WeTime – avsnitt 6: Allt fler singlar, färre barn, ensamhet – vart är vi på väg?
I detta sjätte avsnitt av temaserien WeTime fortsätter Solveig Langkilde och Pernilla Rosell att reflektera över kvinnors och mäns inre förvandlingsprocess, med fokus på det skede Martinus kallar "ofruktbarhetens zon". Om den tidigare största lyckan fanns i fortplantningssexualiteten upplever många människor nu en mättnad på traditionella parrelationer och familjeliv. De längtar efter att fritt utveckla sina skapande talanger och efter en en ny kärlek som riktar sig till alla medväsen. Det blir allt svårare att binda sig i familj och vi vandrar då in i en sista övergångsfas mot en fullständig allkärlek. Denna genomgripande förändring kan upplevas som förvirrande. Både kvinnor och män kan uppleva ensamhet, efter många livs trygghet i tvåsamheten och familj. Samtidigt utvidgas också horisonten – inte minst för många kvinnor, vars intellektuella och konstnärliga utveckling begränsades av familj och könsroller. Perioder av ensamhet kan också bidra till ett alltmer intimt Gudsförhållande. Med denna förvandling kommer vi alltmer att uppleva en stor känsla av samhörighet och kärlek till hela universum. ************ I avsnittet nämns följande citat av Martinus: Brev från Martinus till Helmer Fogedgaard (15 maj 1939, utdrag): … När det gäller Er ensamhet, förstår jag Er, mycket väl, käre Helmer Fogedgaard. Den vägen måste alla människor förr eller senare vandra. Alla människor måste gå den vägen förr eller senare. Den utgör den "40 dagars vandringen i öknen" innan den verkliga föreningen med Gudomen kan äga rum. Utan denna vandring skulle ingen få någon verklig träning i att "hellre giva än taga". Det är i denna zon som man lär sig att "ge sitt liv" för att senare kunna "äga det". Men jag har kommit till världen för att göra detta offer, eller den ovannämnda ökenvandringen, lättare för alla efterföljande släkten. Världsåterlösningens strålande ljus kommer att nå fram till "öknens" mest karga och öde raviner. Det kommer att lysa ner i även de djupaste och mörkaste avgrunderna. Och livet kommer att spira fram överallt. Okunskapens nattsvarta dimmor kommer att lätta. Och i förståelsens klara ljus kommer människorna att hälsa "skapelsen av den sanna människan", som de idag korsfäster, med livets största hjärtevärme. Och den sårade flyktingen träder i triumftåg in i "den härlighet som var förberedd för honom, innan världens tillblivelse". Livets Bog, del 1, st. 130 (utdrag): … Men då de nyss nämnda avdelningarna ligger inom en zon i utvecklingen, där det sexuella livet, enligt senare analyser i Livets Bog, genomgår en mycket stor kosmisk förvandling, blir vi vittne till att den så kallade "naturliga" sexualiteten inom denna zon är stadd i kraftig degeneration. Äktenskapen blir därigenom ytliga och olyckliga. Jag har därför kallat denna zon "de olyckliga äktenskapens zon". Den kan i sin tur betraktas som begynnelsestadiet av en annan zon i tillvaron, som jag gett benämningen "ofruktbarhetens zon", eftersom degenerationen här har nått fram till ett stadium där väsendena är helt olämpliga som "äkta män" och "äkta makor". Denna zon utgör enligt kosmiska analyser den verkliga gränszonen mellan den djuriska och den mänskliga sexualiteten. För att förstå detta måste man erinra sig att jordmänniskan, som människa betraktad, ännu inte är identisk med den kosmiska eller fullkomliga människan, utan skiljer sig från denna genom att hon tillhör djurriket och kroppsligt sett ännu bara är ett däggdjur som lever under djurrikets lagar vad kön, befruktning och fortplantning angår. Den fullkomliga människan däremot är ett väsen som lever under helt andra sexuella lagar och betingelser, genom att alla sexuella krafter hos henne är omdanade till anlag som gör hela hennes samlade framträdande till en praktisk uppfyllelse av lagen för tillvaron, och därvid låter hennes medvetandes sol, renad från allt vad djurisk och ofärdig natur heter, såsom kön, svartsjuka och ägandebegär, likt en känsla av Guds närhet lysa värmande och livgivande på allt och alla i hennes omgivning. Skillnaden mellan jordmänniskan och den kosmiska människan ligger alltså huvudsakligen i att den förstnämnda genom sin sexualitet håller sådana anlag vid liv som knyter henne till djurriket, medan den sistnämnda däremot genom sin sexualitet håller sådana anlag vid liv som knyter henne till människoriket. På Martinus Instituts svenska hemsida kan du också läsa Martinus huvudverk Livets Bog samt ett antal andra böcker gratis online på svenska. ************ Om WeTime – vår nya temaserie inom Kosmologipodden Medverkande: Solveig Langkilde och Pernilla Rosell Läs mer om denna poddserie i vårt första avsnitt: Könens upplösning Sänd in era reflektioner! Vi är glada om ni har lust att dela med er av era personliga erfarenheter och ge oss feedback. Hör gärna av er antingen i kommentarsfältet nedanför varje avsnitt på vår hemsida: kosmologipodden.se, eller till Pernilla via e-post, så läser vi era kommentarer inför varje avsnitt ([email protected]). Musik: Lars Palerius. Foto: Marie Rosenkrantz Gjedsted.
