Akademiliv

TBE- och herpes simplexvirus kan ge infektioner som drabbar hjärnan. Herpes är redan mycket vanligt i befolkningen, och TBE fortsätter sprida sig till fler områden. I extremt ovanliga fall kan den som har latent munherpes drabbas av en hjärninflammation, med allvarliga konsekvenser. Marie Studahl, infektionsläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och professor vid Göteborgs universitet berättar mer.

Normaltryckshydrocefalus, eller förkortat NPH, är den vanligaste formen av vattenskalle bland vuxna. Tillståndet utvecklas långsamt, och misstas ofta för en neurologisk sjukdom eller demens. Men till skillnad från demens går NPH att bota. En shuntoperation kan ge livet tillbaka för väldigt många patienter med NPH. Dubbelt så många än de som idag får behandlingen skulle behöva den, uppskattar Mats Tullberg, som är neurolog med inriktning mot hydrocefalus och adjungerad professor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Hans grupp forskar bland annat om hur diagnostiken kan förenklas.

Omkring fyra procent av alla gravida kvinnor drabbas av preeklampsi (havandeskapsförgiftning), oftast under den senare delen av graviditeten. Tack vare den fina mödravården i Sverige går det nästan alltid bra för både mamma och barn, men det enda sättet att bota preeklampsi är att förlösa kvinnan i förtid. Lina Bergman, docent på Göteborgs universitet och förlossningsläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, leder en stor klinisk studie om hur denna förlösning kan fördröjas. Studien undersöker om ett läkemedel som är godkänt för diabetes också kan ha effekt vid preeklampsi. Hon bedriver sin forskning med kollegor i Kapstaden, Sydafrika, där hon också bor flera månader varje år. I Sydafrika är det betydligt vanligare än i Sverige att preeklampsi övergår till nästa stadium – eklampsi – då påverkan i kvinnans hjärna leder till kramper. I samtalet berättar Lina också om pågående forskning om hur hjärnan hos kvinnor långsiktigt påverkas av preeklampsi. Programledare: Elin Lindström, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Tekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet. Textad version finns på GU Play: https://play.gu.se/media/Podden%20Akademiliv%20–%20om%20riskerna%20med%20det%20vita%20snuset/0_tutzurk1/582938

På kort tid har det blivit omåttligt populärt att snusa vitt – särskilt bland unga. Samtidigt har också attityden börjat förändras – allt fler tycker att det inte är så farligt att röka eller snusa. Det vita snuset marknadsförs som ”tobaksfritt”, men det är en sanning med modifikation. I detta avsnitt hör du Louise Adermark, forskare inom beroendemedicin vid Göteborgs universitet och expert på just nikotin. Samtalet handlar om vad vi egentligen vet och inte vet om riskerna med det vita snuset. Podcasten Akademiliv spelas in av Sahlgrenska akademin, som är den medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet. Programledare är Elin Lindström, kommunikatör på Sahlgrenska akademin. Tekniker är Mikael Werliin. Podden spelas in på Medieteknik vid Göteborgs universitet.

Öronen är trattarna som fångar upp ljudvågorna, men det är i hjärnan som hörseln sitter. Hörapparater kan hjälpa långt för människor med nedsatt hörsel, men det kan också krävas anpassningar av omgivningen, både för att skydda hörseln från skada och för att fler ska kunna inkluderas i samtal. Hör Maria Hoff, forskare och lärare på audionomprogrammet vid Göteborgs universitet. Inom hennes ämne audiologi ryms allt ifrån medicin och psykologi till teknik och akustik. Vill du bli audionom? Ansökan inför hösten 2024 öppnar 15 mars: https://www.gu.se/studera/hitta-utbildning/audionomprogrammet-v1aum Tillgänglighetsanpassad, textad version finns på GU Play: https://play.gu.se/media/Podden+AkademilivA+”Vi+hör+med+hjärnan”/0_m89fv2hw

I världen pågår just nu ett femtiotal krig. Dessutom inträffar katastrofer så gott som dagligen. Vården ställs inför stora utmaningar i dessa områden, där begränsade resurser tvingar vårdpersonal att prioritera och sänka sin ambitionsnivå. Detta är ingen lätt uppgift för den som brister i kunskap och erfarenhet. Att höja kunskapsläget inom katastrofmedicin kan vara direkt avgörande för människors överlevnad och för att upprätthålla ett fungerande samhälle, berättar traumakirurgen Yohan Robinsson. Han är föreståndare för nybildade Centrum för Katastrofmedicin vid Göteborgs universitet.

I podden Akademiliv hör du Anna Grimby Ekman, professor i hälsovetenskaplig statistik, vars forskning baseras på stora mängder data med målet att rehabiliteringen för personer med smärta ska bli bättre. Samtalet handlar om hur forskare mäter smärta, varför det är så viktigt att personer med smärta är partners i forskningen och hur forskning kan hjälpa vården så att rätt smärtpatienter får tillgång till det omfattande rehabiliteringsprogram som kallas multimodalbehandling. Kommunikatören Elin Lindström intervjuar.

Podcasten Akademiliv är tillbaka, denna gång med fokus på äldres syn. Gäst är Lena Havstam Johansson, specialistsjuksköterska och doktorand. Bland sjuttioåringar är det ungefär en av tjugo som har glaukom. I Sverige beräknas 200 000 svenskar ha ögonsjukdomen, som också kallas grön starr. Glaukom ger i stort sett inga symtom, och kan vara svårt att upptäcka, vilket innebär att många kan ha sjukdomen utan att veta om det.

Alla dessa nya rekord – vi springer snabbare, hoppar högre och lyfter tyngre. Men var går gränsen för hur bra en elitidrottare kan bli? Vilka pusselbitar måste komma på plats för att nå den absoluta toppformen? Och hur bedrivs forskning om prestationsutveckling? Carolina Klüft är friidrottslegend, verksamhetschef för Generation Pep och hedersdoktor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Mats Börjesson är professor och föreståndare för Centrum för hälsa och prestationsutveckling vid Göteborgs universitet.

Minska diagnostiseringen av autism – och sluta kalla adhd och autism för funktionsnedsättningar. Det är budskap från Christopher Gillberg, professor och ledande expert på området. Christopher Gillberg är seniorprofessor i barn- och ungdomspsykiatri på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Han är verksam forskare och kliniker på det forskningscentrum han startat och som bär hans namn: Gillbergcentrum. I Sahlgrenska akademins podcast Akademiliv berättar han om tiden som läkare inom barn- och ungdomspsykiatrin under tidigt 70-tal, fram till i dag. En period av stora förändringar i synen på diagnoser och orsakerna bakom exempelvis adhd och autism.