K-podd

Den samiska offerplatsen Unna Sájjva ligger belägen vid en sjö i södraste delarna av Gällivare kommun. År 1915 bestämde sig arkeologen Gustaf Hallström för att gräva ut platsen. Han förde sedan hundratals föremål till Statens historiska museum i Stockholm, där de legat arkiverade fram till nu. Det här avsnittet av K-podd handlar om hur offergåvorna från Unna Sájjva ska få komma hem igen. Riksantikvarieämbetet har haft i uppdrag av regeringen att informera om möjligheten att söka bidrag för återlämnandeprocesser, och erbjuda vägledning till organisationer som företräder de nationella minoriteterna, inklusive urfolket samerna. Ett 40-tal samer från området kring Unna Sájjva med eldsjälen Kerstin Andersson i spetsen, har tilldelats det hittills största bidraget för återlämnande. Tillsammans med Statens historiska museer och Ájjte fjäll- och samemuseum i Jokkmokk ser Kerstin Andersson nu till att offergåvorna får komma hem igen. I K-podd får du höra berättelsen om de tusenåriga föremålen, om utgrävningen mot samernas vilja och om hur det är möjligt att få till ett återlämnande. Kerstin Andersson, Elisabet Regner från Statens historiska museer och Elisabeth Pirak Kuoljok från Ájtte fjäll- och samemuseum delar med sig om sina tankar kring processen. Programledare och producent för avsnittet är Erik Larsson. Vill du veta mer? Du är välkommen på ett webbinarium, tisdag den 24 november. Här presenterar Regeringskansliet, Sametinget, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Riksantikvarieämbetet sitt arbete med minoriteter och återlämnande. Anmäl dig här senast 19 november!   Inlägget K-podd 97: Offergåvorna från Unna Sájvva dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I K-podd avsnitt 96 tar vi oss an stölder av kulturföremål och illegal handel med kulturföremål. Gäster den här gången är riksantikvarie Susanne Thedéen och Peg Magnusson, handläggare på enheten för kulturföremål och samlingar. Vi diskuterar vad som utmärker de typiska tjuvarna och hur den illegala marknaden kan se ut? I avsnittet får du veta mer om några uppmärksammade stölder som skett på senare år, varför insiderbrott på museer är ett återkommande problem och hur nära det egentligen var att riksregalierna sprängdes i småbitar. I podden diskuterar vi även hur kulturinstitutioner kan förebygga riskerna för att utsättas för stölder: – När institutioner upptäcker stölder eller oegentligheter är det viktigt att polisanmäla så fort som möjligt. En preskriptionstid på tio år för många stölder har flera gånger ställt till det i rättsprocesser och gjort det svårt att få till fällande domar, säger riksantikvarie Susanne Thedéen. Podden är producerad och ledd av Emil Schön. När du vill veta mer K-podd 21: Orent mjöl i påsen – om illegal handel med kulturföremål K-podd 47: Plundrade kulturföremål på den svenska marknaden? K-podd 94: Riksantikvarie Susanne Thedéen om fornminnesbrott Stöd för föremålskontroll – ”Due diligence” ID-Art Interpols app över stulna föremål globalt (interpol.int) Lyssna på avsnittet här: Inlägget K-podd 96: Stölder och illegal handel med kulturföremål dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

– Om det blir kris eller krig vill jag göra någonting, inte bara sitta och gömma mig på Kinnekulle. Jag vill hjälpa till. Det säger konstnären och lastbilsföraren Tina Frausin, som nu utbildar sig för att kunna föra kulturarvsföremål i säkerhet. I det här avsnittet av K-podd får du följa med oss till Nybro utanför Kalmar. Här träffar vi Tina, Pernilla Friberg och Simon Boman. Den här dagen övar de på att backa, läsa kartan och att orientera sig med de tunga fordonen på snirkliga småländska småvägar. Nu utan karta och GPS, enbart med korta instruktioner nedskrivna på ett papper. Riksantikvarieämbetet har fått i uppdrag av regeringen att skapa en beredskapsförmåga för att stärka skyddet av kulturarv. Ett led i det är detta samarbete med Bilkåren, där frivilliga lastbilschaufförer utbildas för att kunna forsla undan föremål som ska bevaras för framtiden. Pernilla Friberg med fullt fokus i spegeln under en backningsövning. Simon Boman är på väg in i hytten för eftermiddagens distansorientering. Foto: Emil Schön/Erik Larsson (CC BY) I avsnittet möter vi även Kristin Löfstrand, som arbetar på Riksantikvarieämbetet med vårt regeringsuppdrag om stärkt civilförsvar. Framförallt samordnar hon den del av uppdraget som handlar om säkra transporter. Hon berättar mer om vad det innebär, och om uppdraget i stort. Förutom de föremål som blir aktuella att föras undan kommer det mesta av kulturarvet att behöva skyddas på plats. Här kan du läsa mer om vårt beredskapsarbete. Programledare och producent för det här avsnittet är Erik Larsson. Följ gärna K-podd i din app där poddar finns. Då har du ett digert arkiv att djupdyka i, och du slipper risken att missa kommande avsnitt. Vi har flera spännande ämnen på lut, som alltid om och kring vårt arbete för kulturarvet. Inlägget K-podd 95: Lastbilsförarna som räddar kulturarvet dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I K-podd avsnitt 94 samtalar programledare Emil Schön med riksantikvarie Susanne Thedéen om fornminnesbrott och reglerna kring metallsökare, mot bakgrund av de plundringar som skedde vid Anundshög våren 2025. Samtalet kommer också in på varför vi blir så nedslagna och illa berörda när kulturarvet skadas eller stjäls. Under våren 2025 upptäcktes att någon grävt gropar vid fornlämningen Anundshög i Västmanland, sannolikt i syfte att plundra skyddade föremål. En polisutredning om misstänkt fornminnesbrott inleddes. Många människor blev både ledsna och upprörda över det som hänt. Varför blir vi så engagerade när det gemensamma kulturarvet medvetet plundras eller skadas? – Därför att det i grunden påverkar vilka vi är här och nu, vilka vi har varit och vilka vi kommer att vilja vara i framtiden. Det skulle kunna liknas vid ett inbrott i allas vårt gemensamma hem och vardagsrum. Det blir både personligt och existentiellt, som ett påhopp som kränker såväl vår individuella som kollektiva integritet, säger riksantikvarie Susanne Thedéen till K-podd. Strikta regler kring metallsökare Vid Anundshög användes med alla sannolikhet metallsökare. I Sverige är användandet av metallsökare kringskuret av regler och tillståndsprocesser och i podden förklarar Susanne Thedéen varför det är så. – I Sverige har vi valt en försiktighetsprincip och en ganska restriktiv linje. Här är det förbjudet att utan tillstånd använda metallsökare. Och det här beror ju ytterst på att vi vill skydda och bevara vårt gemensamma kulturarv. För att använda metallsökare inom ett område så måste man söka tillstånd hos länsstyrelsen, och tillstånd får man normalt inte på, eller i anslutning till, en fornlämning, säger riksantikvarie Susanne Thedéen till K-podd: Metallsökare används även i många professionella verksamheter utanför arkeologin, till exempel för att lokalisera ledningar i marken, eller vid brottsplatsundersökningar. Andra myndigheter behöver därför inte ansöka om tillstånd för användning av metallsökare i sin verksamhet. Detsamma gäller för militär verksamhet. Arkeologidagen söndag 31 augusti På söndag den 31 augusti arrangeras Arkeologidagen runt om i Sverige. Välkommen att delta vid utgrävningar, vandra genom fornlämningsområden och lyssna på berättelser med kulturhistoriska teman. På flera platser anordnas också barnaktiviteter. Läs mer om arrangemangen här. När du vill veta mer Kulturarvsbrott berövar oss en del av historien Om fornminnesbrott Om kulturarvsbrott Om metallsökare Lyssna på hela podden här Inlägget K-podd 94: Riksantikvarie Susanne Thedéen om fornminnesbrott dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Detta ska vi fira! Det är precis tio år sedan det allra första avsnittet av K-podd släpptes löst i lurarna. Den gången fick lyssnarna lära känna Riksantikvarieämbetets runologer Laila Kitzler Åhfeldt och Magnus Källström och höra om deras utforskande arbete om runor och ristningar. Vi firar jubileumsavsnittet K-podd 93 med att åter bjuda in dessa båda runologer och be dem att dels blicka tillbaka på tio års runforskning, dels att titta lite extra på Södermanlands runskatter. I avsnittet får du höra hur det lät när K-podd sändes allra första gången. Du får också höra om några av de rungåtor som togs upp den gången, Om Magnus och Lailas samarbete, om skämskuddar och om varför Magnus Källström har Södermanland som ett av sina absoluta favoritlandskap när det gäller olösta rungåtor. Allt om Södermanlands runor Förutom ett jubileumsavsnitt så är K-podd avsnitt 93 också ett avsnitt i vår serie om de olika landskapens runor. I avsnittet refereras till såväl tryckt som digital litteratur om Södermanlands runor. Här kommer en lista på några av de kunskapskällor som nämns: sokisamlingar.sormlandsmuseum.se (sormlandsmuseum.se) Runor som resurs: Vikingatida skriftkultur i Uppland och Södermanland (diva.portal.org) Runstenar i Södermanland – Thorgunn Snædal, Ingegerd Wachtmeister (libris.kb.se) Södermanlands runinskrifter granskade och tolkade av Erik Brate och Elias Wessén. (litteraturbanken.se) Digitala Sveriges runinskrifter – publicerade volymer -Riksantikvarieämbetet Hugget i sten. Kerstin Cassel, Lena Granefelt  (libris.kb.se) Runristare och mobilitet i Södermanland, Laila Kitzler Åhfeldt (diva-portal.org) Elias Wesséns runstensundersökningar i Södermanland 1928 och 1929, Magnus Källström (diva.portal.org) Runor Bildstensdatabasen (gotlandicpicturestones.se)  Sörmländska runor i tusentals bilder – K-blogg – Riksantikvarieämbetets blogg   Inlägget Avsnitt 93: Tioårsjubileum med K-podd – Södermanlands runor dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I K-podd avsnitt 92 fortsätter vi följa Riksantikvarieämbetets projekt ”Räkna med museerna”. Den här gången handlar det om museer och skola. Museer och kulturarvsplatser spelar en viktig roll för skolan – inte bara som ett komplement till klassrummet utan som en lärandemiljö i egen rätt. Det framgår av en forskningssammanställning som Riksantikvarieämbetet har gjort inom ramarna för projektet. I avsnittet möter vi forskaren Eva Insulander, Stockholms universitet, som har forskat mycket kring förhållandet mellan skola och museer. Hon berättar om slutsatser av både sin egen och andras aktuella forskning i ämnet. Vi träffar även Yvonne Andersson på Kulturen i Lund, som berättar hur de byggt upp ett gott samarbete med skolan genom något de kallar för ”Körkort till Kulturen”. ”Körkortet” innebär en fortbildning för lärare som handlar om hur de kan använda sig av Kulturen i Lund i undervisningen. Museerna bidrar med många värden i samhället. Här kan du läsa Riksantikvarieämbetets sammanställning av aktuell forskning kring museer och skola. Läs gärna mer om projektet ”Räkna med museerna” på raa.se och våra tidigare artiklar i serien. Programledare och producent för avsnittet är Erik Larsson. K-podd finns på de flesta plattformar för podcasts. Följ oss gärna, så missar du inga avsnitt! Inlägget K-podd 92: Museer och skola dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I K-podd avsnitt 91 fortsätter vi fördjupningen kring museers arbete och värden i samhället. Projektet ”Räkna med museerna” har kommit fram till frågan om museer och regional utveckling. Nu finns en alldeles färsk sammanställning där Riksantikvarieämbetet går igenom forskning om museers roll i regional utveckling. Texten tar upp museers ekonomiska och sociala betydelse. I K-podd avsnitt 91 får du träffa Christer Gustafsson, professor i kulturvård vid Uppsala universitet.  Christer Gustafsson lyfter särskilt fram frågan hur kulturvården ska kunna hitta samarbeten utanför sin egen sektor för att komma åt resurser som ger utökat skydd för kulturarvet, samtidigt som det ger en större samlad samhällsnytta. Christer Gustafssons forskning inriktar sig på kulturarvet som en drivkraft i hållbar, innovativ stads- och regional utveckling. Han leder det EU-finansierade projektet Be.CULTUOR – innovationer för kulturturism (Beyond Cultural Tourism). I avsnittet medverkar även Maja Heuer, som arbetat som platsutvecklare vid Kalmar läns museum och med projektet ”Places in the making”. Regionens landsbygd och kust- och bruksorter står i fokus när det handlar om att öka medborgarnas delaktighet i beslutsprocesser och i utvecklingen av gemensamma livsmiljöer. Museerna bidrar med många värden i samhället. Här kan du läsa en sammanställning av forskning kring museer och regional utveckling. Läs gärna mer om projektet ”Räkna med museerna” på raa.se och våra tidigare artiklar i serien. Tidigare poddar i serien hittar du här Programledare och producent för avsnittet är Emil Schön. K-podd finns på de flesta plattformar för podcasts. Följ oss gärna, så missar du inga avsnitt! Inlägget K-podd: 91 Museer och regional utveckling dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Välkommen till ännu ett Arkiv special. Vi som arbetar i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, exempelvis genom forskning.  Det är inte så ofta som ni lyssnare får ta del av hur vårt arbete i arkivet kan se ut i praktiken. I det här avsnittet vill vi gärna berätta om hur arbetet går till i ett projekt, som är ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetets arkiv och Kungliga biblioteket. Det handlar om arkivhandlingar som speglar Riksantikvarieämbetets och Vitterhetsakademins äldsta historia, även kallat RiViH-projektet, som ska digitaliseras. Arbetet startade hösten 2024 och ska pågå i två år. Kollegorna Ola W Jensen, forskare och Roger Magnusson, bildtekniker deltar i projektet och kommer i det här avsnittet att berätta om det arbetet.  De svarar på frågor som – varför är delar av materialet arkiverat i Riksantikvarieämbetes arkiv och andra delar av materialet på Kungliga biblioteket? Hur ser både den praktiska och tekniska processen ut?  vilka problem har de stött på? De här och många andra frågor får ni svar på. Varmt välkommen att  lyssna! Programledare är Annelie von Wowern. Avsnittet är inspelat och redigerat av. Roger Magnusson. Redaktör Annelie von Wowern. Producent för K-podd är Erik Larsson. Här kan ni läsa mer om projektet. Under projektets gång publiceras materialet löpande i arkivsök. Se länkar nedan. https://app.raa.se/open/arkivsok/results?arkiv_samling=Antikvitetskollegiet%20och%20Antikvitetsarkivet&searchtype=filter&page=0&pagesize=25 https://app.raa.se/open/arkivsok/results?arkiv_samling=G%C3%B6tiska%20F%C3%B6rbundets%20och%20Jacob%20Adlerbeths%20arkiv&searchtype=filter&page=0&pagesize=25 Inlägget K-podd 90: Arkiv special – Tre seklers historia blir mer tillgänglig dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I K-podd avsnitt 89 fortsätter vi följa Riksantikvarieämbetets projekt ”Räkna med museerna”. Den här gången handlar det om museer och social inkludering. Museer kan spela en betydande roll för att inkludera marginaliserade grupper i samhället, det framgår av en forskningssammanställning som Riksantikvarieämbetet har gjort inom ramarna för projektet. I avsnittet möter vi etnologen Charlotte Engman, som är postdoktor i museologi vid Umeå universitet. Engman har studerat hur museer arbetar aktivt med att få olika grupper att besöka museer och hur museer arbetar med inkludering genom de historieskrivningar och narrativ de använder i programverksamheten. Hon beskriver också vad hon kom fram till i sin avhandling om Etnografiska museets projekt ”Afrika pågår”. Vi träffar även Karolien Jorissen och Elin Eriksson på Eskilstuna stadsmuseum, som arbetade med utställningen “Årby bakom rubrikerna”. Utställningen innebar att invånare i området Årby fick dela med sig av sina erfarenheter av vardagen, bortom rubriker om gängvåld och skjutningar. Museerna bidrar med många värden i samhället. Här kan du läsa en sammanställning av forskning kring museer och social inkludering. Läs gärna mer om projektet ”Räkna med museerna” på raa.se och våra tidigare artiklar i serien. Programledare och producent för avsnittet är Erik Larsson. K-podd finns på de flesta plattformar för podcasts. Följ oss gärna, så missar du inga avsnitt!     Inlägget K-podd 89: Museer och social inkludering dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Det har blivit dags för K-podd att återvända till vår serie om runor i olika landskap. nu har turen kommit till Hälsingland med sina 21 kända runinskrifter. Låt Riksantikvarieämbetets runexperter Magnus Källström och Laila Kitzler Åhfeldt berätta vad som är utmärkande för just Hälsinglands runor. Är den numera försvunna Hudiksvallsstenen inmurad i Hudiksvalls kyrka? Gunnborga den goda är den enda kända kvinnliga runristaren, men var hon verkligen så god som det står på Jättendalstenen som hon ristade? Dessutom får vi en uppdatering kring de senaste ledtrådarna i fallet Kensingtonrunorna. En sak som utmärker Hälsinglands runor att det förekommer ovanligt många stavlösa runor. Stavlösa runor är närmast att jämföra med en runskriftens stenografi. Det är inte för inte som stavlösa runor också går under namnet hälsingerunor. Den stavlösa runraden. Stavlösa runor återfinns i synnerhet i Hälsingland. Programledare och producent för avsnittet är Emil Schön. När du vill veta mer Återupptäckta runor på jätterunstenen i Hälsingtuna Mer om Hälsinglands stavlösa runor K-podd 50: Berättelser om Medelpads runor Inlägget K-podd 88: Hälsinglands runor dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.