Verket – en podd om klassiker

Räddande änglar finns det många i den svenska barnlitteraturen, men få är så minnesvärda som geten Gullspira ur Laura Fitinghoffs Barnen ifrån Frostmofjället. Fitinghoffs klassiska barnbok från 1907 följer sju föräldralösa syskon – och deras get – på vandring i de norrländska fjällen under 1860-talets nödår, på flykt undan svälten i hembyn. Men vilka var författarens ambitioner med boken? Vad säger den om läget för den svenska barnlitteraturen vid 1900-talets början? Och varifrån kom Laura Fitinghoffs varma relation till getsläktet? Litteraturvetaren Lydia Wistisen gästar årets första avsnitt av klassikerpodden Verket. Samtalsledare: Paulina Helgeson. Inspelningsteknik: Martin Joviken Klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer

Den engelska julen vore inte komplett utan Charles Dickens ”A Christmas Carol” från 1843, där den snåle och människohatande Ebenezer Scrooge blir en ny människa under julnatten. Den första svenska översättningen kom redan 1844, och boken har med åren blivit en klassiker även för svenska läsare, inte minst genom filmatiseringar och olika bearbetningar. I årets sista avsnitt av Verket samtalar Paulina Helgeson med Birgitta Berglund, lektor och forskare i engelsk litteraturvetenskap, om Dickens julvision, fattigdomen i de engelska industristäderna och kalkonens intåg på de viktorianska matborden. ”Kommunistiska manifestet” dyker upp, liksom frågan om det finns någon svensk motsvarighet till ”En julsaga”. Samtalsledare: Paulina Helgeson. Inspelningsteknik: Martin Joviken Klippning: Urban Göranson Producent: Magnus Bremmer

Han kallas ibland den svenska målarkonstens fader, den tyskfödde skräddarsonen David Klöcker Ehrenstrahl (1628-1698). Efter att ha skolats i Hamburg och Amsterdam hamnade han så småningom i Sverige, där han skulle komma att bli sin tids kanske mest inflytelserika konstnär tillika introduktör av barockens estetik, tätt knuten till det svenska hovet. Mycket av detta blir synligt i hans "Självporträtt med allegorier" (1691), som under hösten togs med i den omdebatterade svenska kulturkanon. Varför är målningen så viktig? Klassikerpodden Verket, under ledning av Anna Jansson, tittar närmare på självporträttet tillsammans med konsthistorikerna Karin Sidén och Martin Olin. Samtalsledare: Anna Jansson Ljudproduktion: Erik Järmens Klippning: Urban Göranson Producent: Magnus Bremmer Klassikerpodden Verket är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet och produceras i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Mer info på anekdot.se/verket.

Barnboksförfattaren och konstnären Elsa Beskow (1874-1953) var verksam i drygt fem decennier och har givit generationer av barn en exakt och fängslande bild av naturen och skogen. I ”Tomtebobarnen” möter vi hennes tomtefamilj med vitprickiga flugsvampshattar; en barnboksklassiker med 115 år på nacken. Beskows rimmade text berättar att  ”far är stark och modig, och mor är blid och rar”, men finns det avvikelser i det könsrollsstereotypa? Ser man några klasskillnader i Beskows tomteskog, och är tomtefamiljen vegetarianer? Paulina Helgeson samtalar med litteraturprofessorn Boel Westin om en av våra mest älskade bilderböcker och dess författare. Verket är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Verket görs i samarbete med Litteraturbanken och Nationalmuseum.

Ord till tröst vid livets yttersta stund. Med avsikten att bli en psalm just för livets slutskede skrevs psalmen "Var är den Vän, som överallt jag söker" till 1819 års psalmbok. Än idag finns den med bland de psalmer som ska skänka tröst och hopp på det yttersta. Orden skrevs av ärkebiskopen, diktaren och akademiledamoten Johan Olof Wallin, en av den svenska psalmhistorians allra viktigaste diktare. Men vad är det som gjort denna psalm så kär? Hur kan en dikt om stundande död vara så full av längtan? Är det i själva verket en sorts andlig kärleksdikt? Och vem är egentligen "vännen" i titeln? Litteraturvetaren Håkan Möller gästar klassikerpodden Verket och närläser Wallins ord. Samtalsledare: Paulina Helgeson Klippning: Urban Göranson Inspelningsproduktion: Martin Joviken Producent: Magnus Bremmer

Galenskap, hopplös kärlek och ond, bråd död. Emelie Flygare-Carléns klassiska roman Rosen från Tistelön från 1842 rymmer det mesta. Allt börjar med ett mord till sjöss utanför den bohuslänska kusten, ett drama byggt på en verklig händelse. Under romanens gång vecklas trådarna ut kring hur den brutala händelsens påverkar livet i det lilla fiskesamhället. Klassikerpodden Verket läser en true crime-historia långt före sin tid. Gäst i studion är Yvonne Leffler, litteraturprofessor vid Göteborgs universitet. Samtalet leds av Paulina Helgeson. Inspelningsteknik: Martin Joviken Klippning och redigering: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer.

Enligt sägnen intogs Visby sommaren 1361 av den danske kungen Valdemar Atterdag. Han gav stadens invånare ett ultimatum: ge oss ert silver, annars bränner vi ner staden. Den dramatiska "brandskattningen" av Visby skildras i Carl Gustaf Hellqvist monumentala historiemålning från 1882. Men vad är egentligen historiskt sant om Atterdags intåg i Visby? Vilka friheter har Hellqvist tagit sig i gestaltningen? Vad kan människorna och byggnaderna som befolkar bilden säga om historiemåleriet som genre? Och vems är taxen i bildens vänstra nederkant? Historikern Bo Eriksson och konsthistorikern Martin Olin gästar klassikerpodden Verket. Samtalet leds av Anna Jansson. Se en högupplöst version av konstverket på anekdot.se. Inspelningsteknik: Andreas Johansson Klippning: Urban Göranson Producent: Magnus Bremmer

#40 Övertalning (1817) – av Jane Austen by Anekdot

"Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum". Edith Södergrans rader hör till den svenskspråkiga litteraturhistoriens mest bevingade. Med sin lika kroppsliga och bildstarka som komplexa lyrik banade Södergran väg för modernismen. Allt ryms i signaturdikten "Vierge moderne" från 1916. Vad är det som gör dikten så stark? Vem är egentligen titelns "moderna jungfru"? Och hur togs de radikala raderna emot i sin egen samtid? Litteraturvetaren Boel Hackman gästar klassikerpodden Verket och närläser dikten, i samtal med Paulina Helgeson. Samtalsledare: Paulina Helgeson Klippning: Urban Göranson. Ljudproduktion: Martin Joviken / Anekdot. Producent: Magnus Bremmer

Alexander Roslins porträtt från 1768 är en av den svenska bildkonstens mest kända porträtt. Ofta beskrivs "Damen med slöjan" som förförisk och gåtfull, men förlagan var högst verklig: Roslins franska hustru, Marie-Suzanne Giroust, själv konstnär och ledamot av franska konstakademien. Vad är det som har gjort detta porträtt så älskat? Vem var Alexander Roslin? Och vad kan porträttet lära oss om 1700-talets kultur och bildkonstnärliga uttryck? Konstnären Fredrik Söderberg och konsthistorikern Sabrina Norlander Eliasson gästar klassikerpodden Verket. Samtalsledare: Anna Jansson Klippning: Urban Göranson Producent: Magnus Bremmer