Idéburen välfärd

När en förälder hamnar i fängelse drabbas också barnen. Separation, skam och ekonomiska problem kan påverka både skolan, måendet och framtiden. Men får barnen det stöd de behöver? I det här avsnittet möter vi Kristina Antonio, enhetschef på halvvägshusplats Björka Hässelby. Hon beskriver en grupp barn som riskerar att hamna mellan stolarna när Kriminalvården ansvarar för den frihetsberövade föräldern medan stödet till barnet i stor utsträckning ligger hos kommunen. Problemet är inte bara brist på resurser. Barnen måste först identifieras och information behöver nå rätt personer. Samtidigt skiljer sig stödet åt beroende på var i landet barnet bor. Hur långt sträcker sig samhällets ansvar? Är kontakt med en frihetsberövad förälder alltid bra för barnet? Bör föräldrar prioriteras till halvvägshus? Och behövs ett nationellt stödprogram? En slutsats är att bättre samarbete mellan Kriminalvården, socialtjänsten och andra aktörer kan göra stor skillnad. Förälderns fängelsestraff ska inte behöva avgöra barnets framtid.  

Vad händer när en människa plötsligt inte har någonstans att ta vägen? På Piletorp i Lund finns 26 platser för människor som befinner sig i hemlöshet. Här möts personer med missbruk och psykisk ohälsa, men också människor som förlorat sin bostad efter en separation, lämnat ett behandlingshem eller kommit ut från fängelse. I det här avsnittet möter vi enhetschef Malin Norrman och kontaktpersonen Marcus Loos. De berättar om vardagen på ett akutboende där det inte finns krav på nykterhet, om hur man skapar trygghet när många människor med komplexa behov lever under samma tak och varför bemötandet kan vara helt avgörande. Vi pratar också om de små och stora framstegen; en arbetsintervju, ett nytt boende eller en människa som börjar tro på sig själv igen. Och om en viktig tanke i arbetet på Piletorp: bakom missbruk, hemlöshet och psykisk ohälsa finns alltid en människa. Ett avsnitt om hemlöshet, värdighet och vad hjälp till självhjälp kan betyda i praktiken.

Vanja Grkovic från Hammarby Fotboll är gäst och berättar om Samhällsmatchen. Det handlar om att fotbollen används som kraft för trygghet, gemenskap och framtidstro i söderort. Flera tusen unga i söderförort deltar varje år i aktiviteter som spontanfotboll, Eftis och blåljusmatcher. Samhällsmatchen hjälper även unga i jobbträning och arbetar mot kriminell rekrytering bland unga. Det blir ett avsnitt om hur en fotbollsklubb kan bli en social aktör. Vanjas råd till andra klubbar är att våga börja, kroka arm med andra och bygga lokala sammanhang där unga får trygghet, gemenskap och vuxennärvaro.   Slutsatser Fotbollen fungerar som en mötesplats där unga får gemenskap, vuxennärvaro och ett sammanhang. Samhällsmatchen kopplar ihop fritid, trygghet och arbetsmarknad genom initiativ som Eftis, Pepp och Prepp och anställningar för unga vuxna. Pepp och Prepp arrangeras och  utförs ihop med vår initiativpartner Stena Fastigheter En av de största utmaningarna är att arbetet måste vara långsiktigt, lokalt förankrat och tillräckligt starkt för att möta de krafter som drar unga åt fel håll.   

This second episode moves beyond the question of what TFCO is and focuses instead on why it has not yet become widely available in Sweden. While the first episode explained the model, the treatment approach and the outcomes for young people and families, this episode turns to the barriers: procurement, funding, leadership, political will and the need for several organizations to implement TFCO at the same time. Tomas Tränkner speaks with Dirk Kehr from Skyddsvärnet and John Aarons from TFC Consultants about a bold civil society initiative where six organizations are joining forces to make TFCO accessible in more parts of the country. The real tension in this episode is not whether TFCO works, but whether Sweden can build the structure, collaboration and courage required to scale it. 

TFCO, Treatment Foster Care Oregon, is an evidence-based alternative to institutional care for children and young people with serious behavioral and emotional challenges. John Aarons from TFCO and Dirk Kehr from Skyddsvärnet talks with Tomas Tränkner about how TFCO differs from HVB and SiS. The method is focusing on one young person at a time, supported by a trained treatment family, clinical staff, school and biological family. 

Hur skapar man trygghet utan maktutövning? I det här avsnittet möter vi Julio Perez Ramirez som utbildar sig till trygghetsvärd genom Skyddsvärnet. Vi pratar om konflikthantering, låg-affektivt bemötande, psykologi och arbetet med ungdomar i offentliga miljöer som Sergels torg. Julio berättar om utbildningens tre moduler, praktiken ute i skolor och hur man bygger relationer istället för konflikter. Julio berättar också om sina egna framtidsdrömmar, motivation och viljan att hjälpa unga människor bort från utsatthet och kriminalitet.

På Sörgårdens omsorgsboende utanför Umeå får människor med beroendeproblematik ett tillfälligt boende. Enhetschefen Ulrica Forsberg berättar om vardagen där struktur, relationer och medmänsklighet står i fokus. Ulrica berättar om inskrivning, ett boende med rutiner, sysselsättning och att hitta hoppet. Vi pratar om stigmat kring missbruk och hur det försvårar vägen tillbaka. Det handlar om att se människan bakom beroendet och våga tro på förändring även efter många återfall.   Slutsatser Struktur, relationer och små steg i vardagen viktigt i vägen till förändring Stigma från samhället och från individen själv är en av de största bromsklossarna till förändring. Hopp, sysselsättning och ett nytt mål i livet är avgörande för att bryta ett beroende.

Efter år av behandlingar utan verklig förändring nådde Christer Karlsson en punkt där det inte fanns fler ursäkter. Han visste exakt vad han behövde göra.  Ett avgörande steg blev att ta hjälp av en sponsor inom Anonyma Narkomaner (NA) och följa enkla men konsekventa rutiner varje dag.  Det handlade inte längre om att försöka, utan om att göra jobbet med möten, samtal och att vara ärlig.  Christer fick då idén att skapa något som inte fanns, en organisation av före detta kriminella som hjälper andra att bryta mönstret, KRIS, och senare även avhoppare.nu.     Slutsatser 1️⃣ Du vet oftast vad du behöver göra – frågan är om du är beredd att göra det fullt ut. 2️⃣ En tydlig struktur med möten, rutiner och ansvar slår inspiration varje dag i veckan. 3️⃣ Att hjälpa andra kan bli det starkaste sättet att hålla sig själv på rätt väg.

Christer Karlsson har suttit 30 år i fängelse och berättar om ett liv i kriminalitet, missbruk och total känslomässig avstängning. Trots det fanns det en väg därifrån. Han berättar om sin uppväxt i institutionssystemet, tidig drogintroduktion och en identitet byggd på att stå utanför samhället.  Vändpunkten kom inte som en plötslig insikt, utan genom barnen, upprepade misslyckanden och till slut beslutet att ta eget ansvar. Genom tolvstegsprogrammet och disciplin skapade han en ny riktning, och byggde senare organisationen KRIS för att hjälpa andra göra samma resa.  Det här är en berättelse utan filter om skuld, ansvar och vad som faktiskt krävs för att förändra sitt liv på riktigt.    Slutsatser 1️⃣ Förändring sker först när ansvaret flyttas från “någon annan” till “mig själv”. 2️⃣ Motivation räcker inte – struktur, disciplin och sammanhang är avgörande. 3️⃣ Det går att bygga något meningsfullt ur ett destruktivt liv.

Detta avsnitt handlar om Alex och hennes resa från flera år i anstalt till ett självständigt liv med egen bostad, studier och framtidstro. Genom Skyddsvärnet blev ett avgörande telefonsamtal starten på en relation byggd på tillit, ansvar och tydliga ramar. Hon berättar om omställningen från institutionsliv till frihet, ensamhet, överstimulans och ansvar. Men också kraften i att vilja och få rätt stöd. Det här är en berättelse om att våga släppa det gamla, bygga en ny identitet och ta fullt ägarskap över sitt liv.