Forskarmötet

Detaljhandelns företag börjar alltmer använda sig av AI i sina inköpsprocesser, som ett sätt att underlätta en komplex hantering. Ta till exempel den inköpare som ska köpa in ketchup, en vara med många ingredienser. I förhandlingssituationen vill leverantören höja priset, samtidigt som det är allmänt känt att priset på tomater faktiskt sjunkit. – Med AI kan inköparen få mer precis information kring hur mycket råvarorna som ingår i ketchupen kostar, och kan på så vis möta leverantören i förhandlingen på ett bättre sätt, säger Katarina Arbin, forskare på Handelshögskolan i Stockholm. Lyssna på henne när hon resonerar kring resonerar kring detaljhandelns användning av AI i inköpsarbetet i ett nytt avsnitt av podden Forskarmötet. Läs om projektet ”Artificial Intelligence (AI) in Retail Purchasing Processes” finansierat av Handelsrådet här: https://handelsradet.se/forskning-och-utveckling/forskningsprojekt/artificial-intelligence-ai-in-retail-purchasing-processes/ Inspelat i oktober 2026 i Stockholm.

En butik kan vara både en trygghetsskapande mötesplats och en plats som skapar fler tillfällen för brott. Just den dubbelheten står i centrum när nationalekonomen Hans Seerar Westerberg gästar Forskarmötet för att tala om sambandet mellan handelsverksamhet, brottslighet och ekonomisk utveckling i utsatta områden. Samtalet visar hur svårt det är att förstå handelns roll utan att samtidigt se på arbetsmarknad, trygghet, lokala institutioner och människors möjligheter att ta sig in i samhället genom arbete.. Hans Seerar Westerberg – doktor i nationalekonomi och forskare vid Handelns Forskningsinstitut, HFI – har en postdoc-finansiering hos Handelsrådet. Läs mer här: https://handelsradet.se/forskning-och-utveckling/stipendiater/handelsverksamhet-och-brottslighet-i-utsatta-omraden-ett-dubbelriktat-samband/ Inspelat i september 2026 i Stockholm.

– Innovation förknippas huvudsakligen med teknik. Men innovationer i livsmedelshandeln i Ukraina handlar framför allt om nya sätt att organisera sig, nya arbetsrutiner och samverkan. Lyssna på forskaren Nataliya Galan, Högskolan Väst, som fått medel från Handelsrådet för projektet "Resilient livsmedelshandel – lärdomar från Ukraina". Hon berättar om hur hon vid själv som ukrainare och entreprenörsforskare blev överraskad över hur väl butikerna fungerar och över det varierade utbudet. – Livsmedelshandeln har blivit samhällskritisk infrastruktur, säger hon och fortsätter: – Personalen blir den största utmaningen. Det är den som är den viktigaste frågan. Inte el, inte internet. Personalen är den viktigaste resursen, det viktigaste ansvaret; det viktigaste som företaget har. Och företagen investerar väldigt mycket i personalutveckling och i åtgärder för att kunna behålla sin personal. Läs mer om projektet här: https://handelsradet.se/forskning-och-utveckling/forskningsprojekt/resilient-livsmedelshandel-lardomar-fran-ukraina-om-entreprenoriell-anpassning-i-tid-av-krig/ Inspelat i Stockholm 2026.

Kjetil Falkenberg om ljudet som gör skillnad i butiken by Handelsrådet

Pandemin, distansarbete och e-handel förändrar folks rörelsemönster och konsumtion. Det påverkar i sin tur både stadskärnor och bostadsområden, och ger upphov till långsiktiga trender i infrastruktur, stadens utformning, hyresnivåer och fastighetsvärden. Lyssna på Herman Donner, forskare på KTH, tala om det Handelsrådsfinansierade projektet ”När, var och vem: Rörelsemönster och handelns urbana utveckling”. Läs mer om forskningsprojektet här: https://handelsradet.se/forskning-och-utveckling/forskningsprojekt/nar-var-och-vem-rorelsemonster-och-handelns-urbana-utveckling/

Hur forskar man kring något som inte blev av? I slutet av 2024 skulle en ny klass-3-miljözon införas i centrala Stockholm. Vad gäller personbilar och lätta lastbilar skulle bara rena elfordon, gasfordon med utsläppsklass Euro 6 och bränslecellsfordon vara tillåtna där. Men, kommunens beslut om den nya miljözonen överklagades av ett antal bolag som verkar i området. Efter många turer är framtiden för miljözonen fortfarande inte avgjord. Ärendet ligger nu hos länsstyrelsen (december 2025). Hör Niklas Elert, forskare på HFI, Handelns forskningsinstitut, berätta om hur projektet utvecklat sig efter detta; med intervjuer med handlare och utblickar till andra delar av staden. Läs mer om projektet här: https://handelsradet.se/forskning-och-utveckling/forskningsprojekt/miljozoner-och-foretagande-vagar-till-ekonomiskt-hallbar-anpassning/

– Det har skett en explosiv utveckling av kunddata. Generering och användning av kunddata har ökat enormt med nya teknologier. Det kommer att fortsätta, inte minst kopplat till AI. Det konstaterar Johan Hagberg, forskare och professor i företagsekonomi med särskild inriktning på marknadsföring, Handelshögskolan i Göteborg, och gäst i detta avsnitt av podden Forskarmötet. Han är aktuell hos Handelsrådet med forskningsprojektet ”How privacy shapes retailers and the retail market.” För kunden finns en balansgång mellan att dra nytta av personaliserad kommunikation och anpassade tjänster, och viljan till integritet. – Hos företagen handlar balansgången mellan att värna kundens integritet och möjligheten att kunna personalisera. Lyssna på poddsamtalet med honom här och läs om projektet här: https://handelsradet.se/forskning-och-utveckling/forskningsprojekt/how-privacy-shapes-retailers-and-the-retail-market/. Inspelat i maj 2025 i Göteborg.

Det talas mycket om gapet mellan vad kunden säger sig vilja göra kring sina hållbara och hälsosamma matval, och vad hon faktiskt gör när hon är i butiken med kundkorgen i handen. Lyssna på Axel Welinder, forskare vid högskolan i Kristianstad, aktuell med ett forskningsprojekt kring hur handeln skulle kunna hjälpa konsumenten att stänga gapet mellan vilja och göra. – Det finns en tendens att man skyller på konsumenten: ”Det är konsumentens val”, säger Axel Welinder och konstaterar samtidigt att konsumenten ju faktiskt väljer utifrån det som finns på butikshyllan. Och här identifierar projektet ytterligare ett annat gap, ett gap som finns hos handlaren och handelsföretagen och som på motsvarande vis speglar dynamiken mellan intentioner och handlingar. Läs om det aktuella forskningsprojektet här https://handelsradet.se/forskning-och... Podden är inspelad i oktober 2025 i Lund.

Förändrade köpvanor på mat i dyrtider och konsekvenser för folkhälsan är avstampet för detta avsnitt av Forskarmötet. Framför mikrofoner finns Jonas Nordström, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, som tillsammans med sina forskarkollegor nu (februari 2025) mitt uppe i ett tvåårsprojekt kring konsumtionsvanor. Han berättar att svenskarna faktiskt verkar börjat äta mindre på senare tid, och konstaterar vidare att inköpen av färsk fisk sjunkit med en tredjedel under den undersökta perioden. Också konsumtionen av färsk frukt och grönt har sjunkit rejält. I podden diskuterar han begrepp som ”cheapflation” och nudgingens tillkortakommanden visavi priset i livsmedelsvalen. Läs mer om forskningsprojektet här: https://handelsradet.se/forskning-och-utveckling/forskningsprojekt/forandrad-konsumtion-i-kristider-effekter-av-stigande-priser-pa-livsmedel-energi-och-boende/ Podden är inspelad i Lund i februari 2025.

- Kunderna efterfrågar hur man som företag tar hand som sin vara i hela processen; både hur den produceras, transporteras och säljs i butiken. Men också kring vad som händer sedan, när man använt varan. Kan jag lämna den tillbaka för återvinning på något sätt? Kan den användas på nytt vis? Vad är det för typ av material? Det här ställer högre krav. Det konstaterar Jenny Karlsson, gäst i detta avsnitt av Forskarmötet. Hon är lektor i företagsekonomi på Handelshögskolan i Karlstad och tillika forskare vid centrum för tjänsteforskning. Hon är mitt i ett forskningsprojekt som fått finansiering av Handelsrådet, kring återbruk i handeln. Det primära studieobjektet har varit den cirkulära gallerian Rundgång mitt i centrala Karlstad. Läs mer om projektet här: https://handelsradet.se/forskning-och-utveckling/forskningsprojekt/again-aterbruk-i-handeln/ Podden är inspelad i januari 2025 i Karlstad.