Nilsson. Hon är professor i nationalekonomi vid Lunds universitet. Hennes forskning är bland annat är inriktad mot hälsoekonomi och ekonomisk demografi.   Om du vill stödja Moderna tider med en slant så kan du göra det här: www.patreon.com/modernatide  

Fram till första världskrigets slut var Libanon en del av det Osmanska riket. Efter kriget hamnade området under franskt mandat, i en process som bland annat hade sin bakgrund i Sykes–Picot-avtalet från 1916. Självständighet uppnåddes 1943. Landet var religiöst och konfessionellt splittrat, vilket bidrog till politiska motsättningar. Detta blev en av bakgrunderna till inbördeskriget som varade mellan 1975 och 1990. Därefter följde omfattande syriskt inflytande och fortsatt politisk instabilitet.   Gästar Moderna tider gör Leif Stenberg. Han är religionshistoriker och professor i islamologi och tidigare verksam vid the Institute for the Study of Muslim Civilisations vid Aga Khan-universitetet i London. I dag är Leif gästprofessor i islamologi vid Centrum för Teologi och Religionsvetenskap, Lunds universitet.

Under slutet av 1800-talet växte kampen för kvinnlig rösträtt fram i Sverige. Kvinnor organiserade sig och krävde politiska rättigheter. LKPR, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt bildades 1902 och blev en viktig kraft. Efter långvarigt opinionsarbete och politisk debatt beslutade riksdagen 1919 om allmän och lika rösträtt, även vissa grupper fortsatt var undantagna. Förändringen kunde för första gången praktiseras i riksdagsvalet 1921.    Gästar Moderna tider gör Josefin Rönnbäck. Hon är universitetslektor i historia vid Luleå tekninska universitet. Hennes forskning är bland annat inriktad mot genus, demokrati och medborgarskap.  

Moderna tiders filmklubb är tillbaka! Den här gången tar vi oss an Dolda tillgångar från 2016. Filmen om Katherine Johnson, Dorothy Vaughan och Mary Jackson, tre afroamerikanska kvinnor vars insatser blev avgörande för USA framgångar i rymdkapplöpningen. Hur väl skildrar filmen de historiska händelserna? Hur skildras tidsandan? Vi undrar förstås också vad Ronny och Fredrik skulle sätta för betyg? Det blir en del annat också.