Solcellskollens podcast

I avsnittet gästas vi av poddvännen Daniel Lindekrans Henriksson (fd Kulin), som före sommaren skrev rapporten Prognos för elbilsmarknaden i Sverige 2026-2035 för branschorganisationen Power Circle. I avsnittet ger Daniel en krass skildring av utvecklingen de senaste fyra åren — där Sverige tappat mark mot våra nordiska grannar när det gäller andelen elbilar i nybilsförsäljningen. Genom att beskriva bilköparnas beteende, modellutbud och elbilspolitik får vi även en känsla av vart utvecklingen barkar under kommande år.

In the episode, we are visited by Tom Brown, energy system modeler and professor at Technische Universität Berlin. He is also one of the founders of the popular open-source energy system modeling software PyPSA. The episode turned into a wide ranging discussion on energy systems modeling, particularly of systems consisting of a large share of solar and wind. In the second part of the episode, we focus on one of Tom's latest studies, where he and his colleagues Philipp Glaum, Fabian Neumann and Markus Millinger explore using biomethanol as a fuel and feedstock for the hard-to-abate sectors of aviation, shipping, chemical production and as a backstop for the power system during long spells of little wind or solar production. Texts referenced in the episode: Burden of proof: A comprehensive review of the feasibility of 100% renewable-electricity systems Response to 'Burden of proof: A comprehensive review of the feasibility of 100% renewable-electricity systems' Burden of proof-debate FAQ (from Tom's blog) We need to talk about grid costs (from Tom's blog) Solar and batteries can power the world (from Tom's blog) A minimal methanol backstop for high-electrification scenarios

I poddens 133:e poddavsnitt gästas vi av Arne Bergvik, elmarknadsexpert på Sigholm. I avsnittet får vi Arnes perspektiv på början av 2026, två månader som präglades av kallt väder, höga elpriser och en energifråga som var tillbaka på kvällstidningarnas löpsedlar. Medskicket? En avstannande utbyggnad av elproduktion kan komma att stå svenska hushåll och svensk industri dyrt.  Arnes analys av elpriserna under januari 2025 och januari 2026, som vi refererar till i avsnittet, kan du läsa här.

Enligt tradition avslutar vi poddåret med en sammanfattning av 2025. Med oss för att ta tempen på tidsandan har vi poddbekantingen Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet på Chalmers.  Vi tar avstamp i de omvärldsfaktorer som präglat både energiomställningen och samhället i stort under året. Med utgångspunkt i långvågsteori -- där ekonomisk och samhällelig utveckling delas upp i flera decennier långa cykler präglade av specifika teknologier -- målar Björn upp en bild där de motsättningar och oroligheter som präglat året skulle kunna härledas till att vi är på väg in i en ny era.  Vi går igenom krisåret i den svenska energisektorn, om Northvolts konkurs, Kinas dominans och den fortsatt kraftiga utbyggnaden av förnybar energi globalt. Vi går även igenom hinder mot den fortsatta utvecklingen såsom kannibalisering, långa tillståndsprocesser och kapacitetsbrist i elnäten. Som röd tråd igenom avsnittet har vi boken Abundance av de amerikanska journalisterna Ezra Klein och Derek Thompson, som både Erik och Björn har läst. Boken används som lins för en bredare diskussion om hur vi kan accelerera energiomställningen och öka samhällets välstånd. Sist men inte minst, tack för i år och god jul!

I dagens avsnitt gästas vi av Jennie Sjöstedt från Göteborg Energi Nät, som bland annat ansvarar för företagets arbete med utformning av elnätavgifter och lokal flexibilitet. I avsnittet pratar vi om hur hon och hennes kollegors arbete kan bidra till att Göteborg inom tio år kan nå den nästan 50-procentiga ökning i elnätkapacitet som man förutspår. Med utgångspunkt i företaget nätutvecklingsplan berättar Jennie om hur elektrifieringen av industrin — inte minst på Hisingen — och en elektrifierad fordonsflotta skapar behov av ökad kapacitet i elnätet. Från minut 17 i avsnittet fokuserar vi på lösningarna, där en kombination av utformning av effektavgifter och marknadsbaserad lokal flexibilitet syftar till att få ner belastningen under de mest ansträngda timmarna i elnätet. Vi får även höra om den nyhet som Göteborg Energi gick ut med i förra veckan om att man blivit beviljade flera hundra megawatt i ytterligare kapacitet från regionnätet.

Det senaste året har svenska elanvändare och producenter fått lära sig nya ord såsom kvartspriser, obalanskostnader och flödesbaserad kapacitetsberäkning. I poddens 130:e avsnitt går vi igenom det turbulenta elmarknadsåret tillsammans med Morgan Andersson, produktspecialist på energiföretaget Alpiq — och med tidigare erfarenhet som chef för krafthandel på Bixia. Vi börjar med att prata om hur vardagen ser ut för en elhandlare 2025. Morgan berättar om övergången till kvartspriser som skedde den första oktober i stora delar av Europa och om hur prissättning går till på de olika elmarknadena. Vi pratar om de prognoser som ligger till grund för elhandeln, om hur pass flexibla och priskänsliga elanvändare är — och huruvida minuspriser på el är här för att stanna.  I poddens andra halva, från minut 37, pratar vi om en annan fråga som varit på löpsedlarna under året, nämligen obalanskostnader. Morgan berättar om de anledningar — inte minst införandet av så kallad flödesbaserad kapacitetsberäkning och Svenska kraftnäts förändring av hur balansering och prissättning av obalanser går till — som har lett till att vi under året haft en situation där producenter och förbrukare fått betala stundtals höga kostnader när de prognoser som ligger till grund för budgivning på spotmarknaden inte stämt överens med den el som konsumerats eller producerats.  Avslutningsvis får vi även Morgans perspektiv på de viktigaste åtgärderna för att vi ska få en så bra elmarknad som möjligt.

I dagens avsnitt gästas vi av Thorsten Handler, analytiker på Jämtkraft Elnät. I avsnittet får vi bland annat höra om hur ett elnätföretag såsom Jämtkraft närmar sig införandet av en ny prissättningsmodell av elnätet som i större grad ska spegla användningen av elnätet. Vi vrider och vänder på frågor såsom enkelhet för kunden, rättviseaspekter och hur effektavgifter kan skapa incitament för att kunders flexibilitet ska komma till bäst nytta för elsystemet.  Vi pratar även om en av Thorstens hjärtefrågor: kraftvärmens förutsättningar. Thorsten beskriver en situation där ökade råvarupriser lett till högre kostnad för fjärrvärme och sämre konkurrenskraft i förhållande till eluppvärmning. Thorsten slår ett slag för att ta bort elskatten för kraftvärmen. På så sätt ges kraftvärmen bättre förutsättningar att växla mellan att använda el och bränslen, vilket har potential att både öka konkurrenskraften för fjärrvärme och frigöra en stor flexibilitetspotential i elsystemet, menar Thorsten. I avsnittet hänvisas till den rapport från Energimarknadsinspektionen som ligger till grund för införandet av effektavgifter. Den kan du läsa här. Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

I dagens avsnitt gästas vi av Lisa Göransson, elsystemforskare på Chalmers. I avsnittet pratar vi främst om en rapport från Lisa och hennes kollegor om tre olika potentiella vägval för Sveriges elsystem — och som syftar till att komplettera den konsekvensanalys som gjordes i förra årets kärnkraftsutredning.  I avsnittet djupdyker vi även i Lisas favoritforskningsfråga: variationshantering i elsystem, inte minst i elsystem med stora mängder förnybar el. Helt enkelt: vad gör vi när vinden inte blåser och solen inte skiner? Rapporten "Tre elsystem som kan möta omställningen av industri- och transportsektorerna" hittar du här. I avsnittet pratar vi om illustrationer om variationshantering från en liknande studie från 2023. De hittar du på sida 21 här.

Therése Hindman Persson är chefsekonom och ställföreträdande generaldirektör på Energimarknadsinspektionen, som har den grannlaga uppgiften att reglera elnätverksamhet i Sverige. I avsnittet fokuserar vi på incitament för att skapa ett mer effektivt nyttjande av elnäten. Fördelen med ett högre utnyttjande är att mer förbrukning och produktion kan anslutas snabbare, samtidigt som behovet och kostnaden för att bygga ut elnäten hålls nere. Vi pratar om redskap för att uppnå detta, såsom rätt utformade effekttariffer, lokala flexibilitetsmarknader där elnätföretag kan köpa flexibilitet under särskilt ansträngda timmar — och flera andra lösningar som elnätägare kan använda i driften av sina elnät. Och vi frågar helt enkelt Therése hur Energimarknadsinspektionen jobbar för att skapa incitament för detta. I avsnittet refereras till följande rapporter och artiklar: Elnätstariffer för ett effektivt utnyttjande av elnäten — Energimarknadsinspektionen, 2020 Reformerad intäktsram — Lars Bergman med flera, Energiforsk, 2024 Intäktsregleringen missgynnar elnät med mycket sol- och vindkraft — Per Everhill, Tekniska Verken, 2025 Inriktning för reglering av elnätsföretagens intäktsramar 2028-2031 — Energimarknadsinspektionen, 2025

Trots att det känns som länge sedan det var en president i Vita huset som satsade tusentals miljarder kronor på investeringar i grön teknik — och en Greta Thunberg som inspirerade till en av de allra största demonstrationerna någonsin — så fortsätter jordens medeltemperatur att ticka upp. Här gästas vi av Chalmersforskaren Daniel Johansson, som ägnat nästan tjugo år åt att forska på klimatomställningen. Vi tar avstamp i en nulägesrapport om den globala uppvärmningen. Daniel berättar om de senaste mätningarna kring global medeltemperatur, han går igenom koldbudgetar som återstår för att vi ska hålla oss inom 1,5 eller 2-gradersmålet — och berättar om osäkerheten kring klimatkänsligheten, alltså till vilken grad ökade koncentrationer påverkar den globala uppvärmningen. Men framförallt pratar vi om vägen mot att kunna klara klimatmålen. Vi pratar om en rad olika utmaningar och lösningar. Daniel går igenom hur de bredare tekniska trenderna har utvecklats de senaste åren, om olika tekniker för att kunna suga på koldioxid från atmosfären, och om flygets, komplicerade, klimatpåverkan. Vi får även höra om studier som Daniel gjort tillsammans med andra poddbekantingar såsom Thomas Sterner och Christian Azar, där man räknat på samhälleliga kostnader för att släppa ut koldioxid och metan. I podden nämns uttrycket integrerade bedömningsmodeller, eller IAM efter Integrated Assessment Models. Det är Daniels främsta forskningsfält och en vanlig metod inom IPCC och klimatforskning i allmänhet, där klimatmodeller kombineras med kunskap inom andra fält, bl.a. för att utvärdera påverkan från styrmedel och teknikutveckling.