Naturmorgon

Svenska och norska biologer är övertygade: Det finns en tidigare okänd typ av nordlig regnskog i Jämtland. Och i danska Høje-Tåstrup växer gräs och blommor vilt mitt i stan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Regnskog är inte enbart en tropisk företeelse. Även längre norrut (och längre söderut) på jordklotet finns det skogar som klassas som regnskogar. De allra nordligaste kallas boreala regnskogar, sådana finns i bland annat nordöstra Nordamerika och i Norge.Nu har svenska och norska biologer hittat skogar även i nordvästra Jämtland som de menar uppfyller kraven. Dels faller det tillräckligt mycket nederbörd under tillräckligt många dagar varje år. Dels har de nu hittat de slutliga bevisen: ett antal exklusiva och mycket fuktälskande lavar som utmärker boreala regnskogar.Mossexperten Fredrik Larsson och lavexperterna Raul Vicente, Steinar Vatne och Alexander Nilsson anser att det handlar om en hittills obeskriven nordlig regnskogstyp som finns på ömse sidor gränsen mellan Jämtland och Norge.Naturmorgons Mats Ottosson följde med under en mycket regnig och klafsig expedition till Jormlien i nordvästra Jämtland. I den trånga dalgången längs Lerdalsälven finns både grandominerad gammelskog och klorofyllgrön gråalsurskog. I båda dessa miljöer hittade lavexperterna så många ”regnskogsarter” att de känner sig säkra: det finns regnskog i Jämtland.Vi besöker också Høje-Tåstrup i Danmark. Här rivs asfalt, parkeringsplatser och gräsmattor upp för att ge möjlighet för naturen att återerövra marken. Hör Ingrid Engstedt-Edfasts reportage.Hur gick det på det nyss avslutade toppmötet för biologisk mångfald i Armenien? Vi pratar med Vetenskapsradions Sara Sällström som nyss kommit hem därifrån.Vem har gjort de gröna kilarna på asplöven? Maja Johansson var ute med barnen i skogen och började fundera. Didrik Vanhoenacker vet vad det är.I veckans kråkvinkel tänker sig Maria Westerberg tillbaka på hur hennes morfars far fällde träden för att odla mat, och hur varje generation sedan dess brutit med hur den föregående velat hantera skogen. Maria själv är inget undantag.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.Veckans naturfråga: Idag söker vi en djurgrupp som dammsuger havsbotten på godsaker och andas genom rumpan.Blir de störda kan de kasta ut både tarm och lunga – och sedan återskapa dem igen.Det finns några arter i Sverige, men över tusen i hela världen.En välkänd grönsak kan leda dig på rätt spår - och en lergök!Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.Lycka till! Förra veckan frågade vi efter amerikansk blåkrabba. De som vann var Monica Ahlsén i Västervik, Ellinore Heidevik i Lillkyrka och Isak Mårtensson i Göteborg. Grattis alla tre!Och som vanligt får ni som lyssnar lära er mer om svaret på frågan i ett inslag i den här veckans avsnitt. Det är marinbiolog Björn Källström som visar upp ett exemplar av den matglada amerikanska blåkrabban för reporter Lisa Henkow.

Vi sänder från Taberg i Småland där Johan Eklöf berättar vilka som påverkas av månen och hur. Och i Falun testas ljusfällor för nattfjärilar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Naturmorgon vänder blicken mot månen. För trots att den ligger många tusen kilometer bort påverkar den naturen här på jorden i allra högsta grad, både genom sitt sken och sin gravitationskraft. Många är de arter som dirigeras av månens rytm. Från nattskärran som styr sin långa flytt efter månens cykler, till blåstången som bara parar sig i fullmånens sken.Johan Eklöf, fladdermusforskare och författare, har i boken Månljus djupdykt i hur djur och natur över hela världen påverkas av vår närmaste himlakropp. Fältreporter Jonatan Martinsson träffar honom på Taberg utanför Jönköping. Där finns tio olika fladdermössarter och sex av dem övervintrar inne i berget. Vid den här tiden på året har många av dem redan gått in i sin vinterdvala, men fortfarande finns det individer som är ute och flyger. Hur de påverkas av månens sken får vi också höra under morgonen.Nattfjärilar använder nattens sparsamma ljus för att orientera sig och det utnyttjar man i fjärilsfällor där fjärilarna lockas av en lysande lampa. Just nu testas olika typer av fällor och lampor för att se vilka som ska användas i övervakning av hur det går för nattfjärilarna. Biologerna Uno Skog och Fia Möller Skog testar fjärilsfällor i sin trädgård i Falun, och lär sig mer om nattfjärilarna i omgivningen. Reporter Joacim Lindwall var med och fick se många vackra fjärilar, och inspireras.Vi följer med svampexperten Rut Folke och reporter Jenny Berntson Djurvall i en skånsk bokskog.En hamstrande sparvuggla har iakttagits flyga in och ut ur en fågelholk i Härjedalen, och vi kollade vad den hamstrar.Veckans kråkvinkel handlar om svampar som lever i och tar över andra varelser och börjar styra deras liv för sitt eget, svampens, bästa. Karin Gyllenklev berättar om verklighetens zombier, en myra, en spindel och en fluga.Programledare är Mats Ottosson.Veckans naturfråga:Den vi frågar efter nu har ställt till problem på sina håll i Medelhavet, men är uppskattad delikatess utefter atlantkusten på kontinenten västerut. Kontinenten finns med i det svenska namnet.Den är varken en landvariant eller strandvariant utan en simmare, även om det går lite på tvären.Denna himmelsfärgade snygging finns inte i våra vatten.Skicka ditt svar till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.Glöm inte att skriva din postadress.Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!Förra veckan frågade vi efter vårtig röksvamp. Vinnarna var Annelie Hedlund, Umeå, Regina Kimblad, Lund, Hans Söderlund, Uppsala. Grattis alla tre!

Vi sänder från Bulsjöån i Östergötland där den ovanligt stora Sommenöringen fått fria vandringsvägar. Vid Söderfjärden söder om Vasa lär vi oss hur unga tranor ser ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu simmar meterlånga öringar upp genom Bulsjöån i Ydre i Östergötland, för första gången på hundra år! Tidigare har vattenkraften hindrat fiskens väg genom ån, men nu har kraftbolagen runt sjön Sommen reparerat öringens vandringsvägar, så att Bulsjöån är framkomlig hela vägen upp till Lägernsjöarna.Och det är inte bara den ovanligt stora Sommenöringen som gynnas. Här passerar mört, braxen, abborre, gädda – och utter och strömstare! Morgonens fältreporter Lisa Henkow sänder från Bulsjöån, där Magnus Lundberg, projektledare på Tranås Energi, visar ett utterrör och restaurerade lekbottnar för öring. Han berättar också hur de reglerar vattnet för att undvika att Bulsjöån torrläggs, och hur avvägningarna mellan elproduktion och livet vid vattnet ser ut.Det börjar bli senhöst och de flesta flyttfåglar har redan dragit söderut. Men vi stannar upp en stund och njuter av tranornas kuttrande vid Söderfjärden i Finland, strax söder om Vasa. Här kan många tusen tranor skådas i september och oktober. Fågelskådaren Tuija Warén tar oss med ut på slätten och lär oss hur de unga tranorna ser ut.En blåtonad manet med volanger har dykt upp på västkusten – lungmaneten. Vi ringer upp marinbiologen Ellen Schagerström för att höra vad det är för slags manet. Och uppmanar också alla lyssnare att höra av sig med frågor om livet i havet. Ellen är nämligen gästexpert på höstens första Naturpanel från Lund. Den sänder vi 14 november. Frågor skickas nu direkt på [email protected] Armenien hålls just nu COP 17 – det stora FN-mötet om biologisk mångfald där de globala mål som ska stoppa förlusten av arter ska följas upp. Vetenskapsradions Sara Sällström är på väg dit och vi får en pratstund med henne.Och så har vi fått en fråga från Eva Eliasson i Karlstad. Hon mötte en liten groda, eller om det är en padda, och undrar om den kommit till världen så här sent på året? Och vart den är på väg nu. Groddjursexpert Claes Andrén svarar.I veckans kråkvinkel tar Helena Söderlundh oss med till en glänta i skogen.Programledare är Joacim Lindwall. Veckans naturfråga: En mycket bred varg-fis.. Ja, så kan det vetenskapliga namnet översättas.Och ett litet tramp räcker för att det ska börjar bolma, men knappast dofta. Vi söker en knottrig art som är päronformad och allmän i våra skogar.Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.Lycka till! Förra veckan frågade vi efter malört. De som vann var Femi Sköld i Finspång, Rikard Rehnmark i Göteborg och K-G Mårdberg i Berghem. Grattis alla tre!

Mårten Lundgren och Thomas Karlsson oroas över allt färre älgar i Kolmårdensskogarna. Och musikern Stefan Sundström och journalisten Amelia Adamo samtalar om sitt förhållande till naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Morgonens fältreporter Lena Näslund ger sig ut i älgskogen – närmare bestämt till Kolmårdensskogarna i norra Östergötland. Vid Lilla Älgsjön har hon stämt träff med två älgfantaster: Mårten Lundgren har följt de majestätiska djuren med sin kamera under tretton år och nyligen givit ut boken ”Kolmårdsskogen och älgarna”. Helst är han ute i det mjuka morgonljuset och vi möter kor med kalvar fridfullt ätande, djur som vandrar över myrmarkerna i den uppgående solen eller i snöglopp. Och Thomas Karlsson har vandrat omkring i samma skogar och bland annat spelat in skogens ljud – älgarna till exempel.Ja, hur mår egentligen älgen? Nyligen kom rapporter om att stammen verkar öka i landet i stort. Men i våras hamnade älgen på rödlistan som nära hotad, och i Kolmårdsskogarna är Mårten Lundgren och Thomas Karlsson oroade över den drastiska minskningen av älg i det fordom så vilda området.Olika är våra vägar in i naturen och naturupplevelserna. Reporter Thomas Öberg samtalar med tidningsdrottningen Amelia Adamo och sångaren och låtskrivaren Stefan Sundström om hur deras relation med naturen ser ut.Det börjar bli kallt och många av Naturmorgons lyssnare står redo vid sina fröautomater. Men hur är det nu, med blåmessjuka och andra sjukdomar, är det okej att mata fåglarna och vad ska man tänka på? Vi ber Lotta Berg, fågelskådare och veterinär, om några goda råd.Söder om Hamburg såg Leif Jörud något som såg ut som en märklig jättesork, i storleken mellan igelkott och bäver. Vad kan det ha varit? Biologen Petter Bohman svarar.Det blir allt mörkare. Härligt, tycker Joacim Lindwall i veckans kråkvinkel.Programledare är Mats Ottosson.Veckans naturfråga: Det svenska namnet anspelar inte på den stora fisken utan på det lilla flygfäet som sägs sky den utpräglade doften från växten vi söker.Att den artutpekande delen av det vetenskapliga namnet kan översättas "Beskt men nyttigt" antyder att smak och doft även har andra poänger för oss människor. Alltför rikligt bruk kan dock ångras bittert dagen efter.Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.Lycka till! Förra veckan frågade vi efter hjälmkasuar. De som vann var Anne-Marie Vingå, Bromma, Morten Finneman, Köpenhamn och David Nilsson, Lund. Grattis alla tre!

Vi sänder från en utdikad myr utanför Niemisel, som nu restaureras. Och när det surrar i sommarkvällen vid sjön Hjälmaren är det bimask. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fältreporter Alexander Linder besöker Dammrötan nordost om Niemisel i Norrbotten, en myr som dikades ut för runt 50 år sedan. Nu täpps dikena igen här, som en del i ett projekt där många myrar i Norrbotten restaureras. Projektledare från Länsstyrelsen Norrbotten är Linda Johansson. Hon berättar hur återställningen går till och visar på vilka mossor som finns här idag, och hur artsammansättningen kan förändras när myren blivit blötare igen.På plats finns också Jörgen Naalisvaara från länsstyrelsen. Han inventerar insekterna på myrarna innan och efter restaureringen. För det finns en lång rad insekter som trivs på blöta myrar: vitmosslöpare, gungflyjordloppa och myrjuvelbock för att nämna några. Och praktsammetslöpare och bred groplöpare, två skalbaggar som båda är rödlistade och hotas av utdikning av våtmarker.Målet med projektet är bland annat att gynna myrarnas biologiska mångfald och förmåga att bromsa och lagra stora mängder vatten vid kraftiga vattenflöden.Och så ska vi en bit söderut, till sjön Hjälmaren. Vissa lugna sensommarkvällar säger man på öarna i Hjälmaren: ”Nu är det bimask”. Det surrar nämligen kraftigt från luften av svärmande fjädermyggor. Naturmorgons Mats Ottosson blev nyfiken på fenomenet - och på varför det kallas bimask.För några veckor sedan pratade vi om hur insekter som flyttar vet vart de ska. Och hur de kan avgöra när vindarna är de rätta. Naturmorgons lyssnare Andreas Hammerth föreslår att de kanske kan känna igen varifrån en vind blåser på doften? Vi skickar frågan vidare till Eric Warrant, professor i zoologi vid Lunds universitet. Han har precis kommit till Australien där han studerar hur bogongfjärilen bär sig åt för att hitta.Har du sett en ekoxe i år? Camilla Andersson från Norrköping har haft pumpalandet fullt av dem. Hon berättar om sina stora skalbaggsvänner i trädgården, och Monika Sunhede från Länsstyrelsen Östergötland efterlyser allmänhetens observationer av ekoxe i det som kallas Ekoxeuppropet.I veckan presenterade Världsnaturfonden WWF en rapport med de dystra nyheterna: de vilda ryggradsdjuren har minskat med drygt 70% sedan 1970. Vi ringer upp Olle Forshed, expert inom biologisk mångfald på WWF, för att höra om orsaker till den negativa trenden – och om några hoppfulla korn också.I veckans kråkvinkel funderar Lisa Henkow på vad det egentligen innebär att bidra till alla varelsers lycka.Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Veckans naturfråga: Nu frågar vi efter en som verkligen kan försvara sig - och det svenska namnet antyder att den ser till att skydda sitt eget huvud.Arten anses vara världens farligaste i sitt slag, fast den inte flyger som de flesta andra i klassen.Den vi söker är mestadels röd, svart och blå och lever i regnskogen på andra sidan jordklotet.Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.Lycka till! Förra veckan frågade vi efter ripbär. De som vann var Birgitta Lundquist, Vänersborg, Kaisa Kjønsberg, Arvika och Carin Guteman Björling, Uttran. Grattis alla tre!

Den här veckan ska vi ner i underjorden. Hur det är att leva i hålor där? Eller att krypa fram mellan rötter och jordpartiklar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Marken under våra fötter kan verka kompakt och stillsam, men det är en föränderlig värld. Håkan Wallander, professor emeritus i markbiologi vid Lunds universitet, berättar om hur gångsystem och hålor på mikronivå konstant förändras när svampar växer eller ett regn drar förbi.Fältreporter Lisa Henkow sänder från Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm tillsammans med biologen Peter Nilsson. De spanar in mullvadens anatomi, denna underjords-ikon, vars ögon knappt syns, medan framtassarna är stora och utrustade med jätteklor, perfekta att gräva sig fram med. Dessutom berättar Peter om råttor, gul tuvmyra och vildkaniner som också har sitt hem i marken.Hur låter en daggmask? Det vet Jonatan Klaminder, professor i skoglig marklära vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han spelar in underjordsljud från växter, myror och maskar. Förhoppningen är att vi i framtiden ska kunna lyssna på marken och se hur livet mår där, istället för att gräva upp den.Den brittiske författaren Charles Foster har testat livet som grävling. Han och sonen bodde i ett underjordiskt gryt, nosade sig fram i vegetationen och testade grävlingarnas favoritmat, daggmaskar. Vi ringde upp honom för att höra om hans ”grävlingsupplevelser”.Och så blir det svamp! Ribbsopp är en invasiv art som sprider sig i rask takt norrut i Sverige. Vi ringer upp mykologen Hanna Johannesson vid Stockholms universitet som tittar på vad som ligger bakom svampens ovanliga spridningstakt. Och modellerar var i landet den kommer att dyka upp härnäst.Programledare är Karin Gyllenklev.Veckans naturfråga: De omvänt äggrunda bladen färgar fjällhedarna vackert röda framåt höstkanten.Du kan äta de mörka bären, men de uppskattas nog mer av fågeln som gett växten dess namn.Den vi söker hör till samma familj som pyrola och rhododendron.Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.Lycka till! Förra veckan frågade vi efter murmeldjur. De som vann var Lisa Ljungberg i Lund, Rigmor Tillema i Mariehamn och Johan Larsén i Stockholm. Grattis alla tre! FÖR ATT SE ALLA BILDER TILL AVSNITTET., KLICKA EN GÅNG TILL PÅ AVSNITTSBILDEN OVAN (PÅ MULLVADEN) SÅ KOMMER FLER BILDER.

Många insekter lämnar Sverige just nu. De migrerar nämligen precis som flyttfåglarna. Men hur gör de för att hitta? Vi spanar också på trollsländor vid Rönne å. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så här i september är det många fåglar som flyttar söderut. Men det är inte bara fåglar som flyttar från Sverige! Det gör även många insekter.Hit hör amiralfjärilar, tistelfjärilar, nattfjärilar som exempelvis tandfly, gammafly och större dagsvärmare, och många arter av blomflugor. De migrerande insekterna söker sig till Sverige på våren för att utnyttja resurserna som finns här, med värdväxter för larverna och nektar till de vuxna, och undviker också de alltför torra somrarna längre söderut i Europa. Men de lämnar Sverige på hösten – de är inte anpassade för att övervintra här. Flytten sker ofta i flera generationer.Men hur vet insekterna vart de ska, och hur klarar så små och kortlivade organismer att flyga så långt? Här finns fortfarande många mysterier att reda ut. Men vid Lunds universitet pågår en hel del forskning på området. Morgonens fältreporter Helena Söderlundh sänder direkt från en nattfjärilsfälla på Ekologihusets tak i Lund tillsammans med Lars Pettersson, docent i zooekologi och verksam vid Svensk dagfjärilsövervakning, och Cecilia Nilsson, forskare med livet i luftrummet som specialitet. Hon har bland annat jämfört fåglars och nattfjärilars flytt.I programmet medverkar även Eric Warrant, professor i zoologi vid Lunds universitet, som studerat bongongfjärilen i Australien som först flyttar 100 mil åt ett håll, vilar 3 månader i en grotta, och sedan flyttar tillbaka samma sträcka igen. Eric Warrant och hans forskarteam har visat att nattfjärilen navigerar med hjälp av både stjärnor och magnetfält. Vi ringer också upp forskaren Johanna Hedlund för att höra om hur trollsländor flyttar förbluffande långa sträckor på sina till synes bräckliga vingar. Och i Botaniska trädgården i Lund letar vi flyttande blomflugor tillsammans med Oskar Löfgren, Lunds universitet.Mer trollsländor blir det i ett reportage från Rönne å i Skåne. En riktig favoritplats för många trollsländor. Biologen Linda Birkedal berättar vilka arter som flyger i skytteltrafik över den ringlande ån.Kan spindlar gå på vatten, och kan de simma? Det undrar Mikaela Ekeroth som hade ett nära möte med en spindel i vattnet nyligen. Vi ber en expert svara på detta.Något har hänt med hasselnötterna i år, i alla fall i Dalarna. Nötterna är tomma och därmed finns det ingen mat till den tjocknäbbade nötkråkan. Mats Forslund har följt nötkråkorna under lång tid och är bekymrad.I veckans kråkvinkel lyssnar Jenny Berntson Djurvall på hälsorekommendationer om styrketräning och raska promenader. Men en planlös och långsam svamppromenad kan nog ha minst lika bra effekt.Programledare är Joacim Lindwall.Veckans naturfråga: Släktet vi söker finns bland annat i Alperna.Och ljudalstraren är mycket kvick att liksom slukas upp av jorden.Känner du att det gnager som en återkommande måndag kan du vara på rätt väg.För att höra en ljudledtråd: Klicka här för att komma till rätt tidpunkt i avsnittet.Om det inte funkar, crolla fram till att cirka fyra minuter återstår av programmet för att lyssna!Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.Lycka till! Förra veckan frågade vi efter sepiavaxing. De som vann var Maud Götherström, Göteborg, Inger Jacobsson, Linköping och Thorgny Grendalen, Tidaholm. Grattis alla tre!

Orkidén brudkulla finns bara på några få platser kring Tärnaby – ingen annanstans i världen. Och vid Tjolöholms slott har den kustnära ädellövskogen nu skyddats i naturreservat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den halländska kusten har historiskt präglats av vidsträckta ljunghedar men på Tjolöholmshalvön, söder om Kungsbacka, har skogen blivit kvar under århundradena. Idag är det en av Hallands få kustnära ädellövskogar och den långa kontinuiteten har skapat förutsättningar för en rik biologisk mångfald. Tidigare i år blev området naturreservat för att skydda miljön där mängder av rödlistade svampar, mossor, lavar, insekter, däggdjur och kärlväxter trivs. På lördag sänder Naturmorgons reporter Jonatan Martinsson direkt från ädellövskogen i Tjolöholms naturreservat tillsammans med naturguiden HG Karlsson och fågelskådaren Tomas Carlén som visar vägen bland krokiga ekar och andra lövträd där arter som stiftklotterlav, oxtungssvamp, brunlångöra och hasselsnok finns. Medverkar gör också kulturgeografen Pär Connelid som berättar om hur människor som bott och verkat i området har format landskapet. Inte minst gäller det James Fredrik och Blanche Dickson som i slutet av 1800-talet lät uppföra Tjolöholms slott och slottspark. Paret var inspirerade av Arts and Crafts-rörelsen där en grundläggande tanke var att bejaka naturen och sudda ut gränserna mellan kultur och natur. Bland annat anlade de vindlande stenlagda stigar som fortfarande går att följa genom den kuperade skogen.Och så blir det en tur till södra Lappland, där vi söker efter den världsunika brudkullan. Den djupt vinröda orkidéarten är en hybrid mellan brunkulla och brudsporre och finns bara på några få ställen kring Tärnaby, i hela världen. Mikael Hedrén, professor emeritus vid Lunds universitet, har följt brudkullan under lång tid. Nu tar doktoranden Jöran Klink vid.När Malin Antonsson och hennes pojkvän plockade rödgul trumpetsvamp för några veckor sedan hade en av svamparna som små fästingar eller vindruvor i klasar på hatten. Vad är det för något? Vi ber Elisabet Ottosson vid SLU Artdatabanken reda ut mysteriet.Bo Hollsten hörde av sig till oss med en fråga. Kan ett vilt djur anknyta till en människa när mötet sker vid en mycket tidig ålder, men bara en kort stund? För hans del gäller det ett rådjurskid. Vi skickar frågan vidare till Ulrika Alm Bergvall, etolog och tidigare forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet och Stockholms universitet.Varför ser man så mycket spindelnät på hösten? Och hur funkar såna som ser ut som hängmattor, undrar My Nilzén i Värmland. Monika Sunhede svarar.Kommer artificiell intelligens att förgöra mänskligheten? I veckans kråkvinkel tar Joacim Lindwall upp potatis i landet och finner ett lugn i att faktiskt höra till naturens naturliga intelligens.Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Veckans naturfråga: Det första ledet av namnet hämtas antingen från en viss typ av fotografier - eller från en sorts bläckfisk.Och det andra skulle man nästan kunna tro ha med "hårrelaterad skönhetsbehandling" att göra, sånär som på en bokstav.Organismen vi söker dyker upp på ängar under sensommar och höst. Och bör inte stoppas i korgen då den är rödlistad som sårbar!Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.Lycka till! Förra veckan frågade vi efter fackelblomster. De som vann var Anders Karlsson i Mölndal, Marianne Lindgren i Tidaholm och Bernt Hedlund i Tyresö. Grattis alla tre!

Vi besöker Pepparholm i Öresund dit djur och växter fått ta sig på egen hand under de 26 år ön har funnits. Och i Muddus i Lappland letar 25 mykologer vedsvampar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mitt i Öresund, mellan Köpenhamn och Malmö, ligger den konstgjorda ön Pepparholm. Den skapades när Öresundsbron byggdes, som en plats där bron övergår till tunnel. Men ön ses också som ett biologiskt experiment. En karg, obeväxt sandö, som naturen fått hitta till helt på egen hand och där den genom åren fått utvecklas utan mänsklig inblandning.Hur ser det ut där idag 26 år efter att ön invigdes? Karin Gyllenklev åker dit och träffar grönfläckiga paddor, skådar skedstork och ägretthäger och kikar på pyttesmå blommor, som knutnarv och sumpfräne, som snart kan vara ett minne blott när buskar och träd breder ut sig.I programmet hörs bland annat Hans Orth, medlem i Pepparholms expertgrupp och tidigare miljöspecialist på Öresundsbron, miljökoordinator Pia Johnsson-Sederholm, anläggningsdirektör Jeanette Birkholm och Andreas Wernersson, teknisk förvaltare på Öresundsbron och fågelinventerare.Drygt 130 mil norrut från Pepparholm – fågelvägen – ligger nationalparken Muddus. Nu i veckan har 25 mykologer samlats här för att leta vedlevande svampar, som exempelvis den starkt hotade urskogsporingen. Alexander Linder följer med ut i skogen tillsammans med svampletarna Elisabet Ottosson, Maria Hindemo och Andreas Öster.Ibland kommer det oväntat besök! En morgon möttes Britta Lehtonen av en grön, skön, stor varelse på sin inglasade balkong på sjunde våningen i Hökarängen i södra Stockholm. Hon undrar om det kan vara en grön vårtbitare och ifall den klättrat hela vägen upp till henne. Vi ringer upp entomolog Julia Stigenberg för att få reda på mer.Nu mognar äpplena på träden och i veckans kråkvinkel konstaterar Helena Söderlundh att äpplen inte bara är äpplen, de är minnen som vi skickar vidare framåt, generation för generation.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.Veckans naturfråga: Denna strand-arts treformiga trick för att undvika inavel är en ovanlig botanisk finess.Blommorna flammar som mest under sommarens senare del. Ja det kan dröja ända in i september innan de sista exemplaren har så att säga brunnit ut och den purpur-rosa färgen slocknat.Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter humleblomster. De som vann var Gudrun Bodin i Undrom, Angelika Skarin i Lund, och Stig Melin i Linköping. Grattis alla tre!

Glaciärerna ramar in den karga Tarfaladalen där botanister just nu samlar in vilda frön för framtiden. I Laknäs vurmar Bengt Andersson för lövträden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Just nu samlar botanister och fröexperter från sju olika länder in fröer i Tarfaladalen, öster om Kebnekaisefjällen. Den karga dalen präglas av flera glaciärer. Här finns en tålig flora med bland annat isranunkel, och längre nedåt trädgränsen växer smörbollar och fjälltimotej. Botanisterna och fröexperterna hjälps åt att samla och rensa fröer till en svensk fröbank för vilda växter som just nu byggs upp i Göteborg. Många fjällväxter finns inte sparade i någon fröbank, och eftersom deras livsutrymme krymper med klimatuppvärmningen är det extra viktigt att bevara deras fröer inför framtiden. Naturmorgons fältreporter Lisa Henkow rapporterar direkt från Tarfaladalen där höstfärgerna nu sprakar och växterna hunnit få mogna frön, redo att samlas in. Medverkar gör bland andra Stina Weststrand från Göteborgs botaniska trädgård.Vi gör också ett besök hos jägmästaren och träpedagogen Bengt Andersson i Laknäs i Dalarna. Han vurmar för lövträden och arbetar också med lövträ i sitt hantverk.I Falsterbo i Skåne samlas natur- och fågelintresserade från hela Sverige den här helgen under Falsterbo bird show. Inför den stora mässan bjuder Birdlife Sverige in 800 skolbarn från Vellinge kommun på en naturdag. Vi ber projektledaren Anette Barr berätta vad det går ut på.När Jöran Pettersson var ute och cyklade utanför Hässleholm såg han en djurunge i vägkanten. Han konstaterade att det var en iller. Men vad gjorde den där, och stämmer det att den ropade på sin mamma? Vi ringer upp smådäggdjursforskaren Tim Hofmeester vid SLU för att höra mer om illerns liv.För femton år sedan var det snudd på sensation att se en ägretthäger i Sverige. Nu har den blivit riktigt vanlig! Naturmorgons Mats Ottosson räknade till 307 stycken i ett enda kikarsvep vid Hornborgasjön förra veckan. Vi ber Lotta Berg från Birdlife Sverige reda ut varför den blivit så mycket vanligare och också varför de verkar gilla att hänga vid just Hornborgasjön.I veckans kråkvinkel har Ingrid Engstedt Edfast fått nytt sällskap i trädgården. Hon längtade efter en igelkott, men det blev en robotgräsklippare.Programledare är Mats Ottosson.Veckans naturfråga: Rivalen vi söker nickar först blygt, för att sedan resa sig stolt och haka fast i pälsen på den som råkar passera.Roten doftar kryddnejlika och ska gå att koka choklad på. Det vedertagna svenska namnet rymmer en viktig pollinatör, medan växten i folkmun kallats för både kattballar och fårpungar.Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter klubbsvampar. De som vann var Maria Andersson i Skepplanda, Sigrid och Karin Birck i Uppsala och Anders Carlsson i Vega. Grattis alla tre!