Gränsland

Föredrag av Kristina Brixson och Leif Häggström Sommaren 1882 gjorde August Bondeson en Sverigeturné. Han var då 28 år gammal och redan tillräckligt känd för att tidningarna under våren skulle skriva att han planerade en turné. Turnén finns väl dokumenterad i den tidens dagstidningar och ger oss en bild av nöjeslivet. Det ger oss också en möjlighet att mäta hur populär och känd Bondeson var som artist och underhållare, eller folkbildare vilket han såg sig själv som. Föredraget är en del av Hallands Kulturhistoriska Museums pågående fördjupning om August Bondeson och innehåller ny forskning kring tidigare okända delar från Bondesons liv och gärning. Kristina Brixson är etnolog och chef på samlingsavdelningen på Hallands Kulturhistoriska Museum. Hon är uppvuxen i Bondesons hemtrakter och var med och startade Bondesonsällskapet 2006. Leif Häggström är fil. doktor i arkeologi och har skrivit flera böcker om arkeologi och jaktens kulturhistoria. Han arbetar på Hallands Kulturhistoriska museum och hans intresse för Bondeson väcktes i tjänsten. Bondesondagen är ett samarrangemang mellan Hallands kulturhistoriska museum Fågelboet i Vessigebro och Bondesonsällskapet samt Vessige-Alfshögs hembygdsförening.

I samband med Bondesondagen och Kulturarvsdagarna 8 september 2024. Föredraget hölls i trädgården på Fågelboet, August Bondesons föräldrahem i Vessigebro. Bengt af Klintberg är folklorist och professor. Tillsammans med Christina Mattsson ledde han i femton år radioprogrammet Folkminnen i P1, Han har skrivit om August Bondeson i sagostudien Kvinnan som inte ville ha barn (2016) och introducerat en av Bondesons ”Historiegubbar på Dal” för en engelskspråkig och japansk publik. Han är känd av många för Råttan i pizzan om moderna sägner. Film: Hallands kulturhistoriska museum/Jesper Hillbom Musik: Agnes Lax I samarbete med Bondesonsällskapet och Vessige-Alfshögs hembygdsförening.

I det tionde och sista avsnittet av Gränsland gästar Annelie Tuveros, avdelningschef för utställningar och samlingar vid Hallands konstmuseum, Johan Dahnberg, intendent vid Hallands konstmuseum och Tomas Nilson, historiker vid Högskolan i Halmstad. Det blir modernism och surrealism, en livskraftig landsbygd, energi och självklart lite turism.

I det nionde avsnittet av Gränsland gästar Charlotte Skeppstedt, bebyggelseantikvarie på Kulturmiljö Halland, Anna-Lena Nilsson, länsarkivarie på Arkiv Halland och Pablo Wiking-Faria, tidigare antikvarie på Hallands kulturhistoriska museum. Det blir enskifte, präktiga kyrkobyggen, emigration och folkrörelse.

Det åttonde avsnittet av Gränsland handlar om fredstiden som Halland fick uppleva under 1700-talet. Veckans gäster är Anneli Palmsköld, professor i kulturvård på Göteborgs Universitet, Inger Alebo, museipedagog och Sven Larsson, lokalhistoriker och tidigare lektor i historia. Vad levde kvar från den danska tiden? Vilka extraknäck hade hallänningarna under 1700-talet? Och hur påverkades Halland av nya idéer och varor när världshandeln ökade? Det är några av frågorna som veckans gäster diskuterar.

Det sjunde avsnittet av Gränsland handlar om tiden efter att Halland blev svenskt, om hur livet förändrades för hallänningarna och hur ett eventuellt motstånd mot den nya statsmakten tog sig uttryck. Medverkar gör arkeologen Christina Rosén och historikern Jens Lerbom. Christina arbetar med uppdragsarkeologi på Arkeologerna och har forskat om det tidigmoderna Halland. Jens är lektor på högskolan i Halmstad och forskar bland annat om just lokal identitet och nationell tillhörighet under 1600- och 1700-talet.

I detta avsnitt berättar Daniel Borgman, museichef på Hallands militärhistoriska museum, och Inger Alebo. museipedagog på Hallands kulturhistoriska museum, om det sena 1500-talet och tidiga 1600-talet. Perioden präglades av krig, fästningsbyggen och slutligen freden i Brömsebro som fick Halland att bli en del av Sverige.

I detta avsnitt berättar arkeologen Johan Klange och historikern Joakim Løvgren om Halland under senmedeltiden. Det blir mycket dansk storpolitik, inbördeskrig och religiösa konflikter.

I veckans avsnitt träffar Jesper Hillbom historikern Pablo Wiking-Faria och etnologen Christina Andersson-Wiking, tidigare anställda på Hallands kulturhistoriska museum, samt Pär Connelid, kulturgeograf. De pratar om hur vi under den tidiga medeltiden blir allt fler hallänningar och hur detta fortfarande syns ute i landskapet i form av åkermark och gårdar som sedan övergivits under digerdöden. Dessutom diskuteras medeltida folktro och SVT:s stora blunder att klippa bort Bockstensmannen från Historien om Sverige.

I veckans avsnitt träffar Jesper Hillbom arkeologerna Per Wranning och Leif Häggström för att prata om vendeltid och vikingatid i Halland. De diskuterar bland annat halländska stormannagårdar, möjliga kultplatser och hur Halland till slut blir en del av Danmark. Dessutom klagar de lite på Mälardalen och på en lite pinsam blunder av SVT:s kostymansvariga. Samtalsledare: Jesper Hillbom