Evighetens podd

Det var när hennes egen dotter började ställa frågor om döden, som författaren Rose-Marie Claesson fick idén till barnboken ”Jag saknar dig Mormor”. Med barnets blick ville Rose-Marie skriva en tröstande bok om sorg, en sådan bok hon själv skulle ha behövt när hon som barn förlorade sin pappa. Rose-Marie fick inte vara med på begravningen och ingen pratade om honom. Själv tror hon på att låta barn få vara med på begravningar, att de får fantisera om vart den döde har tagit vägen, att de vi har mist får finnas kvar i en kollektiv minnesbank.  Johanna Fellenius möter Rose-Marie Claesson, som menar att döden är en del av livet.

Lisa Carpevi jobbade på, fick tre barn och visst var hon såväl trött som lättirriterad. Ändå kom det som en överraskning när benen en dag inte bar henne längre och hon blev sjukskriven på heltid. För henne hade det blivit en existentiell fråga – hon kände inte igen sig själv och hade tappat sitt kraftfulla jag. Det blev en lång väg tillbaka till ett nytt liv med nya prioriteringar och ändrad inriktning. Idag hjälper Lisa som sömncoach andra som inte är kompis med John Blund. Hon jobbar helst förebyggande och fokuserar gärna på vikten av återhämtning. Hon skulle önska att vi alla satte sömnen på piedestal. Johanna Fellenius möter Lisa Carpevi i ett samtal inspelat på Evigheten i Uppsala.

Redan som tonåring bestämde sig Närkepojken Ulf Lernéus för att han ville jobba med begravningar. Idag är han direktör för Sveriges Begravningsbyråers Förbund, SBF, som fyller 100 år i år. Hur mår SBF? Vad behöver hon och hur ser hon på framtiden? SBF bildades i sviterna av en pandemi och då precis som nu, framtvingar kriser förändringar. Ulf vill värna traditioner och god begravningssed men blickar också framåt och är öppen för nya kulturer. Annars klurar Ulf på hur man kan förenkla för utlandssvenskar när de dör. Johanna Fellenius möter Ulf Lernéus i ett samtal inspelat på Evigheten i Uppsala. Han som är mån om att ta tillvara tiden, för den får vi inte tillbaka.

För 25 år sedan hände det som är varje längtande föräldrars mardröm – när en läkare gav beskedet att tvillingarna Anki bar på i magen, var döda. Hennes sätt att hantera denna enorma förlust har varit att många år senare och som 60-åring, sätta sig vid datorn i ett älskat härbre i Hälsingland och skriva sig hel. Bebisen blev en bok med nya minnen och den heter Bomullssystrar. Med den vill Anki bidra med hopp om att det går att läka, vilja leva igen och hitta en ny mening. Själv har hon genom sitt skrivande hittat hem. Johanna Fellenius möter Uppsalabon och optikern Anki Palm, i ett samtal inspelat på Evigheten i Uppsala.

För knappt ett år sedan tog Nikodemus fru Gunilla sitt sista andetag efter en lång tids sjukdom. Hon dog i hemmet och för de närmast anhöriga blev det naturligt att välja kisthämtning och själva närvara vid kistläggningen. I det här avsnittet får du höra vad det innebär och hur det kan upplevas. Nikodemus är otroligt glad över att de valde kisthämtning, för de närmast Gunilla fick en chans att äga stunden och var trygga i att veta vart hon fördes. För Nikodemus blev det en sorgesam stund men också stilla, vacker och värdig. Den lever i honom som ett ljust minne. Johanna Fellenius möter Nikodemus Enger i ett samtal inspelat mitt i bruset, på Evigheten i Uppsala.

Mamduh vill hjälpa människor att få uppleva meningsfullhet i livet. Han gick ut psykologprogrammet i somras och medan han pluggade, grundade han företaget Zeeds. Det är en app som handlar om att hitta och skapa meningsfulla vanor utifrån ett existentiellt perspektiv. Acceptans är en viktig del i detta. Mamduh har själv erfarenhet av flera olika kulturer och kanske är det så hans intresse för människors tankar och beteenden väcktes. Han är också fostrad av fotbollen och har lärt sig mycket om laganda och ledarskap genom den. Dessutom är han författare till boken ”Like” som handlar om hur sociala medier påverkar oss. Johanna Fellenius möter Mamduh Halawa i ett samtal inspelat på Evigheten i Uppsala.

Ellen Norlund har nog lite dille på döden. Så erbjöd hon tillsammans med en konstnärskollega runt Allhelgonahelgen ett interaktivt dödspaket, som leker med döden. Hon har tidigare haft ett performance där ”deltagarna omsorgsfullt begravs i frågor och sinnliga upplevelser på temat jordfästning”. Ellen är bl.a. konstnär, skådespelare och scenograf och längtar i såväl arbetet som i livet efter att allt ska hänga ihop. Hon önskar skapa rum för ordlösa möten och sammanhang som inkluderar alla sinnen. Och så har hon alltid intresserat sig för minnen.   Johanna Fellenius möter Ellen Norlund i ett samtal inspelat på Evigheten i Uppsala.

Hon möjliggör för äldre människor att skapa nya gemenskaper i Livsberättargrupper, enligt en modell som Stadsmissionen har tagit fram. Där får människor chansen att bryta ensamheten och lyssna på andra genom att dela glädje och sorg tillsammans. Christina själv har levt flera olika liv, varit en del av Svenska Kocklandslaget, är sjuksköterska och har nu landat som diakon. Det betyder att hon står på de svagas sida och finns för de mest sårbara i samhället. Hon har själv erfarenhet av att vara behövande, när hon blev allvarligt sjuk. Idag är hon verksamhetschef för Äldrecenter Samariterhemmet Diakoni i Uppsala. Johanna Fellenius möter Christina Rangstedt i ett samtal om betydelsen av aktiviteter och gemenskap, särskilt i juletid.

Vilka färger är ok? Behöver jag köpa en kostym om jag inte har en? Vad ska mitt barn ha på sig? Vem är det främst jag klär upp mig för? Ja, vilken klädsel gäller för begravningar och hur kan vi tolka klädkoder som ”valfri klädsel” eller ”ljus klädsel”? Bosse Eriksson är VD för Evigheten Begravningsbyrå och berättar för Johanna Fellenius hur vi kan tänka kring klädval inför en begravning.

Sedan barnsben har hon drömt om att bli läkare men fick på grund av oroligheter lämna sitt hemland Afghanistan. Nu har hon bott med sin mamma och sina syskon i Sverige i drygt sex år och kallar Märsta för hemma. När andra människor kanske skulle ge upp, driver Nafisas nyfikenhet henne framåt och förbi nästa hinder. Idag har hon läst in gymnasiet och är undersköterska. Nu tänker hon att utbilda sig till sjuksköterska, det blir bra. I alla fall till en början. Säger hon som älskar att hjälpa människor. Det känns så bra i hjärtat att göra det. Johanna Fellenius möter Nafisa Rezai på Evigheten i Märsta.