Hur mår Sverige?

Viola Argus-Zivaljic gästar podden och berättar om den nya utbildningen, Gruppledare för affektskola, som hon leder tillsammans med Sverigehälsan. Vi reder ut begreppen känslor, affekter och emotioner, vilka våra grundkänslor är och varför vi mår bra av att känna till och förstå dem. Vi pratar om relationer och varför det är så viktigt för oss människor och så berättar hon om metoden affektskola som hon verkligen brinner för. Metoden går ut på att öka individens affektmedvetenhet för att bli mer lyhörd för sina egna och andras känslor.Viola är leg. psykolog och leg. psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi och handledare i psykoterapi. Tillsammans med Ralph Svensson undervisar hon gruppledare för affektskola på Sverigehälsan.Läs mer om utbildningen här »InstagramLinkedInFacebooksverigehalsan.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ana Bosnjak som studerat på till stresspedagog på Sverigehälsan gästar och pratar om utbildningen på Sverigehälsan och vad hon gjort sedan dess. Hon har hunnit med en hel del sedan examen i början av 2022. Vi pratar också om att byta riktning i livet mitt i karriären, bestämma över sin egen tid och att skapa sitt drömjobb och mycket mer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johan Waara, leg. psykolog och utbildare i KBT och Peter Stjernfeldt, rektor på Sverigehälsan gästar podden och pratar om hur företag och organisationer kan använda dig av KBT. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Till våren tar Karna Andersson över utbildningsledarrollen för vår grundläggande psykoterapiutbildning med psykodynamisk inriktning. Vad passar inte bättre då än att vi får lära känna henne lite bättre?! Karna är leg. psykolog, leg. psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi och auktoriserad handledare. Hon har arbetat som psykolog inom slutenvården vid SIS, i skola och förskola samt inom primärvården som primärvårdspsykolog. Hon är nu verksam som psykoterapeut och handledare. Hon har tidigare utbildat i utvecklingspsykologi på vår utbildningen och tar i januari över som utbildningsledare efter Paul Benér som lett utbildningen sedan uppstarten 2002.Avsnittet bjuder på en presentation av Karna och hennes tankar om utbildningen, om psykodynamisk psykoterapi. Hur fungerar det med psykodynamisk terapi och när används det? Vad kännetecknar det psykodynamiska perspektivet och vad skiljer terapiformen från andra typer av psykoterapi. Samtalet leds i vanlig ordning av Alice Eriksson, kommunikatör på Sverigehälsan.Vi diskuterar ämnet utifrån frågorna:Vad kännetecknar den psykodynamiska terapin och vad särskiljer den från andra terapiformer?Vilka psykiska besvär och diagnoser behandlas med PDT?Hur går psykodynamisk terapi till? Har det förändrats över tid?Är de olika benämningarna viktiga när man väl möter en klient eller vanligt att man blandar typ KBT, PDT, DBT, ACT?Hur ser framtiden/utvecklingen ut för psykodynamisk terapi, tror du?Måste man arbeta som psykoterapeut efter Sverigehälsans utbildning eller finns det andra användningsområden för de psykodynamiska metoderna/förhållningssättet? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett podcastavsnitt om Trauma och PTSD med Hanna DimbodiusHanna Dimbodius är legitimerad psykolog och certifierad utbildare och handledare i Prolonged Exposure Therapy for PTSD (PE). Hon har länge arbetat med traumatiserade vuxna och barn, såväl inom psykiatri som privat verksamhet. Hanna driver KriTra, Kris- och Traumapsykologi AB och undervisar och handleder både i Sverige och internationellt, till exempel vid Göteborgs Universitet och Karolinska Institutet. Hon gör även uppdragsutbildningar genom United Nations Development Program (UNDP) och inom socialtjänst, psykiatri och primärvård. Vi är också väldigt glada över att ha henne som lärare på vår utbildning inom trauma och PTSD på Sverigehälsan och här gästar hon vår podcast och pratar om just trauma och PTSD.Under avsnittet besvarar Hanna bland annat frågornaVad är trauma?Vad är PTSD?Vilka definitioner finns av de båda?Vad är skillnaden på trauma och PTSD?Vad är komplex PTSD?Hur påverkar PTSD livet för en person?Vad händer i hjärnan vid trauma och PTSD?Hur hjälper man någon med trauma / PTSD?Hur behandlar man trauma?Hur behandlar man PTSD?Varför får man PTSD och varför utvecklar in alla PTSD efter ett trauma?Hur vet man om någon är traumatiserad?Vilka yrkesgrupper arbetar med trauma och PTSD?Vad lär man sig på Sverigehälsans utbildning i trauma och PTSD? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett avsnitt om kris och krisstöd från ett neurobiologiskt perspektiv med Jonas Nordström, PhD. MSc, och lärare på Arizona State University, Phoenix, USA, och har doktorerat i transpersonell psykologi. Han har 15 års erfarenhet av att arbeta behandlande med trauma, kris och depression främst med återvändande soldater. Idag är han också klinisk chef för ett center där de arbetar med såväl som återvändande soldater och personer som har alkoholproblem. Där fokuserar de på att bearbeta från stress och trauma till att bygga upp motståndskraft vilket fungerar effektivt för dessa målgrupper. Jonas är före detta reservofficer och har under flera år tjänstgjort i ett av Försvarsmaktens specialförband. Genom sin yrkeserfarenhet från Balkan och i Afghanistan har Jonas fått träning i och erfarenhet av att hantera akut kris, stress och svåra händelser. Jonas undervisar på vår utbildning i kris och krisstöd tillsammans med Maria Lindhe som ni kan höra i vårt förra avsnitt, Kris – en oundviklig del av livet.I avsnittet berättar Jonas omSin bakgrund som före detta reservofficer i Försvarsmaktens specialförbandSitt arbete med återvändande amerikanska soldater med olika typ av problematik kopplat till traumatiserande händelserNervsystemets olika funktioner vid kris, stress och faraDe neurologiska försvarsmekanismernaKombinationen av att vara professionell och medmänniska vid krisstödAtt förstå sig på det naturliga i återhämtningsprocessenNeurogena skakningar – WabingAtt trauma är snabbaste vägen till visdomUnder berättar och tipsar Jonas om bland annatDjur som skakar efter kris, här kan ni se en isbjörnIntervju med Dr Stephen Porges om polyvagalteorinWabing – neurogena skakningar för människor Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med Maria Lindhe, leg. psykolog och lärare i kris och krisstöd på Sverigehälsan Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt gästar Naska Ismail, hon är certifierad utbildare i PATRIARK, SARA:SV och SARA-V3. På Sverigehälsan undervisar hon utbildningen Hedersrelaterat våld och PATRIARK. Utbildningen ger en grundförståelse för heder, hedersförtryck och hedersvåld och hur man kan jobba med att skydda utsatta. Utbildningen ger också behörighet att använda PATRIARK, en metod för bedömning av risk för hedersrelaterat våld.Under pratstunden med Naska svarar hon bland annat på dessa frågorVad är hedersrelaterat våld och förtryck?Hur började Naska Ismail jobba med hedersrelaterade frågor?Hur vanligt är det med hedersvåld och förtryck idag?Har hedersvåld någonting med religion att göra?Vilka yrkesgrupper behöver ha kunskap om heder och hedersvåld?Hur kan man hjälpa en person som utsätts för hedersvåld?Hur borde vi jobba med hedersrelaterat våld i framtiden?I avsnittet tipsar Naska om en webbplats där man kan hitta mycket information om just heder och hedersvåld. Den heter www.hedersfortryck.se som drivs av Länsstyrelsen Östergötland som sedan år 2005 haft uppdrag från regeringen att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt gästar Naska Ismail, hon är certifierad utbildare i PATRIARK, SARA:SV och SARA-V3. På Sverigehälsan undervisar hon utbildningen Hedersrelaterat våld och PATRIARK. Utbildningen ger en grundförståelse för heder, hedersförtryck och hedersvåld och hur man kan jobba med att skydda utsatta. Utbildningen ger också behörighet att använda PATRIARK, en metod för bedömning av risk för hedersrelaterat våld.Under pratstunden med Naska svarar hon bland annat på dessa frågorVad är hedersrelaterat våld och förtryck?Hur började Naska Ismail jobba med hedersrelaterade frågor?Hur vanligt är det med hedersvåld och förtryck idag?Har hedersvåld någonting med religion att göra?Vilka yrkesgrupper behöver ha kunskap om heder och hedersvåld?Hur kan man hjälpa en person som utsätts för hedersvåld?Hur borde vi jobba med hedersrelaterat våld i framtiden?I avsnittet tipsar Naska om en webbplats där man kan hitta mycket information om just heder och hedersvåld. Den heter www.hedersfortryck.se som drivs av Länsstyrelsen Östergötland som sedan år 2005 haft uppdrag från regeringen att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt gästa Katarina Lundblad, terapeut och lärare i Mindfulness och med sig har hon klienten Annika Isacsson. Annika har som Katarina lång erfarenhet av Mindfulness och utbildar sig till terapeut men har också gått i mycket egen terapi. Först får vi höra hur ett terapisamtal där man använder verktyg från Mindfulness och Mindful Self Compassion kan gå till och därefter pratar vi om varför detta är användbart och hur man kan börja använda sig av det.Några ord från Katarina Lundblad"Att arbeta med kroppen är ovant och svårt för många som jobbar med samtal, terapi och coaching. Mindfulness är ett sätt att börja bli mer bekant med sin kropp och vara medvetet närvarande i vad som händer i den, det kallas embodiment.Några frågor som vi kan öva upp för oss själva är; Vad känner jag? Var ikroppen? Hur känns det? Om vi är i kontakt med en känsla/känslor kan vi öva ossi att sätta namn på dem med mjuk varm röst (som aktiverar trygghetssystemeti hjärnan och bromsar hotsystemet och ger ett inre utrymme för att kunnaobservera, uppmärksamma det som är.I mötet bad jag också Annika lägga en hand på kroppen för att aktivera trygghetssystemet som tröstar och lugnar. Jag bad henne återkomma till sittställningen som är basen för att inte bli översvämmad av känslor och öka tillit till känsloreglering. För terapeuten innebär det en öppning till fördjupning i lyssnandet och i det som pågår i mötet genom att vi är grundade i oss själva, förankrade i kroppen vilket dessutom gör att vi känner våra gränser tydligare och är mer uppmärksamma på när vi behöver pausa, ett sätt att förebygga empatiutmattning." Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.